Nationalekonomer i bland annat USA och Sverige har på senare tid börjat uttala starkt stöd för att massivt skala upp testandet av Coronasmitta. En av dem är Paul Romer, amerikansk nobelpristagare i ekonomi 2018 och professor vid New York University.
I en debattartikel i New York Times för en kort tid sedan beskrev han och en kollega att man för att skydda liv behöver byta till en målmedveten strategi som både stoppar smittan och innebär att de flesta människor kan gå tillbaka till sina jobb.
För att lyckas med det måste samhället satsa på att i stor skala utöka kapaciteten att verifiera om personer bär på smittan, vilket möjliggörs av att teknikutvecklingen kommer att leda till nya billigare och enklare tester, enligt Paul Romer.
Även i Sverige förespråkade flera nationalekonomer på SvD debatt på söndagen att Sverige måste genomföra masstester för att i första hand stoppa smittan, och frigöra de som är friska så att de kan arbeta i vården eller omsorgen och hålla hjulen i ekonomin rullande i andra verksamheter.
− Om man kan använda effektiva verktyg för att testa folk i stor skala så skulle det få positiva effekter på ekonomin. Den recession vi står inför är nämligen så djup att det är värt att satsa resurserna som krävs.
En av dem är Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
− Om man kan använda effektiva verktyg för att testa folk i stor skala så skulle det få positiva effekter på ekonomin. Den recession vi står inför är nämligen så djup att det är värt att satsa resurserna som krävs. Det är värt att mobilisera hela samhället.
På tisdagen meddelade också socialminister Lena Hallengren att den svenska provtagningen ska öka för att lindra de samhällseffekter som ett stort bortfall av personal inom hälso- och sjukvården, omsorgen och andra viktiga samhällssektorer har.
Socialminister Lena Hallengren (S) under dagens pressträff med regeringen om åtgärder som rör covid-19.
Foto: Jonas Ekströmer / TT
Fler ska kunna gå till jobbet
– En utökad nationell testning för covid-19 medför att en stor andel viktig personal inte behöver stanna hemma från jobbet trots att de kan arbeta. Folkhälsomyndigheten ska nu skyndsamt starta och koordinera arbetet, säger hon. Enligt TT ska fem myndigheter samarbeta om att ta fram en nationell strategi.
Folkhälsomyndigheten har tidigare fått kritik för senfärdighet när det gäller att satsa på tester. Forskarsfären och ledningen på SciLifeLab, en nationell statlig labbinfrastuktur i Stockholm, som drivs av KI, KTH, Stockholms och Uppsala universitet, har i stället på egen hand tagit initiativ i frågan.
Med 50 miljoner i stöd av Wallenbergsstiftelserna har en testverksamhet snabbt byggts upp och man håller nu, enligt uppgift, på att bygga upp en biobank med Coronaprover från Region Stockholm.
Tar fram enklare test
Flera stora forskargrupper inom den svenska och utländska akademin samverkar för att genomföra satsningen, som också siktar på att skala upp och förenkla testförfarandet genom att ta fram nya typer av testkit men också analysteknik. Det handlar om två olika typer av tester: de som påvisar smitta och de som påvisar att man haft covid-19 och har antikroppar.
Paul Romer beskriver att det med de nya testen kommer att bli möjligt att testa alla i befolkningen. På så vis skulle man också kunna hitta de som bär på det nya coronaviruset men inte har symtom. Det skulle vara både effektivt och ur nationalekonomiskt hänseende en bra strategi.
En av de svenska forskare som är inne på samma linje är Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi på KI.
Medan länder som Sydkorea håller ned ser ut att lyckas hålla ned dödstalen genom at;t testa brett i samhället, isolera de som testar positivt och förstärka smittspårningen, har Sverige hittills valt att bromsa smittspridningen med vissa restriktioner, i en takt som sjukvården antas klara. I dag testas bara de som läggs in på sjukhus och i vissa regioner också vårdpersonal. Men efter dagens regeringsbeslut kommer detta nu att ändras.
– Jag är rädd att vi kommit till en punkt då så många är smittade att den strategin skulle vara ineffektiv. Det rätta vore då att testa alla, hela befolkningen, och sätta de som är smittade i karantän.
Sten Linnarsson är dock orolig för att smittspridningen i Sverige redan gått för långt för att den metod som Sydkorea och Tyskland använder likaså effektivt ska kunna kopieras här.
– Jag är rädd att vi kommit till en punkt då så många är smittade att den strategin skulle vara ineffektiv. Det rätta vore då att testa alla, hela befolkningen, och sätta de som är smittade i karantän.
Kristofer Vikström (tv) med kollegan åker hem till folk och tar prover för Coronaviruset.
Foto Anders Wiklund / TT
Testa alla kostar två-tre miljarder
Kostnaden för att testa tio miljoner svenskar landar på i storleksordning två-tre miljarder kronor, uppger han och tillägger att man på Island håller på att testa en stor andel av befolkningen.
Men både Sten Linnarsson och Erik Lindqvist påpekar att det ännu är oklart hur många som är smittade i Sverige i dag. Fram till vecka 13 har 36 000 tester utförts i landet. I dag tisdag rapporteras 4 435 ha bekräftats vara smittade varav 180 personer avlidit.
– Jag tycker att det vore en väldigt bra strategi att testa alla och inser att det skulle vara en stor utmaning men om man ser till de stora samhällskostnaderna som covid-19 för med sig och människors liv och hälsa, så tycker jag att man borde ha varit med mer kreativ att skala upp testningen tidigare, säger Sten Linnarsson.
Även Siv Andersson, vice direktör på SciLifeLab och professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet, säger att hon hoppas att det på sikt blir möjligt att testa alla. Både när det gäller att se vilka som kan bära på smitta, och för att se vilka som kan vara immuna.
I dagsläget, menar hon, måste man dock sikta in sig på de patienter och vård- och omsorgsanställda som har störst behov och måste prioriteras.
– Det är dels en ekonomisk fråga, dels en resursfråga. Sjukvården är ju redan överbelastad. Men jag tycker personligen att det är väldigt värdefullt att det värt kostnaden att testa brett och att samhället vinner på det här.
– Jag tror att det är bråttom, men jag tror inte att det är försent.
I något skede, spår hon, kommer man att behöva testa alla, kanske så ofta som en gång i veckan eller mer ofta än så.
Hon påpekar också att regionerna befinner sig i olika faser, men att Stockholm är hårdast drabbat.
Hur bråttom är det jobba med masstester?
– Jag tror att det är bråttom, men jag tror inte att det är försent.
Arbetsvärlden har sökt att nå ansvariga på Folkhälsomyndigheten för kommentarer.