Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Försäkringskassan: Vi behöver ett beslutsstöd för långtidssjuka i covid-19 Försäkringskassan efterlyser beslutsstöd för långtidssjuka i covid-19 från Socialstyrelsen. Foto: TT

Försäkringskassan: Vi behöver ett beslutsstöd för långtidssjuka i covid-19

Sjukförsäkringen Enligt Novus beräknas omkring 100 000–150 000 svenskar fortfarande vara sjuka i covid-19 efter 10 veckor. Hos Socialstyrelsen saknas ännu beslutsstöd för bedömning av arbetsförmåga hos långtidssjuka, något som efterlyses av Försäkringskassan: "Det är brådskande eftersom det gått 180 dagar sedan pandemin bröt ut", säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare.
15 okt 2020

Under coronapandemin har kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden slopats, vilket innebär att den som är sjuk kan vara hemma från jobbet i upp till 14 dagar utan läkarintyg.

Även Försäkringskassan har ändrat sina rutiner och kräver inget läkarintyg för de första 21 dagarna vid utbetalning av sjukpenning.

Cecilia Udin, Försäkringskassan.

Däremot återstår 180-dagarsspärren då arbetsförmågan ska prövas mot hela arbetsmarknaden, och i september beräknas hundratals långtidssjuka i covid-19 ha passerat gränsen.

Någonting som komplicerar statistiken är att diagnoskoden för covid-19 kom först i mars, och covid-19 kan ge upphov till andra diagnoser som blir grund för själva sjukskrivningen.

– Personer som återhämtar sig från den akuta fasen av covid-19 kan utveckla andra sjukdomar, till exempel kan det leda till dåligt psykiskt mående att ha varit i respirator, och andra organ kan påverkas så att man får andra diagnoser, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

Saknas beslutsstöd för långtidssjuka

Hon efterlyser anpassade beslutsstöd från Socialstyrelsen.

– Socialstyrelsen har tagit fram beslutsstöd för akut och kortidssjukdom i covid-19, men vi skulle behöva ett beslutsstöd för långtidssjuka i covid-19. Det är brådskande eftersom det gått 180 dagar sedan pandemin bröt ut, säger Cecilia Udin.

De försäkringsmedicinska beslutsstöden som Socialstyrelsen ansvarar för ger rekommendationer för bedömning av arbetsförmåga vid olika diagnoser, en bedömning som Försäkringskassan alltså gör vid dag 180.

– Jag tycker också det är viktigt att påpeka att det inte är så att alla blir av med sjukpenningen efter 180 dagar, det är många som får sjukpenning också. Vi kommer så småningom kunna se hur många som blir kvar i sjukförsäkringen, även om vi inte har statistiken ännu, säger Cecilia Udin.

Regina Ylvén, läkare och utredare på Socialstyrelsen, meddelar över mejl till Arbetsvärlden att myndigheten nu ser över möjligheten att bredda beslutsstödet för att gälla patienter med långvariga symptom efter covid-19.

– Även personer som haft covid-19 som inte krävt intensivvård kan ha nedsatt arbetsförmåga och behov av rehabilitering. Kunskapen om covid-19 är ännu begränsad och bedömningen av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning behöver ske utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning, skriver Regina Ylvén, och tillägger att detta är särskilt viktigt i arbetet med en så pass heterogen patientgrupp.

Det här är en sjukdom som har överraskat många

Exakt hur många som i dag märker av långvariga symptom efter covid-19 går alltså inte att säga. Men enligt Novus löpande undersökningar beräknas omkring 100 000–150 000 svenskar fortfarande vara sjuka efter 10 veckor.

Enligt Cecilia Udin har Försäkringskassan i dag medicinska rådgivare som är uppdaterade på covid-19 och hon menar att myndigheten kan ta korrekta beslut om sjukpenning så länge handläggarna får symptomen klargjorda via läkarintygen.

– Det här är en sjukdom som har överraskat många och det är viktigt att läkarna kan ge bra beskrivningar av symptomen så att det går att göra en bedömning av arbetsförmågan. Vi vet att de kvarstående symptomen kan variera men något som återkommer är hjärntrötthet, hosta och ledvärk, säger Cecilia Udin.

– Vad svårigheterna består av är snarare att vården har svårt att utröna och beskriva symptomen samt att det saknas kunskap om relevanta rehabiliteringsinsatser.

Vill inrätta särskilda mottagningar

I augusti lanserades Svenska covidföreningen för att väcka uppmärksamhet om långtidssjuka i covid-19.

Föreningens ordförande Åsa Kristoferson Hedlund, har själv varit sjuk sedan i mars och har bara de senaste två månaderna börjat tillfriskna ordentligt.

Hennes symptom inkluderade kardiovaskulära problem och andningsbesvär.

– Vi har inga studier av långtidssjuka i covid-19 i Sverige i dag. Utgångspunkten måste vara att satsa på kunskapen. Läkarna måste ha kunskap för att veta vad de ska fråga efter och vad de ska skriva i sjukintygen. Till en början måste vi sätta stopp för utförsäkringarna på bristande underlag som långtidssjuka i covid-19 kan råka ut för eftersom man vet så lite, säger Åsa Kristoferson Hedlund.

Vi skulle vilja se att man upprättar multidisciplinära mottagningar för personer med långtidscovid

I somras gav regeringen uppdrag till Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende vård, behandling och rehabilitering av patienter med långvariga symptom av sjukdomen covid-19.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2020.

Åsa Kristoferson Hedlund menar att man redan nu borde vidta mer konkreta åtgärder.

– Vi skulle vilja se att man upprättar multidisciplinära mottagningar för personer med långtidscovid så att man kan samla på sig kunskap om sjukdomen hos de som utvecklar kvarvarande symptom och så att det finns en plats där långtidssjuka kan få den vård de behöver.

SBU samlar fram till 31 oktober in synpunkter från allmänheten om vilka forskningsfrågor som kan vara viktiga vad gäller långvariga symptom vid covid-19. Enkäten nås via deras hemsida.

15 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan