Andelen personer som har fått någon form av anställning eller går en utbildning 90 dagar efter avslutad etableringsplan har ökat med tio procentenheter januari till april 2018, jämfört med samma tidsperiod i fjol. Från 31 procent till 41 procent. I april 2018 landade siffran på 43,9 procent eller 1555 personer.
I denna grupp med arbete eller studier är det knappt tio procent som går vidare till studier och av dem som lyckats få ett jobb är det ungefär 15 procent som har en vanlig anställning, utan någon form av stöd.
Den största delen av de som fått jobb – en dryg tredjedel – har nystartsjobb och ytterligare en knapp tredjedel har jobb med andra former av stöd, inklusive satsningen på extrajobb.
– Användandet av extratjänster har ökat. En betydande del av resultatförbättringen beror på det, säger Joel Hellstrand, verksamhetssamordnare på enheten Integration och Etablering på Arbetsförmedlingen.
Extratjänsterna har funnits sedan hösten 2015. För 2018 ökade regeringen anslagen och avsatte 500 miljoner till de kommuner och landsting, andra aktörer inom välfärdssektorn och ideell sektor som anställer långtidsarbetslösa och nyanlända. Stödet, som i första hand ges i upp till tolv månader, består av 100 procent av lönekostnaden för löner upp till 20 000 kronor i månaden.
I slutet av april hade drygt 14 600 personer en extratjänst, varav 4 264 var nyanlända. Regeringens mål är att 20 000 personer ska ha en extratjänst år 2020. Det finns ännu inte någon sammanställning kring exakt vad för slags jobb som erbjudits som extratjänster.
”Folk prioriterar att komma i arbete snabbt”
På Arbetsförmedlingen lyfter man fram ytterligare två förklaringar, där det gynnsamma läget på arbetsmarknaden är en. Sedan sommaren 2017 har antalet nyinskrivna minskat, vilket gjort att arbetsförmedlare kan fokusera på de som redan är inskrivna.
Man ser också att de tillfälliga uppehållstillstånden verkar påverka motivationen att snabbt komma i arbete. En stor del av de som har funnits i etableringsuppdraget de senaste åren har, som en följd av den tillfälliga asyllagen, haft tillfälliga uppehållstillstånd.
– Vi har fått indikatorer på att de med tillfälliga uppehållstillstånd prioriterar att snabbt komma i arbete, säger Joel Hellstrand, som också understryker att detta inte är något Arbetsförmedlingen vet med säkerhet.
Ser ni på Arbetsförmedlingen alltså tecken på att människor, på grund av den tillfälliga asyllagen, väljer att ta jobb istället för att gå exempelvis ett snabbspår för att försöka få jobb utifrån sin yrkeskompetens?
– Det kan vara så, men vi vet inte, svarar Hellstrand.
Även statistiken för flyktingar generellt talar för att fler finner sysselsättning snabbare. I dag tar det fem år innan nästan hälften av flyktingarna fått jobb efter de att de kommit till en kommun. För två år sedan tog det sju år.