Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Folkrättsjurist: Ett volymmål inskränker asylrätten Sedan 2015 har svenskarnas inställning till flyktingmottagandet blivit mer restriktiv, enligt SOM-institutets årliga mätningar. Bilden är från en manifestation i samband med att riksdagen tar ställning till en ny lag om bland annat tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd år 2016. Foto: Henrik Montgomery / TT

Folkrättsjurist: Ett volymmål inskränker asylrätten

Migration Hela 58 procent av svenskarna anser nu att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, enligt den senaste SOM-undersökningen för 2019. Men att säga hur många som får söka asyl är inte förenligt med asylrätten, enligt Rebecca Thorburn Stern, docent i folkrätt, Uppsala universitet. I stället kan det handla om att göra Sverige lagom oattraktivt som asylland för att träffa "riktmärket".
2 jul 2020

Den politiska debatten om ett volymmål för asylrätten sker mot bakgrund av att den svenska opinionen snabbt vänt till att bli övervägande negativt inställd till storleken på dagens flyktingmottagande, en utveckling som tog fart år 2016. Enligt SOM-institutets årliga mätningar får man nu gå tillbaka ända till 1990-talskrisen för att hitta en mer utbredd skepsism mot flyktingmottagandet i Sverige.

I den senaste SOM-undersökningen för 2019 anger hela 58 procent att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige. Samtidigt är det bara 20 procent som tycker att det är ett dåligt förslag. Och 47 procent instämmer nu helt eller delvis i påståendet att invandringen utgör ett hot mot svensk kultur och svenska värden.

Ett konservativt block tar form

Samtidigt målar SOM-institutets mätningar upp hur ett konservativt block bestående av M, SD och KD tar form, åtminstone vad partiernas väljare anbelangar.

Bland Sverigedemokratiska väljare är M och KD överlägset populärast som ”Bästa andrahandsalternativ” med 37 respektive 38 procent. För moderata väljare är KD bästa andrahandsalternativ med 40 procent, medan Sverigedemokraterna med kraft går om Centerpartiet. År 2017 angav hela 35 procent av moderata väljare Centerpartiet som bästa andrahandsalternativ, en siffra som störtdykt till 13 procent 2019. Samtidigt anger 19 procent av moderata väljare nu Sverigedemokraterna som bästa andrahandsalternativ.

En liknande utveckling ses hos Kristdemokraternas väljare, där Moderaterna och Sverigedemokraterna nu är överlägset populärast andrahandsalternativ.

Om man pratar om ett volymmål som att sätta en gräns för antalet som får söka asyl så blir det en inskränkning i asylrätten

Men den politiska striden om flyktingmottagandet, där Socialdemokraterna närmat sig Moderaternas krav på ett volymmål med ett eget förslag om att Sverige ska ta emot 2–3 procent av EU:s asylsökande, kan ha sprungit ifrån vad som ens är möjligt enligt internationell rätt.

Rebecca Stern, docent och universitetslektor i folkrätt vid Uppsala universitet, menar att det inte går att ha ett volymmål i avseende att tillåta ett visst antal asylansökningar och fortfarande leva upp till asylrätten.

– Om man pratar om ett volymmål som att sätta en gräns för antalet personer som får söka asyl så blir det en inskränkning i asylrätten. Asylrätten grundar sig på två saker: dels rätten att söka internationellt skydd som finns i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och artikel 18 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, dels principen om non-refoulement som säger att om en person kommer till din gräns så får du inte skicka den till ett annat land där dennes liv svävar i fara eller riskerar att utsättas för tortyr eller liknande. Båda dessa rättigheter är kopplade till individen, inte hur många som vill utöva dem. Om Sverige exempelvis bestämmer att högst 1000 personer per år får söka asyl här så går det inte ihop med internationell rätt, säger Rebecca Thorburn Stern till Arbetsvärlden.

Rebecca Thorburn Stern, docent och universitetslektor i folkrätt vid Uppsala universitet
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Vi har haft ett ganska effektivt sätt att minska antalet asylsökande till Sverige sedan 2015/2016 genom gränskontroller.

Inte heller går det att införa ett volymmål som reglerar antalet beviljade asylansökningar.

– Det kan du inte heller göra för då har du politiker som bestämmer hur domstolarna ska döma eller vilka beslut myndigheter ska fatta, säger Rebecca Thorburn Stern.

Däremot finns det andra lagstiftningsverktyg som politikerna kan ta till för att Sverige tekniskt ska kunna sägas leva upp till asylrätten.

– Det politiker kan göra, och som har gjorts i olika utsträckning, är att införa gränskontroller eller att göra Sverige oattraktivt som asylland, exempelvis genom hinder för familjeåterförening och sämre förutsättningar för asylsökande, säger Rebecca Thorburn Stern.

– Vi har haft ett ganska effektivt sätt att minska antalet asylssökande till Sverige sedan 2015/2016 framför allt genom gränskontroller i Sverige och i EU. Du måste komma till landet du söker asyl i och om du inte kan det så kan du inte söka asyl.

Bryter inte gränskontroller mot principen om non-refoulement?

– Det skulle man kunna argumentera för, ja.

Går det att hindra familjeåterförening utan att inskränka asylrätten?

– På ett sätt kan man göra det utan att direkt inskränka asylrätten, även om man kan sägas göra det indirekt. Att göra familjeåterförening svårt gör sannolikt ett land mindre attraktivt som asylland. Rätten till familjeåterförening går dock inte att inskränka hur mycket som helst, då rätten till familjeliv också är en mänsklig rättighet som finns inskriven bland annat i Europakonventionen, som ju är svensk lag, och i EU-rätten.

Säger asylrätten något om längden på uppehållstillstånd för den som beviljas asyl, eller är det helt förenligt med asylrätten att ha tillfälliga uppehållstillstånd som grundprincip?

– I princip är det förenligt, ja, även om exempelvis FN:s flyktingorgan UNHCR förordar permanenta uppehållstillstånd, vilket också anses bättre ur integrationssynpunkt.

Förslag som förhandlas

  • Tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel.
  • Flyktingar får tillstånd på tre år, som kan förlängas med tre år.
  • Alternativt skyddsbehövande får tillstånd på 13 månader, som kan förlängs med två år.
  • Om permanent uppehållstillstånd blir aktuellt ställs språk-, samhällskunskaps- och försörjningskrav.
  • Kvotflyktingar får permanent uppehållstillstånd direkt.
  • Skydd kan även ges av humanitära skäl i 13 månader och kan förlängas med två år.
  • Även alternativt skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening, men undantas inte från försörjningskrav.
  • Personer med asylavslag får inte göra ny ansökan förrän om tio år.
  • Möjlighet att använda elektronisk fotboja på dem som ska utvisas.
  • Skyldighet att bo på en viss plats för dem som ska utvisas.
  • Återetableringsstödet för personer som återvänder utvidgas till fler länder.
  • Riksdagen ska varje år bestämma ett riktmärke för asylmottagandet de närmaste tre åren (volymmål).

Källa: Migrationskommittén/TT.

+ Expandera
2 jul 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan