Tänk dig att du står på en busshållplats vid en stadsgata någonstans i Europa år 2030. Luften känns frisk när nästan all avgasdoft försvunnit. Bullret av trafiken är lågt eftersom många av de passerande fordonen har batteridrift. Bussen kommer och stannar med ett lätt svischande ljud. När du stiger på nickar chauffören till hälsning men gör inte den minsta ansats att ta betalt. Resan är avgiftsfri.
Den här bilden är ingen önskedröm av en extrem miljöaktivist. Istället kan läsaren av FN-rapporten ”Jobb i en grön och hälsosam transportsektorn – en grön omställning” se den framför sig.
I rapporten jämförs utvecklingen av sysselsättningen vid en grön omställning av transportsektorn fram till 2030 med om vi fortsätter som tidigare. Business as usual kallas det alternativet i rapporten.
Experterna har undersökt två scenarier, dels vad som händer om kollektivtrafiken utökas genom en fördubbling av investeringarna och genom införande av avgiftsfria resor, dels genom en elektrifiering av fordon för persontransporter och lättare gods genom att hälften av dem blir eldrivna fram till 2030.
Den avgiftsfria kollektivtrafiken innebär inte att privatbilismen dramatiskt minskar i städerna.
I denna del har forskarna också tittat närmare på vad som händer om förbränningsmotorn förbjuds i alla lättare kommersiella fordon.
En grön omställning av transportsektorn kommer att skapa mycket fler jobb än om vi fortsätter som vi hittills har gjort.
Om satsningarna på kollektivtrafiken genomförs kommer 2,5 miljoner nya jobb skapas i den fram till 2030. När man dessutom räknar in sysselsättningseffekterna på andra sektorer handlar det om sammanlagt 5 miljoner nya arbetstillfällen jämfört med business as usual.
Lyckas samhällena med en omställning av fordonsflottan så att hälften av alla nya fordon har eldrift 2030 skapas ytterligare 10 miljoner jobb netto på tio år jämfört med alternativet business as usual.
Tillsammans skapar de två scenarierna 15 miljoner fler nya jobb över världen än om vi fortsätter i transportsektorn som idag.
− Rapporten kan ses som en uppmaning till regeringarna och transportsektorn att massivt investera i offentliga transporter och grön teknologi, säger Olga Algayerova, som leder FN-organet UNECE, i ett pressmeddelande.
De 56 länder från Europa, Nordamerika och Asien som undersökts i studien är medlemsstaterna i UNECE (FNs ekonomiska kommission för Europa). Men det är FN:s arbetsorgan ILO som genomfört studien.
Jobb i tillverkning och infrastruktur
Av sysselsättningsökningen på 15 miljoner jobb jämfört med business as usual skapas endast en mindre del, 3 miljoner, i själva transportsektorn. Övriga arbetstillfällen uppstår i andra sektorer. Det handlar till exempel om sysselsättningsökning vid tillverkning av elfordon, komponenter till dem och batterier. Det handlar också om sysselsättning i infrastruktur.
Forskarna som studerat de olika alternativen har utgått från att investeringarna i kollektivtrafik, inklusive dess infrastruktur fördubblas. Men detta innebär inte nya satsningar, utan investeringar flyttas från anläggande av nya motorvägar och vägar.
Den avgiftsfria kollektivtrafiken innebär inte att privatbilismen dramatiskt minskar i städerna, utan forskarna antar en reducering med 14 procent.
Arbetsgivare betalar kollektivtrafik
Den stora satsningen på avgiftsfri kollektivtrafik som forskarna beskriver i den första delen av rapporten är inte heller någon gratislunch. I scenariot antas den finansieras genom bland annat trängselavgifter, avgifter på förorening och avgifter från dem som tjänar på avgiftsfri kollektivtrafik. Det är arbetsgivare, fastighetsägare och detaljhandel.
I den andra delen om elektrifiering av fordonsflottan utgår forskarna från att de undersökta länderna behåller sin andel av den globala bilförsäljningen. De utgår också ifrån att den höga andel av elektriska komponenter och batterier som importeras från Asien förblir densamma som nu.
En viktig iakttagelse i rapporten är att de nya jobb som skapas av en grön omställning i transportsektorn inte nödvändigtvis kommer att skapas i samma land eller sektor där andra jobb försvinner.
Nettojobben kommer framför allt uppstå i strukturomvandlingen från konsumtion av fossila bränslen till en ökat användande av kollektivtrafiken och elektrifieringen av transporterna.
Vinnare och förlorare
Vinnare blir industri som tillverkar elektriska motorer och apparater, medan förlorare blir arbetsgivare i bränslesektorn och traditionella bilindustri.
− Denna strukturomvandling kan skapa anständiga arbetstillfällen och trygghet för arbetstagarna och deras familjer om den kombineras med lämpliga politiska åtgärder, säger Catherine Saget på ILO.
Rapporten efterlyser policyer på olika områden som utbildningsprogram, trygghetssystem, aktiva arbetsmarknadsåtgärder och modeller för kollektivavtalsförhandlingar.
Transportsektorn sysselsätter 60 miljoner människor i världen, vilket är 2 procent av världens totala sysselsättning. I EU finns 12 miljoner arbetstagare i sektorn och de utgör 5 procent av de sysselsatta, enligt rapporten.
Transportsektorn står för 14 procent av världens utsläpp och är en av de största källorna till växthuseffekten. Transportsektorns andel av utsläpp av växthusgaser i de undersökta länderna varierar från 10 procent i Kazakstan till över 50 procent i Sverige och Luxemburg.