Tre av fyra lärare beräknades ha gått ut i strejk nu på torsdagsmorgonen, enligt de franska fackens egna bedömningar. Minst varannan skola i landet tvingades hålla stängt under torsdagen, vilket var ett av målen för de sju fackförbund som gemensamt utlyst dagens protester.
De många strejkande och demonstrerande lärarna protesterar mot hur smittskyddet är upplagt i skolorna när den nya varianten Omikron sprids som en löpeld bland eleverna. Protesterna riktas i stor utsträckning mot utbildningsminister Jean-Michel Blanquer och regeringen som nyligen under åtta dagar ändrade reglerna för smittskyddet i skolorna tre gånger.
– Vi protesterar i dag mot utbildningsminister Blanquer, som inte meddelar sina åtgärder direkt till oss på skolorna eller talar direkt till oss utan går genom medierna. Det är verkligen underligt, säger Lilia Larbi, engelsklärare i Paris, som även jobbar deltid för lärarfacket SE-UNSA. Hon var en av de strejkande som samlades vid Luxemburgträdgården för att delta i Paris-demonstrationen.
– Vi vill ha realistiska smittskyddsåtgärder och att ministern kommer till skolorna och ser hur vi har det, säger engelskaläraren Lilia Larbi från facket SE-UNSA. Foto: Carl von Scheele.
Ilska bland lärarna över den oordning som de många regeländringarna på kort tid skapar och det kaos som den ökande smittspridningen orsakar ligger bakom strejken. Lärarna anser att de och eleverna inte skyddas tillräckligt mot smittan när den nu ökar dramatiskt i Frankrike.
– Vi manifesterar för att säga stopp till smittskyddsreglerna i skolorna, som varken skyddar personalen eller eleverna. Det kan inte få fortsätta som nu när informationen som vi får kommer via tv. Det visar inte på respekt för lärare och elever, säger Fatna Seghrouchni, ombudsman på facket SUD Education.
Han säger att allt är bra, men allt är inte bra i skolorna.
– Vi är här för att uttrycka vår ilska vår ilska mot utbildningsministern, som flera gånger provocerat oss, säger Fatna Seghrouchni från lärarfacket SUD Education. Foto: Carl von Scheele.
Hon är mycket kritisk till utbildningsministern, som portionerar ut nya regler för hur skolorna ska hantera corona-pandemin i små delar och enbart via tv.
– Vi manifesterar också vår ilska mot utbildningsministern som flera gånger har provocerat oss genom sitt uppträdande i medierna. Han säger att allt är bra, men allt är inte bra i skolorna, säger Fatna Seghrouchni till Arbetsvärlden.
Hon anklagar också regeringen för att sätta landets ekonomi framför skyddet av lärare och elever i skolorna när Frankrike genomgår en kraftig våg av ökad Covid-smitta.
– Inget görs för att stoppa spridningen och inget görs för att skydd personal och elever.
Hennes kollega Lilia Larbi, SE-UNSA, uppmanar utbildningsministern att komma ut till skolorna och se hur dessa fungerar.
– Vi undervisar inte längre. Ibland har vi klasser där det bara finns två, tre elever kvar. Vad ska vi göra med resten? Vi måste ge dem undervisning via dator och en speciell skolwebb som finns, säger hon till Arbetsvärlden.
Hårt kritiserad utbildningsminister
Lärarna har fått åtskilligt med extra arbete under pandemin som de inte får betalt för, enligt Larbi.
– Det är totalt absurd. Dessutom är våra lärarlöner mycket låga. Om du är lärare i Paris är du ofta tvungen att ha ett andra arbete eller ge extra undervisningstimmar. Det är verkligen hårt att vara lärare i dag i Frankrike.
Förstasidan på dagstidningen Libération toppades av lärarstrejken med en satirteckning av utbildningsminister Jean-Michel Blanquer, som står med kirurgmasker på huvudet och provtagningsstickor i händerna. Den franska regeringen har kritiserats mycket hårt för att en mött ökad smittspridning i skolorna med enbart krav på tester.
Den hårt kritiserade utbildningsministern har verkligen retat upp lärarkåren. I tisdags ökade han ilskan genom ett uttalande om torsdagens strejk. ”Man kan inte strejka mot ett virus”, ironiserade Blanquer.
− Detta är inte en strejk mot viruset, utan en strejk mot bristen på dialog och mot en form av förakt, sa Laurent Berger, generalsekreterare i det största facket CFDT, i nyhetssändningarna på torsdagsmorgonen.
Hela torsdagen har lärarstrejken dominerat nyhetsflödet, men lärarna får inte bara stöd. De franska public service-nyheterna i teve lyfte på morgonen fram de svårigheter som föräldrar möter när någon i familjen måste vara hemma med skolbarnen under strejkdagen.
I Frankrike är distansarbete inte lika utbrett som i Sverige och dessutom lyfte nyheterna fram alla de som har yrken där distansarbete inte är möjligt.
Håller skolorna öppna
Bakgrunden till strejken är det stora missnöjet inom lärarkåren över regeringens strategi att hålla skolorna öppna till varje pris. Under nedstängningen våren 2020 fick eleverna stanna hemma, men nu när Omikron-varianten är mycket mer smittsam stängs inte skolor eller klasser.
Även om en eller flera barn är smittade skickas inte klassen hem. I stället ska eleverna i berörd klass testa sig dagen då coronafallet upptäcks samt dag två och fyra därefter. Om något barn får ett positivt resultat ska även den personen stanna hemma.
”Jag föredrar snarare tester än att stänga klasser”, sa premiärminister Jean Castex i måndags och dämpade knappast ilskan i lärarkåren med det uttalandet.
Bland lärarna har smittspridningen också varit stor. Många har insjuknat och skolorna har mycket svårt att få tag på vikarier. Av det skälet händer det att klasser hemförlovas, men det sker däremot mer sällan på grund av stor smittspridning bland eleverna. Enbart två procent av klasserna har tillfälligt stängts på grund av det skälet.
Smittspridningen är mycket kraftig i Frankrike med omkring 300 000 nya corona-fall varje dag den senaste tiden.
Lärarfacken beskriver situationen i skolorna som kaotiskt och många lärare går på knäna. ”Vi har aldrig sett en sådan förbittring och utmattning,” säger en skolfacklig ledare.
Med stor frånvaro blir undervisningen lidande, hävdar facket. Dessutom ställs krav på att elever i karantän ska få undervisning på distans, vilket omöjliggör en sammanhållen och god undervisning, enligt facken.
Arnelle Jayet var en av de vanliga lärarna som deltog i Paris-demonstrationen och gick i det största fackförbundet CFDT:s avdelning i tåget. Foto: Carl von Scheele.
Långa köer för provtagning vid apoteken
Även många föräldrar är upprörda över situationen. På gatorna kan man se följden av regeringens order om testning av barn. Vid apoteken står långa köer och åtskilliga av de köande är föräldrar med barn. På tv-nyheterna har reportage visats om hur barn stretar emot när de inte vill ha testpinnen uppkörd i näsan och föräldrar talar om barn som får trauman av testerna.
I går, onsdag, rapporterades att 50 000 elever av landets 12 miljoner var smittade av Covid-19, enligt utbildningsminister Jean-Michel Blanquer. Men hans mycket låga siffor vederlades snabbt i media. Tidningen Libération räknade ut att nära 400 000 elever var smittade i förra veckan när skolorna inledde vårterminen.
När regeringen medger att hälsoreglementet för skolorna varit långt ifrån perfekt är det varken utbildningsministern eller hälsoministern som uttalar sig, utan en talesperson skickas fram.
”Vi har varit tvungna att anpassa oss hela tiden, ofta i sista minuten, för att viruset inte ska vinna”, sa denne på onsdagen.
Hanteringen av ansiktsmask har varit talande för hur regeringen behandlat skolorna. Lärarna har varit tvungna att använda dem i undervisningen under lång tid. För någon vecka sedan bestämdes att kirurgmasker med en högre nivå av säkerhet ska delas ut till lärarna.
Sedan i december ska även alla elever från sex års ålder bära mask i skolan både inomhus och på skolgårdarna. Tidigare har masktvånget enbart gällt äldre barn på högstadiet och gymnasiet.
Historiska demonstrationer
Torsdagens stora demonstrationer runt om i landet är historiska. Sju lärarfack har gått ihop och gemensamt utlyst strejken. De har starkt stöd av organisationer för föräldrar och elever. Sammanlagt elva organisationer står bakom manifestet som ligger till grund för protesterna.
På nära hundra platser i landet genomförde lärarna manifestationer, som har kallats historiska eftersom lärarfacken inte gått samman på detta sätt på 20 år.
Sammanfattningsvis kräver man bättre ordning i skolornas riskhantering och bättre skyddsutrustning. Till den skyddsutrustning som krävs är bland annat självtester till skolorna och koldioxidmätare. Koldioxid är visserligen ofarligt, men höga halter av gasen indikerar dålig luftcirkulation och dålig vädring. Därför har koldioxidhalten mycket länge varit ett mått på hur luftkonditionering och utvädring av farliga partiklar fungerar.
Facket underkände också de justeringar i reglerna som premiärminister Castex annonserade i måndags.
– Nej, enbart protokollet skyddar inte lärarna, eleverna och deras familjer, utan det innebär en fullständig störning av verksamheten, hävdar det största facket bland låg- och mellanstadielärarna, SNUipp-FSU, i ett uttalande inför strejken.
Facket hävdar att skolorna inte kunde bedriva undervisning under dessa omständigheter, utan förvandlas i stället till dagis för barnen.