Skattesubventioner av hushållsnära tjänster är till stor del ineffektiva för att uppnå de mål som politikerna har när de inför systemen, till exempel det svenska RUT- och ROT-avdragen eller motsvarande finländska åtgärder.
Tuomas Kosonen.
– Våra resultat visar ganska övertygande att dessa skattesubventioner enbart ökar konsumtionen av dessa tjänster och sysselsättningen lite grand, och något minskar skatteflykt. Effekterna är mycket små i vår studie, säger Tuomas Kosonen, forskningschef vid Löntagarnas forskningsinstitut, som tillsammans med Statens ekonomiska forskningscentral har ansvarat för studien.
Den finländska studien har beställts av landets regering.
Skattesubvention av hushållsnära tjänster är en dyr metod, konstaterar forskarna. I Finland lägger man omkring 500 miljoner euro (5 miljarder kronor) årligen på skattelättnader till dem som köper hushållsnära tjänster. Motsvarande kostnad för svenska RUT och ROT över 15 miljarder kronor, enligt myndigheten Tillväxtanalys.
– Problemet är att subventionerna till största delen träffar höginkomsthushåll. När man normalt vill öka bidrag till någon grupp i samhället handlar det om låginkomsttagare. Politikerna ser ut att ha misslyckats även på den punkten.
Trenden att konsumera fler hushållsnära tjänster började redan innan dessa skattesubventioner infördes.
Konsumtionen av hushållstjänster har emellertid ökat stadigt sedan millennieskiftet. Oavsett år är det en femtedel av invånarna i arbetsför ålder som köpt sådana tjänster.
När skattesubventioner införs har de en begränsad effekt på konsumtionen. Det starkaste beviset är när de svenska skatteavdragen för hemstädning förändrades 2009. Forskarna använde Finland som kontrollgrupp och visade att de båda ländernas utveckling var jämförbar före och efter reformen.
– Om man ska spendera 500 miljoner euro på detta är frågan för politikerna om pengarna kan användas på ett bättre sätt. Om du vill nå en viss grupp inkomsttagare kan du öka bidragen till just den gruppen. Om du vill öka sysselsättningen kan du anställda personer direkt i offentlig sektor, i till exempel hälsovården, skolorna eller förskolorna.
Den ökning av tjänsteutbudet och sysselsättningen i servicebranscherna som skattesubventionerna skulle ha skapat är en illusion. Den skulle ha uppstått även utan skattelättnaderna, hävdar Kosonen.
– Trenden att konsumera fler hushållsnära tjänster började redan innan dessa skattesubventioner infördes. En global trend med en växande servicesektor, urbaniseringen och högre löner är förklaringar till den ökade konsumtionen.
Studien underkänns i Sverige
I Sverige underkänner däremot både professor Johanna Rickne vid Stockholms universitet och TCO:s handläggare i frågan, Karin Pilsäter, studiens slutsatser.
− Jag vet inte vad som gäller i Finland, men jag tror inte att deras slutsats stämmer för Sverige, säger professor Johanna Rickne vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Johanna Rickne.
I den finländska forskningen ser hon ett mätfel, som hon själv har försökt undvika i sin egen forskning. Rickne har kartlagt hur flyktingar, personer med kort utbildning och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, fått jobb i RUT-sektorn.
– Problemet är att de sätter likhetstecken mellan lokalvårdsbranschen och RUT-sektorn. Det blir en dålig approximation eftersom de flesta RUT-företag inte har den branschkoden.
De finländska forskarna missar den stora majoritet av svenska RUT-företag som har andra branschkoder. Ett annat problem för dem är att 80-procent av företagen i lokalvårdsbranschen städar andra lokaler än hem, som kontor, verkstäder, och transportmedel.
– Sett över hela lokalvårdsbranschen anställer den relativt många flyktinginvandrare, men när man avgränsar på ett korrekt sätt och tittar på RUT-företagen är det arbetskraftsinvandrare från EU som har dessa jobb och inte de andra grupperna.
Om professor Rickne hade mätt enligt samma metod som de finska forskarna skulle hennes resultat visat en stark effekt på gruppen flyktingar, vilket hade varit fel.
– Men jag förstår att forskarna använt metoden med en approximation utifrån branschkoder, eftersom det annars blir svårt att jämföra två länder.
”Verkar osannolikt”
Johanna Rickne delar inte heller de finländska forskarnas bedömning att det är en allmän global trend med växande efterfrågan på denna typ av hemtjänster oavsett skattesubventioner.
Innan RUT infördes hade hemstädning nästan försvunnit i Sverige.
– Nej, det verkar osannolikt. Innan RUT infördes hade hemstädning nästan försvunnit i Sverige. Bara de riktigt rika använde sig av tjänsten. Jag är tveksam till om hemstädning kommit tillbaka så här starkt utan rutavdrag.
I Sverige har vi fått en sysselsättningseffekt, som särskilt gynnat invandrare från EU-länderna, konstaterar professor Rickne.
– Det innebär inte att subventionen varit gynnsamt för statsfinanserna, utan det kan ha varit bättre att skapa jobb på något annat sätt.
”Vanliga människor ska kunna lösa livspusslet”
Karin Pilsäter, utredare på TCO, är lika kritisk till studiens slutsatser som professor Rickne.
– Ja, eftersom undersökningen verkar baserad på den felaktiga premissen att omsättningen i RUT-branschen inte har ökat. I själva verket har den ökat ordentligt.
Karin Pilsäter
Karin Pilsäter hänvisar till siffror från Skatteverket som visar på fyrdubbling av omsättningen under perioden 2010 till 2020. Även sysselsättningen i branschen har ökat, vilket sysselsättningsstatistiken visar, konstaterar hon.
Utifrån den finländska undersökningens resultat, vare sig de kan ifrågasättas eller är robusta, finns ingen anledning till omprövning av TCO: ståndpunkt, förklarar hon.
– För TCO är inte åtgärder som är sysselsättningsskapande vår bevekelsegrund för stödet till skattereduktionen av RUT-tjänster. Vårt motiv är att vanliga människor ska kunna lösa livspusslet på ett enkelt sätt med schysta villkor.
TCO:s var därför emot höjningen av RUT-avdraget till maximalt 75 000 per år.
– Man måste tjäna väldigt mycket pengar för att kunna köpa tjänster för dessa belopp, men om du köper städtjänster för 10 000 på ett år behöver lönen inte vara särskilt hög, säger Karin Pilsäter.
Den tidigare gränsen på 50 000 kronor var tillräcklig, men dessutom vill TCO se en begränsning av avdraget för timprisavdraget till 250 kronor.
”Urban kultur och höga löner förklarar ökningen”
Tuomas Kosonen på Löntagarnas forskningsinstitut är medveten om invändningar mot studien. Sådana har kommit även i Finland.
Hur förklarar ni för vanligt folk som ser allt fler hemstädsföretag att detta faktiskt inte ökar sysselsättningen?
Jag förstår att det ibland är svårt att acceptera resultat som går i motsatt riktning mot sunt förnuft och intuition.
– Jag förstår att det ibland är svårt att acceptera resultat som går i motsatt riktning mot sunt förnuft och intuition. Vi har till exempel en uppgift i vår rapport om att antalet städföretag ökar kraftigt redan innan skattesubventioner infördes för dessa tjänster, säger Tuomas Kosonen.
Utvecklingen förklaras av den urbana kulturen. Många stadsbor köper städtjänster istället för att själva utföra uppgiften. Med sina höga löner har de råd.
– Även om hundra nya städföretag skapades i Sverige på grund av skattesubventionerna är detta inte tillräckligt för att motivera den kostnad som åtgärden orsakar för de svenska skattebetalarna, tillägger Kosonen.
– Även om det uppstår nya städföretag i Sverige på grund av skattesubventionerna betyder det inte att politiken uppnår sitt mål, tillägger Kosonen.
Låg effekt även av momsändring
Han säger att även andra studier av hur skatteförändringar påverkar efterfrågan har visat att de har lite påverkan.
– Vi har sett samma effekt när momsen ändras på tjänster, till exempel på restaurangmåltider. Det ändrar inte konsumtionen på uteätandet. Detsamma gäller frisörtjänster. Alla dessa resultat pekar i samma riktning. Åtgärdernas effekter på efterfrågan är ganska låg.
Även om en svag påverkan finns är metoden inte effektiv för att öka konsumtionen och i förlängningen sysselsättningen i tjänstebranscher, enligt Kosonen.
Han ser också en avgörande skillnad mellan den finska studien och de svenska studierna om bland annat ökat sysselsättning i RUT-branschen.
– Ingen av de svenska studierna använde vår metod, som är mer trovärdig för att svara på frågor om hur subventionerna påverkar sysselsättningen i landet. De svenska studierna svarar på vad som händer i företag och hushåll som använder dessa subventionerade tjänster, säger Tuomas Kosonen.