Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Bottenlåga siffror – nu görs lärarutbildningen om Trots lärarbrist står många utbildningsplatser tomma. Nu ska lärarutbildningarna göras om. Foto: Fredrik Sandberg / TT / Arkiv

Bottenlåga siffror – nu görs lärarutbildningen om

Lärarbrist Endast 60 studenter antogs till höstens lärarutbildning 7–9 med naturvetenskapligt huvudämne. Nu presenterar regeringen en ny utbildningsform.
28 Sep 2017

Färre än vanligt har sökt till höstens lärarutbildning, 39 600 jämfört med förra årets 41 400. Det är också färre behöriga sökande och färre som har sökt i första hand. Antalet antagna har dock ökat något, någonting som skulle kunna bero på det utökade antalet platser i utbildningen.

Flera lärosäten har helt slutat att erbjuda inriktningen, trots det gapar många stolar tomma.

Det ser dock fortsatt mycket illa ut för ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7–9. Flera lärosäten har helt slutat att erbjuda inriktningen, men trots att platserna blir färre gapar många stolar tomma. Inte minst för de naturvetenskapliga inriktningarna där intresset varit lågt, långt innan de nya lärarexamina infördes.

 

En förklaring till det låga intresset för 7–9 är att de som läser gymnasielärarutbildningen även får behörighet att undervisa för årskurs 7–9. Många väljer därför den varianten, trots att den innebär något längre studietid.

I dag torsdag meddelar dock regeringen att utbildningsinriktningen ska göras om. En ny utbildningsform ska erbjudas där 7–9-studenterna endast läser två ämnen i stället för dagens tre. Det kommer att göra utbildningen kortare och billigare för lärosätena eftersom studenterna kan läsa ihop med andra ämnesstudenter. 60 högskolepoäng kommer nu att krävas för ämneskompetens, i stället för dagens 45.

Som det ser ut nu riskerar utbildningen att dö ut av sig själv.

Och en förändring av ämneslärarutbildningen 7–9 är nödvändig, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ).

– Som det ser ut nu riskerar utbildningen att dö ut av sig själv. Det är också den inriktning av lärarutbildningen som har störst andel avhopp. Många som börjar där har mycket låga gymnasiebetyg och fullföljer sedan inte studierna.

”Det här skapar mycket bättre förutsättningar”

Lärarförbundet ser mycket positivt på regeringens förslag om ny utbildning.

– Det här skapar mycket bättre förutsättningar för de studenter som sedan ska jobba inom 7–9. De som i dag läser på gymnasielärarutbildningen har ju allt som oftast praktik på gymnasieskola. Om de i stället läser en särskild inriktning kommer de att kunna möta de elever som de faktiskt sedan möter i arbetslivet, säger Per Båvner, utredare på Lärarförbundet.

Han tror inte att det kommer vara ett problem att lärarna nu får ämneskunskaper i två ämnen i stället för tre.

– Jag har aldrig hört att kommuner eller andra arbetsgivare har tyckt att det varit ett problem att vissa lärare haft behörighet i två ämnen. Dessutom kommer inte tre-ämnesbehörighet för alla lärare vara det som ensamt botar lärarbristen för 7–9.

Men är det ett stort problem att gymnasielärare i dag undervisar på högstadiet?

– Nej, det är inte ett jätteproblem. Det handlar inte främst om att det är en annan pedagogik eller ämnesdidaktik för de eleverna, utan snarare om att ha en erfarenhet och kunskap om olika elevgrupper.

– En avgörande skillnad är att gymnasieelever ofta har valt att läsa ett visst ämne, medan eleverna i årskurs 7–9 måste läsa allt. Det gör naturligtvis att frågor som inkludering och anpassning får en annan tyngd.

Vidareutbildning i pedagogik är populärast

Det finns dock en utbildningsinriktning som redan i dag lockar ett stort antal studenter, även med inriktning mot årskurs 7–9: Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Studenterna som HT17 antogs till KPU mot årskurs 7–9 med naturvetenskaplig inriktning bara på Stockholms universitet var nästan lika många som antalet som antogs till ämneslärarutbildningen 7–9 med något naturvetenskapligt ämne i hela landet.

– Om vi tittar på KPU:n är det också väldigt många fler studenter som fullföljer sin utbildning. Det är väl troligt att även den kommer att byggas ut i snabb takt, säger Fredrik Svensson, UKÄ.

28 Sep 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.