Forskare kritiska mot förvaltningsdomstolarnas domar om sjukförsäkring I Arbetsvärldens granskning framkommer systematiska könsskillnader i Förvaltningsrätten i Stockholms avgöranden beroende på vem som överklagar. Kvinnliga domare ändrar i 17 procent av målen där män överklagat, medan manliga domare endast ändrar i 2 procent av målen för kvinnor. Manliga domare ändrar i 8 procent för män och kvinnliga domare i 15 procent för kvinnor. Foto: Henrik Montgomery / TT

Forskare kritiska mot förvaltningsdomstolarnas domar om sjukförsäkring

Försäkringskassan Förvaltningsdomstolarna dömer i målen mot Försäkringskassan och äldreomsorgen. Men de har varken kompetens eller specialistkunskaper, enligt forskare vid Uppsala universitet.
Bill Erlandsson
24 jun 2021

Försäkringskassan fattade förra året beslut om avslag som var felaktiga eller inte tillräckligt utredda i hälften (48 procent) av alla de ärenden som granskades av Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) i ett urval som är representativt för alla försäkrade.

Det handlar om människors rätt till sjukpenning och aktivitetsersättning och kan ha inneburit att många sjuka och arbetsoförmögna tillsammans förlorat åtskilliga miljoner kronor.

Dömer enligt Försäkringskassans beslut

Förvaltningsdomstolarna, dit privatpersoner är hänvisade att överklaga Försäkringskassans beslut, dömde i 90 procent av fallen ändå till Försäkringskassans fördel.

Samma förhållanden gäller äldre människor som överklagar de kommunala socialnämndernas beslut om färdtjänst och äldreboende.

Andra länder anlitar sakkunniga experter till sina förvaltningsdomstolar, men inte Sverige.

Förvaltningsdomstolen är den instans dit privatpersoner kan vända sig för att klaga på FK:s beslut.

Nu uppger forskare vid Uppsala universitet att det även inom äldreomsorgen är kommunerna som vinner de allra flesta, 80 procent, av alla överklagade mål. Medan de äldre förlorar rätten till det äldreboende eller den färdtjänst de anser sig behöva.

Saknar tillräcklig kompetens

– Dessa domstolar har varken kompetens eller expertkunskaper i de ofta komplicerade medicinska och sociala ärenden som de ska avgöra, säger forskningsledaren Karin Leijon, doktor i statskunskap och forskare vid Uppsala universitet.

Hon leder det forskningsprojekt som nu skärskådar förvaltningsdomstolarnas sätt att döma och är mycket kritisk.

– I grunden väcker vi frågan om hur förvaltningsdomstolarna egentligen bär sig åt när de dömer. Det handlar ju om äldre och sjuka människors rättigheter, deras livskvalitet, ekonomi och möjlighet att få rätt vård och stöd av samhället. Då är det viktigt att klargöra vilken kompetens och vilken expertis som ligger bakom besluten, säger Karin Leijon.

Ett stort problem med Försäkringskassan är att deras bedömningar ibland ändras utan att lagstiftningen eller regeringens direktiv har gjort det

Hon tillägger att domarna inte har några expertkunskaper eller specialkompetens i fråga om de sociala, medicinska och psykiatriska bedömningar som de gör.

– Men kanske kan de ändå värdera beviskrav och uttolka regler så det blir lika för alla? Kanske har de en slags upparbetad kompetens i att tillämpa lagarna objektivt? frågar sig Karin Leijon med viss skepsis i rösten.

Träffar inte den enskilda

Även tidigare forskning har starkt ifrågasatt förvaltningsdomstolarnas kompetens och specialistkunskaper på de områden de är satta att döma. Men kritiken har aldrig diskuterats i den offentliga debatten.

Det är enligt Karin Leijon dessutom väldigt ovanligt att förvaltningsdomstolarna överhuvud taget beviljar överklaganden från enskilda äldre.

I många av överklagandena uttalar sig läkare, psykologer, sjukgymnaster eller kuratorer tvärt emot myndighetens beslut, men förvaltningsdomarna dömer ändå till den enskildes nackdel.

– Som regel träffar inte domstolarna den enskilde och pratar aldrig med denne innan domen faller, säger Karin Leijon.

Hela forskningsprojektet blir klart först 2024, men det kommer olika delstudier varje år, och de första resultaten väntas nästa år.

Domstolen förväntas inte ha den kompetensen

Chefsrådman Susanne Nilsson vid förvaltningsrätten i Göteborg säger att domstolen inte själv ska göra en medicinsk eller social bedömning i och med att den ”redan är gjord med läkarintyg och annat”.

– Vi ska pröva den klagandes arbetsförmåga och visa om denne har rätt till sjukpenning på grund av att den är nedsatt. Den enskilde ska visa att denne har rätt till den förmånen. Vi förväntas inte ha expertis-kunskaper i medicin eller sociologi, säger Susanne Nilsson.

Enligt Susanne Nilsson granskar förvaltningsdomstolen objektiviteten i läkarintygen och bedömer samtliga faktorer i ärendet innan den avgör saken.

– Varje mål är i unikt, inget är det andra likt och lagmännen läser igenom allt för att se vad som gäller.

Men är det inte anmärkningsvärt att ni i 80-90 procent av alla överklaganden dömer till myndigheternas fördel?

– Nej, då har den första beslutande myndigheten gjort rätt. Dessutom beror det på hur man gör statistiken, säger Susanne Nilsson.

Inga sakkunniga i Sverige

I länder som Finland och Norge ingår vid behov sakkunniga i förvaltningsdomstolarnas sammansättning, men inte i Sverige. Här förlitar sig domarna på de uppgifter som kommer in i samband med överklagandena.

Ett särskilt angivet område när sakkunniga används i andra länder är fall som gäller psykisk ohälsa, just det område som ökat sjuktalen allra mest i Sverige de senaste tio åren.

I grunden väcker vi frågan om hur förvaltningsdomstolarna egentligen bär sig åt när de dömer

I andra länder som Danmark saknas förvaltningsdomstolar helt. Då är det den vanliga rättsordningen som gäller med tingsrätt, hovrätt och så vidare. Inom ramen för det systemet används, precis som i Sverige, ofta sakkunniga i sina rättegångar.

Bedömningar ändras utan att lagstiftningen ändras

Ellinor Gudmundsson är enhetschef för Försäkringsrätten på LO-TCO Rättsskydd och försvarar fackliga medlemmar när FK nekar dem sjukersättning eller andra rättigheter. Hon beskriver hur svårt det är att driva sådana mål.

– Ett stort problem med Försäkringskassan är att deras bedömningar ibland ändras utan att lagstiftningen eller regeringens direktiv har gjort det. Det är otillfredsställande att Försäkringskassan med samma lagstiftning kan komma fram till helt olika bedömningar från en tid till annan.

– Det känns alldeles för rättsosäkert och svårt att förstå både för oss jurister och för den enskilde vars ärende ska avgöras, menar Ellinor Gudmundsson.

Vill ha tryggare sjukförsäkring

LO-TCO Rättsskydd har sedan länge visat att arbetsskadeförsäkringen i praktiken har upphört att existera i Sverige på grund av att FK avslår i stort sett samtliga ansökningar om att få ersättning då man skadats eller blivit sjuk av sina arbetsförhållanden på jobbet.

Under 2020 anmäldes 118 737 arbetsskador och arbetssjukdomar till Arbetsmiljöverket. Det betyder en ökning med 50 787 anmälningar på tio år.

– Vi på LO-TCO Rättsskydd är mycket kritiska till hur sjukförsäkringen är utformad eller hur den tillämpas. På senare tid har det emellertid kommit lagändringar och förslag från regeringen, vilka är ett steg i rätt riktning för att få en tryggare sjukförsäkring, säger Ellinor Gudmundsson.

Bill Erlandsson
24 jun 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan