Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
KTH-professor: Momsen bör vara 30 procent – för klimatet Vi är på katastrofkurs när det gäller utsläppen. I det läget måste man vidta stora politiska åtgärder, men vårt nuvarande regelsystem och normsystem är inte förberett för detta, säger Staffan Laestadius. Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT / kod 20520

KTH-professor: Momsen bör vara 30 procent – för klimatet

Grön omställning Avtalsförhandlingar kan initialt bli ”hysteriska” om ekonomin på allvar skulle ställa om för en fossilfri framtid. Det spår KTH-professorn Staffan Laestadius som föreslår en rejäl skattereform med en höjd moms som differentieras beroende på varans klimatpåverkan.
Bengt Rolfer
21 okt 2019

En rejäl sänkning av inkomstskatten och kraftigt höjda punktskatter på bensin, kött och andra miljöskadliga produkter. Det är en ekvation som kommer att ge både vinnare och förlorare. Men en sådan skatteväxling är ett helt nödvändigt inslag för att rädda planeten. Det anser Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell omvandling vid KTH i Stockholm och senior rådgivare på tankesmedjan Global utmaning.

Bland klimatforskare finns en utbredd uppfattning att politiker gör alldeles för lite för att minska de skadliga utsläppen. Staffan Laestadius har konkretiserat vilka styrmedel som skulle behövas. I boken ”Klimatet och omställningen” slår han fast att vi omgående måste börja minska vårt fossilberoende med 7 procent per år för att nå klimatmålen.

Staffan Laestadius. Foto: KTH.

Du måste ha sådan trovärdighet att du slår sönder basen för bensinupproret.

– Det måste löna sig att göra rätt. Skatteväxlingen är ett nödvändigt men inte tillräckligt styrmedel, säger han när vi ses i Riksdagsbiblioteket.

Staffan Laestadius förordar en kraftfull skatteväxling på 125 miljarder kronor de första två åren och totalt 400 miljarder kronor utspritt på flera år. Han vill införa en klimatdifferentierad moms. Den nya normala momssatsen höjs från 25 till 30 procent, men momsen på gröna aktiviteter och tjänster ska vara betydligt lägre.

Punktskatt på nötkött

Vidare införs punktskatt på nötkött på 20 kr/kg, punktskatterna på energi och miljö höjs med 30 procentenheter, flygskatten skärps, fastighetsskatten höjs. Och så vidare i stort och smått.

– Tanken är att styra över efterfrågan till ekonomins gröna sektorer. Men det är också viktigt att ge folk tid att ställa om.

Han tar det omdebatterade bensinpriset som exempel. Politikerna bör i god tid tala om att bensinpriset ska höjas. Om man höjer med en krona i år bör man klargöra att det bara är första steget i en serie höjningar så att folk kan börja planera att byta bil eller börja förflytta sig på annat sätt.

­– Men om man nu höjer skatterna på allt som är dåligt måste man också sänka någonstans. Och då finns i stort sett bara inkomstskatterna kvar, säger Laestadius.

Kommunalskatten sänks radikalt

Han skissar på en kommunal skattesänkning med 18 procent – från i genomsnitt 32 till 26 kronor. Här uppstår följdfrågor om hur kommunerna ska kompenseras (hans svar är bland annat fastighetsskatt och kommunal moms), men poängen är ändå tydlig. Skattekvoten är oförändrad och den som är beredd att ändra sin livsstil kan bli vinnare, den som inte gör det kan bli förlorare.

Men hur ska man få accept för en så här långtgående förändring? Folk måste väl uppleva det som rättvist – och det finns till exempel ett tämligen högljutt bensinuppror?

– Du måste ha sådan trovärdighet att du slår sönder basen för bensinupproret. Den debatten kan du förmodligen inte vinna om du enbart lovar säck och aska. Här menar jag att våra dominerande politiker fullständigt fallerar. Ingen vågar ge sig på de stora frågorna på det här sättet.

Påminner om 70-talet

Samtidigt konstaterar Laestadius att hans tankar mycket väl ansluter till hur man resonerade under strukturomvandlingen på 1960- och 70-talen.

– Då lade man ner industrier, folk flyttade och bytte jobb eller yrke – allt för att vinna en fortsatt konkurrenskraftig industri. Det vi nu ska vinna är en klimatvänlig livsform och politikernas uppgift är att skapa acceptans för en sådan, säger han.

För att ytterligare påverka dem som kan bli förlorare tillägger han:

– Måhända är jag som samhällsmedborgare inte en direkt vinnare på detta, men å andra sidan inser jag att det är nödvändigt. Jag inser att det kommer att bli bättre för mina barn så jag ger mitt samtycke till att gå vidare med omställningen.

”Lite hysteriskt”

Vi tänker oss nu in i en situation i en kommande avtalsrörelse där löntagarna genom en kraftig kommunalskattesänkning har fått en nettolöneförstärkning på cirka 10 procent.

Man har fått mycket mer i plånboken samtidigt som många saker har blivit mycket dyrare.

– Man har fått mycket mer i plånboken samtidigt som många saker har blivit mycket dyrare. Idealt skulle detta balansera varann, men det är uppenbart att fackliga företrädare kommer att tolka detta på olika sätt beroende på vilka grupper de företräder. Men det blir – i linje med svensk tradition – upp till parterna att hantera detta.

Har du någon kvalificerad gissning om hur de skulle kunna reagera?

– Arbetsgivarna kommer säkert att tycka att det inte behovs några bruttolöneökningar, medan facken nog ser det som att arbetsgivarna kommer billigt undan och därför kräver lite mer. Hur det spelet kommer att se ut vet vi inte. Det kommer säkert att bli lite hysteriskt de första åren, det är jag övertygad om.

Tror du att det finns en beredskap för den här problematiken bland dagens förhandlare?

– Nej, det tror jag inte.

När Staffan Laestadius i olika sammanhang för fram sina tankar på en stor skatteväxling möts han ofta av ryggmärgsreflexen: Så där kan man väl inte göra!

Vad svarar du då?

– Vi står inför vårt samhälles i särklass största utmaning. Vi är på katastrofkurs när det gäller utsläppen. I det läget måste man vidta stora politiska åtgärder, men vårt nuvarande regelsystem och normsystem är inte förberett för detta. Därför måste vi utmana dessa system. Poängen med den postfossila momsen är ju att den tillsammans med politisk argumentering SKA styra. Vi kan inte falla tillbaka på sådant som att det inte är tillåtet att rädda planeten.

Bengt Rolfer
21 okt 2019
Visa artikelns 3 kommentarer
Kommentera
  1. Av Maria 21 okt 2019:

    Vilken stolle!

    • Av Carl 22 okt 2019:

      Om vi kör på 50 – 100 % förnyelsebar inblandning, hur mycket skall vi då betala skatt/liter? Lika mycket som 100% fossilt bränsle?

  2. Av Anders 21 okt 2019:

    Överklassen har talat!

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.