Varje år utfärdar UHR tusentals utlåtanden på utländska högskoleutbildningar. Och det ger påvisad effekt.
Utländska akademiker med utlåtanden, ett intyg som anger vad deras utbildning motsvarar i svenska mått mätt, får snabbare jobb än de som inte fått ett utlåtande. Det visar UHR:s egen rapport från 2014.
Nio procent fler bland de som fått utlåtanden hade jobb efter ett år än de som inte hade något, och efter tre år var skillnaden elva procent.
Lars Petersson, chef på avdelning på UHR för bedömning av utländsk utbildning, berättar att Sverige har ett väloljat samarbete med de länder som anslutit sig till Lissabonkonventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning.
Den genomsnittliga kötiden ligger i dagsläget på 5–8 månader för att få ett utlåtande för akademisk utbildning.
– Det finns sådana här kontor som vi har i alla de här andra länderna och det innebär att en högskola i Sverige till exempel ska beakta en Bachelor från ett annat land för antagning till magister- och mastersnivå, säger Lars Petersson.
Det finns gemensamma riktlinjer, policys och principer – och kontaktvägar till de andra kontoren.
Den genomsnittliga kötiden ligger i dagsläget på 5–8 månader för att få ett utlåtande för akademisk utbildning. Ambitionen är att få ner den kötiden till tre månader, men i dagsläget pågår också annat utvecklingsarbete på UHR som tar fokus från köerna. Exempelvis utvecklingen av en sökbar webbplats som kan ge besked om vad ens utbildning vanligen bedöms motsvara.
Skulle vi bara ha målet att hålla nere handläggningstiderna så skulle vi inte kunna utveckla den typen av tjänst
– Skulle vi bara ha målet att hålla nere handläggningstiderna så skulle vi inte kunna utveckla den typen av tjänst, så det är en balansgång, säger Lars Petersson.
Utöver bedömning av eftergymnasial och akademisk utbildning så ger UHR också utlåtanden på utländska gymnasieutbildningar.
– När det gäller gymnasieutbildningar så kan man säga att huvudsyftet är att ge ett slags förhandsbesked för att se om man är behörig att söka till högskolan eller inte, säger Lars Petersson.
Validering där dokument saknas
Någonting som UHR till alldeles nyligen inte formellt kunnat göra är däremot att ge utlåtanden på utländska utbildningar där personen saknar dokument från utbildningen. Nu har UHR dock fått ett regeringsuppdrag att samordna försöksverksamhet som syftar till att fler ska kunna bli antagna till och bedriva studier, och ett delprojekt går ut på att validera just utländsk akademisk utbildning där utbildningsdokumentation saknas. Cirka 13 lärosäten ingår i delprojektet, som leds av Malin Jönsson på UHR.
Malin Jönsson, utredare på UHR.
– Det finns ingen som gör den typen av validering i dag i det här sammanhanget. Nu ska lärosätena bygga upp ett system för att pröva kompetens genom validering, säger Malin Jönsson till Arbetsvärlden.
Än så länge tycks dock efterfrågan vara liten. Förra året var antalet ansökningar där en så kallad utbildningsbeskrivning kunde utfärdas 12 stycken.
– Vi började formellt med att utfärda utbildningsbeskrivningar i höstas men informellt har vi hållit på med detta i flera år. Om vi ser på de senaste tre åren så ligger antalet på uppemot 100 utfärdade utbildningsbeskrivningar, säger Malin Jönsson, och nämner att även Norge, har arbetat längre med frågan och har utfärdat fler. Men hon vill betona att det inte rör sig om stora volymer.
Det är möjligt att efterfrågan blir högre när möjligheten att validera kompetens på lärosätena utvecklas och informationen om den möjligheten får bättre spridning.
Arbetsförmedling uppger dock att det är vanligt att sökande inte har med sig sina dokument
– Det finns heller ingen som för statistik på behovet i dagsläget. Arbetsförmedling uppger dock att det är vanligt att sökande inte har med sig sina dokument, säger Malin Jönsson.
Validering som inkluderar en prövning av kompetens skulle möjliggöra att de sökande som saknar dokumentation får mer av en bekräftelse än bara en utbildningsbeskrivning.
– Försöksverksamheten får visa hur avancerad processen kan komma att bli, då den i slutändan ska kunna leda till en varaktig struktur, säger Malin Jönsson.