Läkarförbundet slår larm om att oron för att bli polisanmälda av Försäkringskassan ökar bland läkarna. Detta efter att myndigheten nu intensifierat jakten på ”osanna” läkarintyg. Men kriterierna för att misstänka ”osant intygande” är så allmänt hållna att läkare, av rädsla för polisanmälan, riskerar att börja avstå från att utge intyg. Det säger både Läkarförbundet och arbetsgivarorganisationen SKR till tidningen Kollega.
– Man är rädd att bli polisanmäld. Det riskerar motsatt effekt, att den som har rätt till sjukpenning inte får ett läkarintyg för att doktorn är så ängslig, säger Ylva Sandström, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen på Läkarförbundet till tidningen.
I den instruktion som Försäkringskassan gett sina utredare, som även Arbetsvärlden tagit del av, beskrivs osant intygande som att läkare ”medvetet intygar felaktiga uppgifter”. I grunden sker den fördjupade granskningen mot en bakgrund av motverkande av bidragsbrott.
Men det exempel som ges är ”att läkaren ser det som sin uppgift att säkerställa den enskildes rätt till ersättning, eller annan anledning.”
– Riktlinjerna är oerhört allmänt hållna. De kommer ju få in vart och vartannat intyg, säger Ylva Sandström till Kollega och som själv uppger att hon som läkare nu känner ett obehag inför att skriva intyg.
Utredarnas fack: ”delar Läkarförbundets oro”
Att bedöma sjukintyg är i sig ingen ny arbetsuppgift för Försäkringskassans utredare. Men när myndigheten tillkännagav sitt ökade fokus på granskningen var deras fack, ST, tidiga med att poängtera vikten av tydliga riktlinjer. Det säger Thomas Åding, ordförande för ST:s avdelningen på Försäkringskassan.
– Jag delar Läkarförbundets oro även om jag förstår att myndigheten också måste göra något åt grundproblemet, säger han.
Han säger att om det lämnas för mycket åt handläggaren att själv bedöma, samtidigt som man har riktlinjer som är för öppna, sätter det denne i en svår etisk situation.
– Det måste bli en trygghet i vad ska jag göra. Vi behöver som utredare ha tydlighet så att man inte känner att man antingen själv hamnar i kläm eller sätter en sjukskriven eller sjukskrivande läkare i kläm, säger Thomas Åding.
Ledningen behöver prata med Läkarna och SKR
Han delar dock inte Läkarförbundets hållning att myndigheten dels aktivt vill skrämma läkarna eller skapa en pr-bild av sig själva som hårda mot fusket. Men han noterar ändå att satsningen sammanfaller med en tendens från politiken i den riktningen.
Det har pågått en process internt där Thomas Åding upplever att arbetsgivaren tagit till sig av handläggarfackets perspektiv. Det perspektivet innehåller bland annat framhållandet av vikten av nära samarbete och koordination med både Läkarförbundet och SKR, detta för att undvika att den känsla som nu ändå tycks ha uppstått av ett misstänkliggörande av läkarskrået.
I januari rapporterade Läkartidningen att under 2026 anmäldes endast en läkare för osant intygande.
Och även om Thomas Åding själv upplever att oron för polisanmälan från läkarnas sida kan vara lite i överkant, är det uppenbart att den samverkan ST velat se har en väg kvar att gå.
– Från mitt perspektiv som, företrädare för ST, är det viktigaste för medlemmarna med mer tydlighet kring vad det är för signaler vi ska leta efter, men också att man på ledningsnivå ger rätt förutsättningar. De behöver sätta sig vid ett bord för att prata ihop sig. Det är ett uppdrag för Försäkringskassan att förstå Läkarförbundet, säger han.
Till Kollega säger Daniel Grynfarb, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, att ytterligare dialog kommer att föras, åtminstone med regionerna.
– Viktigt är att det inte är något nytt som förväntas av Sveriges läkarkår i och med detta. En läkare som gör sitt jobb och med gott uppsåt kommer aldrig bli polisanmäld av Försäkringskassan.
