Tiden då nivån på den allmänna pensionen nådde upp till 60 procent av lönen är sedan länge förbi. För personer födda 1970 beräknas den i stället bli cirka 45 procent, och grafen pekar snabbt nedåt för senare årskullar.
En anledning som ofta lyfts fram är att vi lever längre, vilket innebär att pensionen ska räcka längre än den tidigare behövt göra.

Från TCO:s pensionsprogram.
Den slutliga nettokostnaden hamnar en bra bit under 25 miljarder, kanske hälften
För att höja pensionerna, och anpassa systemet till hur dagens arbetsliv ser ut, föreslår TCO en rad reformer i sitt nylanserade pensionspolitiska program. Bland annat vill tjänstemännens centralorganisation att pensionsavsättningarna vid föräldraledighet, sjukdom och arbetslöshet höjs genom att de baseras på bakomliggande inkomst. Även vid eftergymnasiala studier med studiemedel vill TCO att avsättningarna blir generösare.
– Antingen beräknade på bakomliggande inkomst, en högre del av studiebidraget eller någon schablon när man studerar, säger Lena Orpana, pensionsutredare på TCO.
Vabbande straffar sig
Med dagens system finns en svaghet i att den som exempelvis ofta är hemma för vård av sjukt barn riskerar att få en pensionssmocka, eftersom avsättningarna blir mindre.
– Om man exempelvis har barn som är sjuka mycket så kan det påverka den framtida pensionen. Pensionsavgiften i dag beräknas på ersättning för vabben och det blir omkring 23 procent lägre än vid arbete, säger Lena Orpana.

Lena Orpana, TCO.
TCO föreslår också en höjning av pensionsavgifterna från 17,21 procent till 18,5 procent.
När vill ni att det här systemet införs?
– Det bästa vore om det infördes så snart som möjligt, eftersom pensionerna redan blir allt lägre. Vi tycker nog att man skulle kunna höja avgifterna tämligen omgående. Det skulle innebära att pensionerna för de som är pensionärer höjs. När man höjer pensionsavgifterna så blir pensionsrätterna mer värda, och då stiger pensionerna.
Hur stor höjning av dagens pensioner skulle det innebära?
– Vårt förslag innebär en sjuprocentig höjning av avgifterna och det bör innebära att det årets pensionsrätter ökar i värde med sju procent. Sedan finns det mycket beräkningsteknik i hur pensionerna räknas ut, men allt annat lika så skulle de öka med sju procent, säger Lena Orpana.
Om man höjer pensionsavgifterna med sju procent, innebär inte det att man tar av löneutrymmet?
– Det är självklart att det måste finansieras och det är inget litet problem. Vi pratar om att vi vill ha en bred skatteöversyn och att man där skulle beakta den här finansieringen. Svenskt Näringsliv skrev i Dagens Industri att de tyckte att försäkringsinslaget i arbetsgivaravgiften borde vara större, för en del av arbetsgivaravgiften går ju till löneskatt, och vi tycker i och för sig att det vore bättre om en större del av arbetsgivaravgiften gick till pensioner, säger Lena Orpana.
Många har också tunga jobb där det kanske inte går att jobba högre upp i åldrarna
Samtidigt påpekar hon att bortfallet i löneskatt i sin tur behöver finansieras.
– Kostnaden för att höja pensionsavgiften från 17,21 till 18,5 procent skulle ligga på cirka 25 miljarder brutto. Men då går ungefär en tredjedel tillbaka till kommunerna i form av skatt. Och den del som blir kvar används ju av pensionärerna för konsumtion: det handlar inte om något sparande, så det blir momsintäkter. Nettokostnaderna blir alltså betydligt lägre än bruttokostnaderna, säger Lena Orpana.
På pluskontot skulle också kunna räknas att färre blir beroende av bostadstillägg och garantipension.
– Det gör att den slutliga nettokostnaden hamnar en bra bit under 25 miljarder, kanske hälften.
Är det rimligt av arbetsgivarna att befara en ren höjning av arbetsgivaravgifterna?
– Vi vill ha en skatteöversyn så det är svårt för oss att ta ställning till arbetsgivaravgiften. Någonstans måste det ju tas ifrån men vi har inte riktigt pekat ut det ännu. Men det finns ett finansieringsproblem här, säger Lena Orpana.
TCO instämmer också i Pensionsgruppens slutsats att stigande medellivslängd och fler friska år ställer krav på högre pensionsålder.
– I och med att vi lever längre och får fler friska år så kan arbetslivet behöva förlängas. Men det måste i så fall möjliggöras genom satsningar på bra arbetsmiljö, bra balans mellan arbete och återhämtning och möjlighet till flexibelt arbetsliv. Många har också tunga jobb där det kanske inte går att jobba högre upp i åldrarna, och vi behöver ha större möjligheter att utbilda oss och ställa om under arbetslivet, säger Lena Orpana.