Det handlar om den största rättegången i en fransk arbetsdomstol hittills. Domen kom den här veckan. Det statligt ägda järnvägsbolaget döms skyldigt till diskriminering, och över 800 personer ska nu få ordentliga skadestånd.
Historien härrör från 70-talet när två tusen unga marockaner nappade på erbjudandet om järnvägsjobb på andra sidan Medelhavet. Eftersom de inte var franska medborgare kunde de inte anställas på samma villkor som sina inhemska kollegor. I praktiken innebar det inte bara osäkrare anställningar, utan också lägre löner, sämre sociala förmåner och framförallt att de har stått och stampat på samma fläck i flera decennier. Bara en enda av de drygt 800 har fått lov att stiga i graderna.
Mathieu Borie, SUD Rail.
– Det blir särskilt tydligt när de når pensionsåldern och får mycket lägre pensioner, säger Mathieu Borie i facket SUD Rail.
Järnvägsbolaget hävdar att man har följt lagen. Men domstolen anser att det inte har funnits motiv till en negativ särbehandling. I genomsnitt ska var och en av arbetarna få omkring 1,85 miljoner kronor i skadestånd.
Clélie de Lesquen, advokat.
– Pengarna är förstås viktiga eftersom de lever under knappa villkor. Men det allra viktigaste för många är ändå att de har fått en moralisk upprättelse, säger deras advokat Clélie de Lesquen.
Flera järnvägsfack vill att kravet på EU-medborgarskap nu helt slopas.
– Alla som jobbar på järnvägen borde ju ha samma villkor, säger Mathieu Borie.
Andra offentligägda bolag har sedan länge tagit bort nationalitetskravet. Det gäller Air France, energibolagen EDF och GDF (numera Engie) och Paris kollektivtrafikbolag RATP.
Diskriminering även i dag
Oavsett vilket fortsätter särbehandlingen idag, men under andra former.
– Nu utförs många sysslor av privata underleverantörer. Det är ofta där som nyare invandrare arbetar under sämre villkor idag, säger sociologen Maryse Tripler, som har studerat ”gästarbetarnas” villkor.
Hon säger också att diskrimineringen idag framförallt är utbredd på byggen, vid vägunderhåll och inom handeln.
– Där kan den vara ännu svårare att bevisa än i fallet med SNCF. Men en ny lag som tillåter class actions kan öppna vägen för fler diskrimineringsrättegångar.
Maryse Tripler syftar på en lag från förra året, som gör det möjligt för en grupp individer i Frankrike att gå samman för att gemensamt driva ett rättsfall.
Advokaten Clélie de Lesquen berättar också att hon direkt efter domslutet kontaktades av hundratals personer både hos SNCF och inom andra bolag, som vill stämma sin arbetsgivare för särbehandling. Det franska järnvägsbolaget har nu en månad på sig för att överklaga domen.