Sjukskrivna som närmar sig pensionsålder ska få sin arbetsförmåga prövad mot arbeten som de har erfarenhet av, i stället för att som i dag prövas mot normalt förekommande arbeten på hela arbetsmarknaden som är fallet efter 365 dagars sjukskrivning.
Dessutom ska Försäkringskassan senast dag 60 i sjukfallet klarlägga behovet av rehabilitering.
Det är några av förslagen i utredningen om sjuk- och aktivitetsersättning som överlämnades till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) på fredagsmorgonen.
Dagen innan riktade Saco kritik mot Försäkringskassan för att rehabiliteringsinsatser kommer in för sent i sjukfallet, med statistik som visar att den genomsnittliga tiden till första rehabiliteringsmötet ökat till 450 dagar år 2020, samt att Försäkringskassan nedvärderat vikten av arbetsträning.
Regeringens särskilda utredare Samuel Engblom menar att utredningens förslag kan lösa problemet med fördröjd rehabilitering.
– De här rehabiliteringsinsatserna kommer in allt senare i sjukfallet och de kommer ofta in i det stadiet av rehabiliteringskedjan när vi inte längre försöker få tillbaka personen till sin arbetsplats utan när arbetsförmågan prövas mot normalt förekommande arbeten. Tanken med det här förslaget, att Försäkringskassan har en skyldighet att inom 60 dagar ha bedömt behovet av rehabilitering är att insatserna ska komma in tidigare och att de ska komma in när det fortfarande finns en koppling till arbetsplatsen. Då kan arbetsträning på arbetsplatsen bli aktuellt oftare som insats, säger Samuel Engblom.
Samtidigt innebär utredningens förslag att pågående rehabilitering inte ska avbrytas på grund av att en tidsgräns i rehabiliteringskedjan passeras.
Ny förebyggande förmån introduceras
Utredningen lägger också ett förslag om en ny förmån som ska förebygga att nedsatt arbetsförmåga uppstår: preventionsersättning.
Förmånen ska ersätta inkomstbortfall och andra merkostnader också vid arbetslivsinriktad behandling och rehabilitering. Förmånen ersätter dagens så kallade förebyggande sjukpenning som är begränsad till medicinsk behandling och som man menar har ett för oflexibelt regelverk vilket resulterar i att den används i för liten utsträckning.
Fler behandlingsformer ingår, och ersättningen kommer även kunna utgå för enstaka timmar
– Skillnaden är att med preventionsersättning ska man även kunna ta in arbetslivsinriktade insatser. Vi gör också regelverket mer flexibelt: man kommer kunna använda utbildning på ett annat sätt än vad man kan göra i dag, inklusive eftergymnasial utbildning. Fler behandlingsformer ingår, och ersättningen kommer även kunna utgå för enstaka timmar, säger Samuel Engblom.
Förhoppningen är att om fler får förebyggande insatser så bör det leda till att färre blir sjukskrivna och att sjukskrivningarna blir kortare.
Prövning av arbetsförmåga mot tillgängliga arbeten
För de som har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga ska också fler få rätt till sjukersättning. Samuel Engblom påpekar att det i dag finns en diskrepans mellan kraven för att få sjukersättning och individens faktiska möjligheter att försörja sig genom arbete.
– Den här diskrepansen är någonting som Försäkringskassan påpekade i en skrivelse till regeringen 2017, att regelverket är för strikt, säger Samuel Engblom.
Samtidigt beviljas allt färre personer sjukersättning utan att minskningen kan förklaras av förändringar i folkhälsa, demografi eller på arbetsmarknaden.
För att göra det lättare att få sjukersättning lägger utredningen förslag om att individens arbetsförmåga ska prövas mot arbeten som det är rimligt och realistiskt att den försäkrade kan få.
Den här förändringen gör att det ska bli lättare att få sjukersättning.
– Arbetsförmågan ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som används i sjukpenningen. Där ligger nu ett förslag i riksdagen till förändring av det begreppet, och det är då det nya begreppet som vi har utgått ifrån. Då blir det att det ska vara ”förvärvsarbete i sådan angiven yrkesgrupp som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat angivet arbete som är tillgängligt för honom eller henne”, säger Samuel Engblom.
– Skillnaden är att i dag prövas man mot allt förvärvsarbete på arbetsmarknaden, inklusive skyddade och subventionerade arbeten, exempelvis Samhall, även om sådana arbeten inte finns tillgängliga. Så den här förändringen gör att det ska bli lättare att få sjukersättning.
I utredningens konsekvensanalys uppskattas de sammantagna förändringarna leda till att omkring 5 000 och 10 000 fler personer, framför allt äldre, får rätt till sjukersättning årligen.
– Det här ska jämföras med att det är knappt 235 000 personer som hade sjukersättning 2020. Sätter vi det i ett historiskt perspektiv så kan vi säga att en sådan ökning av inflödet motsvarar lite drygt puckeln vi såg 2013–2014, inte den höga nivån som var i början av 2000-talet, säger Samuel Engblom.