Forskarkritik mot omställningsstöd: Borde gå till lågutbildade istället Många väntar på besked från CSN när det kommer till omställningsstödet. Foto: Jessica Gow / TT

Forskarkritik mot omställningsstöd: Borde gå till lågutbildade istället

De som får omställningsstudiestödet är mer välutbildade än andra. Och de riskerar inte jobbet på grund av AI. Det visar en ny studie från SNS.
16 sep 2024 | 06:45
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I SNS-rapporten Vilka får omställningsstudiestödet? En empirisk analys av de två första ansökningsperioderna undersöker nationalekonomerna Peter Fredriksson och David Seim vilka som sökt och beviljats omställningsstudiestödet. 

Forskarna konstaterar att det framför allt är personer med högre utbildning som ansöker om omställningsstudiestöd.

”Att personer med högre utbildning och lägre sannolikhet att bli arbetslösa oftare beviljas stödet beror bland annat på att principen ”först till kvarn” tillämpas av CSN. I vår studie såg vi att högutbildade är snabbare på att ansöka, och därför har de också större chans att beviljas”, menar professor Peter Fredriksson i ett pressmeddelande.

”Subventionerar utbildningar som ändå kommit till stånd”

Omställningsstudiestöd

Regeringen införde omställningsstudiestödet i oktober 2022 i linje med LAS-överenskommelsen. Stödet ingår i ett större åtgärdspaket, där även möjligheten att avvika från turordningsreglerna vid uppsägning utökas (Proposition 2021/22:176). Stödet kan sökas av dem som är mellan 27 och 62 år och har arbetat minst 8 av de senaste 14 åren (och 12 av de senaste 24 månaderna). Stödet består av två delar. Den statliga delen ersätter 80 procent av tidigare lön, upp till ett maxbelopp på 21 300 kronor per månad. Om individen omfattas av huvudavtalen mellan Svenskt Näringsliv och LO/PTK, tillkommer dessutom ett kompletterande stöd som ger 80 procent av tidigare lön upp till en månadslön på 32 542 kronor, och 65 procent av tidigare lön upp till 66 500 kronor.

+ Expandera

De som beviljas stöd av CSN har lägre individuell arbetslöshetsrisk än de som får avslag. De som arbetar i yrken med hög risk att ersättas av AI ansöker om omställningsstudiestöd i lägre utsträckning än personer med andra yrken.

De som beviljas stödet och de som får avslag efter att utbildningarna påbörjats har en liknande inkomstutveckling. Forskarna tolkar detta mönster som att stödet inte ökar sannolikheten att påbörja en utbildning, utan att omställningsstudiestödet subventionerar utbildningar som ändå skulle ha kommit till stånd.

”Borde gå till lågutbildade”

Forskarna anser att stödet för att nå störst samhällsekonomisk nytta istället bör riktas mot de personer som har störst behov av att byta karriär och av kompetensutveckling. Det gäller framför allt personer som är lågutbildade, har högre arbetslöshetsrisk och de som jobbar i yrken med störst risk att utsättas för AI.

Omställningsstudiestödet infördes som en del av ett paket där möjligheten att avvika från turordningsreglerna vid uppsägning utökades i oktober 2022. Stödet är framförhandlat som en överenskommelse mellan staten och arbetsmarknadens parter.

16 sep 2024 | 06:45
Om skribenten
Mikael Feldbaum är chefredaktör på Arbetsvärlden. Han intresserar sig för samhällsekonomi, har tidigare varit chefredaktör på Magasinet Arena och har en ekonomiutbildning i bagaget.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev