Lönegapet mellan svenskfödda och personer med flyktingbakgrund i yrken klassificerade som kognitiv icke-rutin uppmäts till 25 procent i den nya studien från Global Labor Organization, GLO, men bakom siffrorna finns också en betydande könsskillnad.
– Den skillnad som vi ser på 25 procent är främst en skillnad mellan männen, säger Andreas Stephan, professor i nationalekonomi vid Jönköpings universitet och en av författarna.
I undersökningen ingår 100 000 män och kvinnor födda 1954–1980 som kom till Sverige före 1997
Gapet mellan manliga flyktingar och infödda i yrken som klassificeras som kognitiv icke-rutin, dit många tjänstemannajobb räknas, är betydligt större än för kvinnliga: 32 procent jämfört med 7 procent. Samtidigt är hela 60 procent av löneskillnaden för män i kognitiva icke-rutin-yrken oförklarad, det vill säga att man inte kunnat se att den beror på någon känd variabel som arbetslivserfarenhet eller utbildning. Männen i den här typen av jobb tjänar mindre än vad forskarnas modell förutspår, medan kvinnorna tjänar något mer.
Om studien
I undersökningen ingår 100 000 män och kvinnor födda 1954–1980 som kom till Sverige före 1997. Personerna har följts på arbetsmarknaden under perioden 2003–2013 med hjälp av årliga individdata från SCB och arbetsgivaruppgifter om yrkestillhörighet och löner. Kontrollgruppen består av 100 000 svenskfödda män och kvinnor som matchats utifrån variablerna kön, ålder, utbildning, bostadsort, familjesituation, yrkeserfarenhet, företagskategori och bransch.
I studien delas arbetsmarknaden upp i fyra kategorier beroende på arbetsuppgifternas karaktär: kognitiv icke-rutin, som i allmänhet kräver akademisk utbildning, kognitiv rutin, exempelvis inom adminstration och försäljning, manuella kognitiva arbetsuppgifter, exempelvis barnomsorg och äldreomsorg, och manuellt rutinarbete, till exempel varuproduktion.
De största löneskillnaderna finns just i kategorin kognitiv icke-rutin, en kategori som också rymmer de mest välbetalda jobben, där den oförklarade löneskillnaden hamnar på 11,9 procent mellan svenskfödda och flyktinginvandrare oavsett kön, och hela 19 procent för männen. Den här skillnaden skulle kunna bero på andra okontrollerade sociala eller psykologiska faktorer, men också eventuell diskriminering.
Vissa yrken i den här kategorin uppvisar dock inga eller mycket små skillnader.
– Bland läkare hade flyktinginvandrare något högre lön, och skillnaderna var små bland sjuksköterskor och lärare, säger Andreas Stephan.
Flyktinginvandrare tjänar mer i vård och omsorg
I kategorin administration och handel finns ingen löneskillnad mellan svenskfödda och flyktinginvandrare när forskarna kontrollerar för arbetslivserfarenhet. Inom vård och omsorg är lönen i stället 4 procent högre för flyktinginvandrare jämfört med svenskfödda.
Samtidigt har flyktinginvandrare sämre chanser att få jobb inom kategorin kognitiv icke-rutin jämfört med kontrollgruppen, medan sannolikheten att de hamnar i jobb med manuella arbetsuppgifter inom service och varuproduktion är högre. I studien dras den preliminära slutsatsen att flyktingar stöter på större hinder mot att komma in i bättre avlönade jobb som klassificeras som kognitiv icke-rutin. Hindren kan bestå i diskriminering på arbetsmarknaden, institutionella eller juridiska hinder, eller andra okontrollerade variabler och individuella egenskaper.
– Det är viktigt att från början få en bra matchning; om man först hamnar i fel yrkesgrupp kan det vara svårt att sedan komma ikapp vad gäller lönenivå, säger Andreas Stephan.
Gruppen flyktinginvandrare som studien följer uppnår en sysselsättningsgrad på drygt 70 procent över tid, vilket nästan ligger på EU-snitt för hela befolkningen. Kontrollgruppen med svenskfödda hade en sysselsättningsgrad på 84 procent, vilket är en hög sysselsättningsgrad jämfört med övriga EU.
Det finns en hel del som inte klarar av att ta sig in på arbetsmarknaden
Studien påpekar att sammansättningen av flyktingar har ändrat karaktär sedan 1997, vilket är sista året för flyktinginvandring som används. Innan 2015, då över 162 000 asylsökande kom till Sverige, huvudsakligen från Syrien och Afghanistan, kom den största vågen flyktingar under Bosnienkriget 1992, med en topp på 84 000 asylsökande.
– Det tar mycket längre tid innan dagens flyktingar etablerar sig och vi ser större skillnader i sysselsättningsgrad. Det finns en hel del som inte klarar av att ta sig in på arbetsmarknaden, säger Andreas Stephan.
En lösning som diskuteras är fler enkla jobb, vad anser du om det?
– Min slutsats är att man bör satsa på utbildning i stället för enklare jobb. Det är svårt att försörja sig på den här typen av jobb och den största efterfrågan finns på högutbildade. Enklare jobb i industrin försvinner. Det är en kortsiktig strategi som inte är hållbar i längden.