När Harvardprofessorn Robert Putnam mottog det prestigefyllda Skytteanska priset i statsvetenskap 2006 slog han i sitt tackföredrag fast att immigration och etnisk mångfald på kort sikt tenderar att minska social solidaritet och socialt kapital.
Han har funnit stöd för sin teori om insnörning, ”constrict theory”, när han studerat samhällen i USA där mångfald på kort sikt verkar minska den mellanmänskliga tilliten, både inom och mellan olika etniska grupper. Det som tenderar att hända är, enligt Putnam, att människor i både majoritetsgrupper och minoriteter börjar ”huka ner sig” (”hunker down”) när mångfalden ökar i ett samhälle. Altruism och samarbete minskar och människor har färre vänner. Samtidigt menar han att mångfald sannolikt medför flera betydande fördelar för ett samhälle på lång sikt.
Robert Putnam tittar på flera olika indikatorer för att styrka sin teori, men förenklat består det sociala kapitalet av två delar: social tillit och grad av samhälleligt engagemang, exempelvis föreningsliv.
Nu har statsvetarna Bo Rothstein och Sören Holmberg tittat på hur ökad mångfald påverkar den första delen av det sociala kapitalet i Sverige, alltså tillit människor emellan, och jämfört kurvorna med de senaste decenniernas invandring som ett mått på ökad etnisk mångfald.
Forskarna undersöker effekten i samtliga 290 kommuner och Sverige som helhet.
Det vi finner är nästan nollsamband mellan ökad invandring och mellanmänsklig tillit i 290 kommuner.
Till sin hjälp har man SOM-mätningar som varje år sedan 1996 mätt hur mycket svenskarna upplever att det går att lita på människor i allmänhet.
Om Robert Putnams insnörningsteori skulle gå att översätta rakt av till svenska förhållanden, så vore forskarnas förväntning att den sociala tilliten skulle minska. Men den sociala tilliten i Sverige har i hög grad varit stabil de senaste 20 åren, samtidigt som andelen utrikes födda i befolkningen ökat från 11 procent år 2000 till 20 procent vid årsskiftet 2020.
– Det vi finner är nästan nollsamband mellan ökad invandring och mellanmänsklig tillit i 290 kommuner. Det är ett mycket svagt samband över tio år med en något starkare förändring sedan 2015, men det är inget stöd för Putnams tes, säger Sören Holmberg till Arbetsvärlden.
Däremot tycks tilliten minska i vissa socialt utsatta grupper. Andelen som uppger sig ha hög social tillit minskar något från slutet av 1990-talet och 2018–2019 bland unga, lågutbildade och arbetslösa, och mest tydligt bland de som uppbär sjuk-/aktivitetsersättning. För den senare gruppen har andelen höglitare minskat från 56 procent år 1996 till 37 procent 2019.