Ny fransk lagstiftning ökar fackets inflytande

Medbestämmande Franska facks möjligheter att påverka beslut på arbetsplatser ska öka. Parlamentet har ingripit för att förbättra förhandlingskulturen i ett land som präglas av konfrontationer. På andra håll i EU försöker politiker i stället minska fackens inflytande.
Anna Trenning-Himmelsbach
11 sep 2015 | 11:45
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Facken och arbetsgivarorganisationerna i Frankrike skulle prata ihop sig om nya regler för att bli bättre på att samarbeta. Men förhandlingarna om att bli bättre på att förhandla… strandade. Än en gång var det parlamentet som fick lagstifta, den här gången för att ge arbetsmarknadens parter ökade möjligheter att ta beslut tillsammans.

Wolfgang Kowalsky, EFS. Foto: CES/VanMol

Wolfgang Kowalsky, EFS. Foto: CES/VanMol

– Ja, det här kan tyckas typiskt franskt. Men i alla länder finns det politiska beslut bakom fackens möjligheter i medbestämmandeprocessen. Fast ofta går besluten långt tillbaka i tiden, säger Wolfgang Kowalsky.

Han är politisk rådgivare hos Europafacket EFS, men har tidigare arbetat fackligt i Tyskland.
– Vi har förstås en helt annan förhandlingskultur. Men även hos oss har det ju funnits en politisk vilja i bakgrunden, säger han.

Den franska lagen om ökat fackligt medbestämmande antogs i somras.
– För oss innebär den ett klart framsteg. Den gör framförallt att vi kan komma in på många fler arbetsplatser, säger Marylise Léon hos den franska fackliga centralorganisationen CFDT.

Idag är små arbetsplatser som en vit fläck på den fackliga kartan. Men i framtiden ska småföretagens anställda företrädas av regionala fackrepresentanter. En annan del av lagen handlar om representation i styrelser. Fler storbolag ska tvingas att ta in fackrepresentanter i sina styrelser. Jämfört med den svenska regeln på minst 25 anställda är den nya franska gränsen hisnande hög. För att facket ska få sitta i bolagsstyrelsen måste företaget ha minst 1 000 anställda. Men fram tills nu har siffran varit 5 000. Och i tio av EU:s 28 medlemsländer är det överhuvudtaget inte obligatoriskt med några fackrepresentanter i privata bolagsstyrelser alls.

”Utvecklingen spretar just nu åt olika håll i Europa.”

Aline Conchon, Etui.

Aline Conchon, Etui.

– Utvecklingen spretar just nu åt olika håll i Europa, säger Aline Conchon, som är forskare i industripolitik hos Etui i Bryssel.  Hon är specialiserad på fackens inflytande i företagsstyrelser.
– Politiker tar beslut, som snart kan rivas upp av deras efterträdare.

Som exempel nämner hon Tjeckien.
– Första januari förra året slopades alla fackrepresentanter i styrelserna på privatägda bolag. Men nu har man en ny regering, som vill återinföra löntagarrepresentanterna.

I Frankrike finns det alltså en uttalad politisk vilja att en tradition av konfrontation ska ersättas av en förhandlingskultur. Facken beskylls ofta för att trilskas i onödan, men arbetsgivarna uppfattas också som extremt konservativa.
– De har en gammaldags paternalistisk syn på relationen till löntagarna. Under de senaste årens kris har vi tyvärr sett att deras hållning har hårdnat avsevärt, säger Marylise Léon.

”I många länder har fackets positioner minskat i takt med ökade privatiseringar.”

Ett strängare klimat märks över hela kontinenten enligt Wolfgang Kowalsky hos EFS.
– I dag kan man säga att Frankrike går motströms. I de flesta EU-länder sker en tillbakagång. I många länder har fackets positioner minskat i takt med ökade privatiseringar, säger han.

Vi skrev nyligen om Storbritannien, där den fackliga centralorganisationen TUC försöker stoppa en kraftig inskränkning i strejkrätten. Enligt ett lagförslag ska det bli svårare att gå ut i strejk, och arbetsgivarna ska få rätt att ta in strejkbrytare. Om lagen antas försämras förstås fackens möjligheter att påverka med hjälp av stridsåtgärder.

Anna Trenning-Himmelsbach

/ Kontakta skribenten

11 sep 2015 | 11:45

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev