För högskolorna och universiteten lönar det sig bäst att ha utbildningsprogram med hög genomströmning snarare än fristående kurser – och validering, eller bedömning av reell kompetens, ger inga pengar alls.
Ett problem för tjänstemannarörelsen som vill att högskolorna ska hjälpa till att rusta yrkesverksamma med lämpliga kurser och validering när tekniken gör att arbetsmarknaden snabbt förändras.
”Strut”, eller styr– och resursutredningen, tillsattes i april av regeringen för att titta på bland annat just den här problematiken: hur ska högskolorna kunna bidra till det livslånga lärandet och validera kompetens för att korta ner högskoleutbildningar där det behövs?
Under ett seminarium i riksdagen på onsdagen om framtidens styrning av universitet och högskola fanns TCO också på plats, representerad av utredare Åsa Odin Ekman, som betonade högskolans ökade betydelse när tekniken utvecklas så snabbt som i dag.
TCO har även tidigare uppvaktat regeringen om att ge högskolorna ett omställningsuppdrag.
– Löntagare och de som befinner sig på arbetsmarknaden måste ges möjligheten att hålla jämna steg med den här utvecklingen. Det vi ser som den stora förändringen är att högskolan har en större roll att spela – högskolan ska erbjuda de verktyg som behövs för det livslånga lärandet, säger Åsa Odin Ekman.
Pam Fredman, särskild utredare i Strut, delade med sig av sin syn på frågan och betonade vikten av bibehållen akademisk frihet och självständighet – det är viktigt att lärosätena har utrymme att bestämma hur de ska gå till väga.
Pam Fredman, utredare i ”Strut”. Foto: Simon Markusson
– Man kan med målbeskrivningar i ett mer tillitsbaserat system tydliggöra ansvaret för att arbeta med validering. Med givna och långsiktiga förutsättningar, som inte är uppbundna för speciella syften, menar jag att det finns utrymme för lärosätena att tydligare prioritera detta, säger Pam Fredman till Arbetsvärlden.
Ännu finns förstås ingen färdig modell klar; Pam Fredman deltar i många dialoger och välkomnar inspel till arbetet.
Hon lyfter också fram lärare som exempel på ett yrke där validering skulle kunna fungera för att råda bot på ett samhällsproblem – lärarbristen.
– Samhället behöver fler lärare i skolan vilket inte behöver innebära att alla ska gå en hel utbildning. Man kan välja alternativa vägar genom att validera och tillgodoräkna annan kompetens. Till exempel från yrkeslivet och därigenom bli behörig på kortare tid. Då tillgodoses också skolans behov, säger Pam Fredman.
Just avsaknaden av ekonomiska incitament för högskolorna är enligt henne det största hindret för att få till livslångt lärande, alltså ett bra utbud av kurser som passar yrkesverksamma, och även validering.
Och utöver ersättning behövs också mål, krav, och uppföljning. Men alltså inte pekpinnar för hur man ska göra.
– Man kan från statens sida göra en form av avtal med lärosätena där lärosätena får bestämma formerna för hur de vill klara målen, säger Pam Fredman.
Strut ska redovisas senast den 3 december 2018.
En prioriterad fråga
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, deltog också i seminariet. Hon ser det som problematiskt att antalet programutbildningar har ökat på bekostnad av fristående kurser och distansutbildningar.
Livslångt lärande är en prioriterad fråga och Helene Hellmark Knutsson har en förhoppning om att Strut kommer kunna lösa resurstilldelningen till lärosätena på ett sätt som fungerar för både studenter och yrkesverksamma.
Där betonar vi vikten av att du ska kunna komma in på högre utbildning med arbetslivserfarenhet.
– Men sedan behöver vi göra fler saker. Vi har bland annat gjort förändringar vad gäller uppdragsutbildningar för att fler ska kunna köpa uppdragsutbildningar tidigare. Fler organisationer och arbetsgivare ska kunna göra det, säger Helene Hellmark Knutsson.
Validering är en del av Strut, och behöver vara det eftersom högskolorna i dag inte får ersättning för att validera yrkeskompetens.
– Vi har också en tillträdesutredning som kommer bli proposition till våren och där betonar vi vikten av att du ska kunna komma in på högre utbildning med arbetslivserfarenhet.
– Det kommer vi titta särskilt på. Sedan har lärosätena tillsammans med UHR ett uppdrag att hitta valideringssystem för effektivare validering, säger Helen Hellmark Knutsson.
En invändning från lärosätena har varit att validering är mer resurskrävande än antagning på betyg.
Går det att få till ett system med tillräcklig ersättning till lärosätena för validering?
– Ja, det tror jag. Tillträdesutredningen har ett förslag om att man skulle göra ett enklare prov för grundläggande behörighet, och sedan använder man validering för den särskilda behörigheten eller för att kunna se vilka kurser din kunskap ska anses motsvara för att på det viset korta utbildningstiden, säger Helene Hellmark Knutsson.