Flexpension har seglat upp till att bli en riktig stötesten i avtalsförhandlingarna på tjänstemannasidan, närmare bestämt Unionens och Sveriges Ingenjörers avtal med Almega. Redan hösten 2014 markerade Almega att flexpensionen skulle vara en dålig affär för Unionens medlemmar och de båda fackförbunden har signalerat att de är beredda att ta till konfliktvapen för att få igenom kravet. Men vad innebär flexpension och varför har det blivit en sådan symbolfråga?
Flexpension finns redan i många andra avtal, men kallas oftare för delpension. Modellen har två delar: extra pensionsavsättningar som tas från löneutrymmet och en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid de sista åren före pensionen, och då börja ta ut pension. Avsättningen är 0,5–0,6 procent av lönen i de befintliga avtalen.
Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen och förhandlingsledare för avtalet IT och telekom med Almega, säger att flexpensionen behövs eftersom den allmänna pensionen blir mer urholkad. För att få en tillräcklig pension kommer man att behöva jobba längre.
– Många tjänstemän säger också att de gärna vill jobba längre, men inte kommer att orka om de inte får gå ned i tid.
”Vi tror att högkvalificerade tjänstemän vill kunna välja själva.”
Anna-Karin Hatt, Almega.
Anna-Karin Hatt, vd för Almega, förklarar att organisationen har arbetat mycket med frågan sedan senaste avtalsrörelsen.
– Det passar dåligt med en obligatorisk modell för tjänstebranschen. Men vi kan tänka oss att införa en modell där individen får avgöra om den vill ha mer i lön eller mer i pensionsavsättning. Vi tror att högkvalificerade tjänstemän vill kunna välja själva.
Men det förslaget avfärdar Nicola Lewis.
– Almegas förslag är en löneväxling. Om individen väljer år från år skapas inget bestående värde i det centrala kollektivavtalet.
När man i kollektiva förhandlingar avstår från en del av kostnadsutrymmet till förmån för ytterligare pensionsavsättningar finns värdet kvar även nästa år eller nästa förhandling. Så om man exempelvis avstår från 0,2 procent första året med flexpension, 0,3 procent det andra året och 0,2 procent år tre innebär det att avsättningen det året blir 0,7 procent, medan löneutrymmet inte krymper med mer än 0,2 procent. En individuell lösning för att få en extra avsättning på 0,7 procent skulle däremot kräva att individen avstod från 0,7 procent av sin lön. Nicola Lewis förklarar att man räknar på en kostnadsökningstakt som arbetsmarknaden klarar av.
– Tanken är inte att vi på Almegaområdet ska nå upp till 0,5 procent direkt första året, men det är inte klart vad vi kommer att yrka på.
Vad gäller frågan om Almegas inställning till den andra delen av flexpensionen, möjligheten att gå ned i tid de sista åren före pensionen, hänvisar Anna-Karin Hatt till de pågående förhandlingarna.
– Förhoppningen är att frågan ska kunna lösas vid förhandlingsbordet och då kommer också denna del att kunna lösas.
”En konflikt är alltid ett misslyckande.”
Unionen och Sveriges Ingenjörer har haft tre ”mobiliseringsmöten” där man förberett medlemmar på att det kan bli konflikt på Almegaområdet om inte flexpension kommer med i avtalet. Det skulle kunna bli en mycket kännbar strejk eftersom Unionen har över 100 000 medlemmar hos arbetsgivare inom Almega. Enligt Nicola Lewis är medlemmarna också beredda att strejka.
– Men en konflikt är alltid ett misslyckande.