Diskussionerna kring arbetsrätt kommer att påbörjas i vår Europeiska kommissionen
Huvudförhandlarna för TTIP, USA:s Dan Mullaney och EU:s Ignacio Garcia Bercero, skakar hand efter den åttonde förhandlingsrundan i förra veckan.

Diskussionerna kring arbetsrätt kommer att påbörjas i vår

TTIP Att få svar på hur avtalet kommer att reglera tvistelösning för både investerarskydd och arbetsrättsliga frågor är bland de viktigaste frågorna för fackföreningsrörelsen, menar Anna Gustafsson, internationell sekreterare på TCO, efter att den åttonde förhandlingsrundan av TTIP avslutats i förra veckan.
12 feb 2015

I förra veckan ägde den åttonde förhandlingsrundan av TTIP rum i Bryssel. Det fanns förväntningar om att förhandlingarna denna gång skulle beröra det som brukar kallas för ”hållbarhetskapitlet”, där regler angående arbetsrätt och miljörätt ingår. Dessa frågor kom dock inte upp, utan väntas ingå i nästa förhandlingsrunda i april.

Efter starka påtryckningar om ökad öppenhet i förhandlingarna släppte EU-kommissionen i början av året utkast till lagtexter, såsom EU gärna vill se dem, inom några av de områden som kommer att ingå i TTIP. I dem står att man i avtalet ska utgå från ILO:s konventioner, och att en ratifikation av kärnkonventionerna ska vara ett mål för båda parter. USA har i dagsläget endast skrivit under två av åtta kärnkonventioner.

Anna Gustafsson, internationell sekreterare på TCO, menar att formuleringarna förmodligen inte kan bli skarpare än så om USA ska tros skriva under.

Anna Gustafsson, TCO.

Anna Gustafsson, TCO.

− Det är positivt att man från EU:s sida anger att avtalet ska utgå från ILO:s konventioner. Den stora knäckfrågan blir då hur övervakningen ska se ut gällande de åtaganden man gör vad gäller skyddsregler för arbetstagare, samt vad konsekvenserna ska bli om man inte lever upp till sina åtaganden, säger hon.

Kommissionen väntar med svar angående ISDS

Den starkt kritiserade tvistlösningsmekanismen ISDS diskuterades dock inte i denna förhandlingsrunda. EU-kommissionen höll under hösten ett så kallat offentligt samråd, där vem som helst fick fylla i sina åsikter om ISDS i ett nätformulär. Resultatet blev en stark kritik mot tvistlösningsmekanismen från en klar majoritet av de svarande.

ISDS

Investor State Dispute Settlement är en tvistlösningsmekanism som ofta ingår i internationella handelsavtal. Det är enkelt beskrivet en internationell skiljedomstol (med skiljedomare som utses från fall till fall) där företag kan stämma stater för att politiska beslut påverkat företagets möjlighet att göra vinst i landet. Som exempel kan nämnas att Vattenfall nu stämmer Tyskland på många miljarder för deras planerade avveckling av kärnkraft.

ISDS finns idag i över 3 000 avtal världen över, bland annat i handelsavtal mellan Sverige och Kina. Svenska staten har dock aldrig varit föremål för stämning.

+ Expandera

− Både kommissionen och många svenska politiker var helt klart förvånade över det massiva motstånd som ISDS har mött. Som det ser ut nu kan det nog bli väldigt svårt att få ett avtal med en klassisk ISDS-mekanism igenom både i Europaparlamentet och i nationella parlament, säger Anna Gustafsson.

Kommissionen har nu sagt att de kommer att hålla samtal med intressenter, till exempel fackförbund och näringsliv, under våren för att sedan framåt sommaren lägga fram en ståndpunkt från kommissionen om hur de vill att investerarintressen ska skyddas genom TTIP. Exakt vilka som ska tillfrågas, hur det ska gå till och när det ska ske är dock inte bestämt.

Avvaktande inställning från parterna i Sverige

Från svenskt håll har parterna inom industrin: Unionen, IF Metall, Sveriges ingenjörer, Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, i förra veckan undertecknat en gemensam policy gällande TTIP. I den skriver de bland annat ”Investeringsskydd i handelsavtal ska inte utmana länders rätt att lagstifta eller rätten att förstatliga när det motiveras av allmänintresset. Skyddet ska däremot säkerställa att alla investerare får en marknadsmässig ersättning om landet beslutar sig för att förstatliga en sektor.”

Magnus Kjellsson, internationell chef på Unionen, menar att det är nödvändigt att någon sorts tvistlösningsmekanism inkluderas i TTIP och att det kan finnas något ömsesidigt bra att svenska företag kan slippa driva komplicerade rättsprocesser i det amerikanska rättssystemet.

− Samtidigt finns det skräckexempel på hur ISDS har fungerat. Det är dock viktigt att poängtera att det i nuläget inte finns något faktiskt förslag på hur en tvistlösningsmekanism kommer att se ut i TTIP, säger han.
Han påpekar att Sverige är en liten exportberoende nation och USA är viktig handelspartner, vilket gör att Unionen tillsammans med övriga parter i industrin ställer sig positiva till TTIP i stort.

− Det kan ibland inom fackföreningsrörelsen finnas en ryggradsinstinkt av att säga nej, men det är viktigt att vi tittar på hur saker faktiskt ser ut, säger Magnus Kjellson.

Detta är TTIP

Transatlantic Trade and Investment Partnership är ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Avtalets huvudsyfte är inte att sänka tullar (de är redan på rekordlåga nivåer), utan att utjämna handelshinder. Det kan till exempel vara att regler för krocktester av bilar ska vara desamma i EU och USA. Kritiker menar dock att till exempel kollektivavtal också skulle kunna ses som ett handelshinder.

12 feb 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Detta är TTIP

Transatlantic Trade and Investment Partnership är ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Avtalets huvudsyfte är inte att sänka tullar (de är redan på rekordlåga nivåer), utan att utjämna handelshinder. Det kan till exempel vara att regler för krocktester av bilar ska vara desamma i EU och USA. Kritiker menar dock att till exempel kollektivavtal också skulle kunna ses som ett handelshinder.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan