Ylva Johansson gladdes på en presskonferens i onsdags åt att SCB-kurvor pekar i rätt riktning vad gäller nyanlända att snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Tidigare tog det tio år innan hälften av de nyanlända etablerat sig på arbetsmarknaden. Nu är siffran nere i fem år.
Extratjänsterna ökar
Arbetsförmedlingen har ingen statististik över vilka typer av yrken som nyanlända får, men Joel Hellstrand verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingens enhet för integration och etablering, framhåller att regeringens satsning på så kallade extratjänster – där Arbetsförmedlingen ger ekonomiskt stöd för anställning av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden – skapat arbetstillfällen för nyanlända.
– Det är arbeten ofta inom kommunal verksamhet, vård, skola och omsorg. Där har vi en kraftig ökning.
I december hade 2 350 personer som fortfarande befann sig i etableringsreformen en extratjänst, och under 2017 har det enligt Joel Hellstrand varit en kraftig ökning av extratjänsterna.
Extratjänsterna öppnades upp för nyanlända 2017 och har ökat från 3000 tjänster i maj 2017 till 11000 i december 2017. Hälften av tjänsterna innehas av utrikes födda och hälften av inrikes födda.
– Den hoppas vi fortsätter 2018. Inom extratjänsterna finns också en ganska bra fördelning mellan män och kvinnor, tillägger Joel Hellstrand.
För den riktigt stora utmaningen för regeringen är just att utrikes födda kvinnor ligger långt efter vad gäller att komma in på arbetsmarknaden jämfört med utrikes födda män.
– Det är inte hållbart i längden, sa Ylva Johansson och refererade till låga siffror för hur många utrikes födda som arbetar och studerar 90 dagar efter de gått igenom den två år långa etableringen.
Inte fler än 16 procent av kvinnorna är i arbete, medan siffran för män är 36 procent. Däremot är siffran för andelen som studerar 90 dagar efter etableringen 5 procent för män och 6 procent för kvinnor. Men i perspektiv av att arbetsmarknaden kräver utbildad arbetskraft är siffrorna mycket låga, och det trots att det gjorts flera satsningar på att få nyanlända att studera.
”Bättre utveckling av snabbspåren”
En reform där utbildning varvas med praktik och språkträning och som regeringen sjösatte tidigt var snabbspåren. I snabbspåren samarbetar arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen för att snabbare erbjuda jobb till nyanlända med erfarenhet eller utbildning i bristyrken. Idag finns 14 snabbspår som omfattar ett 30-tal yrken.
Men snabbspåren har kritiserats för att åstadkomma alldeles för litet, och vara inriktade mot mansdominerade yrken.
– Vår uppfattning är att vi nu ser en bättre utveckling och att vi idag har ett närmare samarbete med arbetsmarknadens parter. Fler deltagare kommer in i snabbspåren, säger Joel Hellstrand.
Blir det fler snabbspår riktade mot kvinnor?
– Jag vill inte gå in på det i dagsläget. Men vi är intresserade av fler dialoger med arbetsmarknadens parter inom yrkesgrupper som traditionellt är kvinnodominerade.
Finns det fler idéer vid sidan av extratjänster för att i högre utsträckning få in utrikes födda kvinnor med låg utbildning på arbetsmarknaden?
– Med studiestartstödet och nya etableringsprogrammet finns också nya möjligheter att studera inom etableringsprogrammet. Utbildningsplikten kommer också göra att drivkraften att påbörja studier ökar.
Joel Hellstrand framhåller även att samverkansavtal med lokala jobbspår kommer gynna utrikes födda kvinnor med lägre utbildning – i de träffar kommuner, arbetsförmedling och det lokala arbetslivet överenskommelser om jobb. Vidare finns en rad nationellt breda överenskommelser där Arbetsförmedlingen och större företag träffar överenskommelser om vägar in på aerbetsmarknaden.
Hur länge behöver högkonjunkturen i Sverige hålla i sig för att de flesta nyanlända som kom 2015 ska komma ut på arbetsmarknaden?
– Svårt att säga, men en hög efterfrågan inom en rad branscher är helt avgörande för att komma i arbete. I synnerhet för arbetssökande som står längre från arbetsmarknaden.