Såväl Försäkringskassan som Pensionsmyndigheten vill nu införa bakgrundskontroller för den som söker jobb på myndigheterna. Försäkringskassan anställer i snitt 3 000 personer varje år.
Enligt förslaget ska den som erbjuds en tjänst kontrolleras i polisens belastnings- och misstankeregister. Försäkringskassan vill också ha egen tillgång till registren, det vill säga inte begära ut dem vid varje tillfälle.
Myndigheten skriver att ”behovet av registerkontroll väger tyngre än intresset för den personliga integriteten”.
Vill hindra organiserad brottslighet
Bakgrunden är den organiserade brottsligheten, och att genom dessa kontroller minska riskerna för att den infiltrerar myndigheten.
– För att öka motståndskraften mot brottslighet i våra myndigheter och i socialförsäkringen är det angeläget för regeringen att se över möjligheten att ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten bättre verktyg att göra registerkontroller av dem som anställs, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande.
ST: Långt ifrån säkert att se kopplingen
Men Thomas Åding, Fackförbundet ST:s ordförande på Försäkringskassan, tror inte att ökade bakgrundskontroller är vägen dit. Att det inte är den kriminellt belastade som söker jobbet.
– Klart vi inte ska ha organiserad brottslighet i myndigheten. Men genom ökade kontroller är det långt ifrån säkert att man ser den koppling som eventuellt finns. Vi tycker inte alls att bakgrundskotroller bör införas, säger han.
Försäkringskassans förslag ska nu ut på remiss.
Där står att kontrollerna inte ska vara obligatoriska, utan först ska en ”grundlig behovsprövning göras”.
– Det är ju lätt att säga. Vi har förtroende för ledningen som är nu, men sådant kan ju ändras snabbt. Det har vi sett i tidigare försök med projekt i liten skala som bara växer, säger Thomas Åding.
Enligt honom är redan rekryteringsprocessen på myndigheten omfattande. Och för den som ska jobba med känslig information sker säkerhetsprövning.
– Vi ser en risk att andra förseelser än sådant som kan kopplas till organiserad brottslighet tas upp som anledningar till att den sökande inte erbjuds anställning. En person som avtjänat ett straff får alltså ingen andra chans i samhället, trots att den kanske numera är den bästa sökande.
Risk att chefer agerar osäkert
Han ser också en risk att chefer gör helt olika bedömningar, och nämner ett tidigare fall där det kom fram att en arbetssökandes lillebror åkt fast för narkotikahav. Där en chef tyckte det räckte för att inte anställa.
– Förslaget sprider en osäkerhet som jag inte tror alla chefer klarar av att hantera.
Förra året kom ett liknade förslag för anställda på alla domstolar, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården.
Ett förslag som Arbetsgivarverket är positivt till, medan Fackförbundet ST och TCO avstyrkt.