En enkät från Eurofond visar, att under de mest kritiska veckorna arbetade 59 procent av finländarna hemifrån mot drygt 40 procent av svenskarna.
‒ Min bedömning är att distansarbetet kommer fortsätta efter den här krisen och bli ännu vanligare i Finland, säger arbetslivsforskaren Virpi Ruohomäki till Arbetsvärlden.
Marjukka Mäkelä, 63, arbetar sedan 1982 som tjänsteman på Goethe-Institutet i Helsingfors. Hennes huvuduppgift är att svara för institutets informationsverksamhet.
‒ Jag jobbar även en del som IT-stöd och det har varit intressant under dessa tider, förklarar hon.
Men den här våren skulle dock bli olik alla tidigare. Natten mot den 18 mars trädde undantagslagar i kraft i Finland och skolor stängdes ned. En tid därpå började även restauranger och caféer stängas ned och Helsingfors förvandlades till något av en spökstad.
I Finland finns en tradition av att högsta statsledningen beslutar i frågor av ”ödeskaraktär”.
Goethe-Institutets fysiska kontor stängdes redan den 16 mars, och man gick över till att undervisa i tyska digitalt.
Någon egentlig diskussion kring de i svenska ögon tuffa åtgärderna har knappast funnits i Finland. I Finland finns en tradition av att högsta statsledningen beslutar i frågor av ”ödeskaraktär”, således hade man exempelvis här ingen folkomröstning gällande euron.
‒ Jag måste säga att vår regering, där alla som framträdde på presskonferenserna var kvinnor, gjorde ett mycket bra och pålitligt intryck. De påpekade hela tiden, att deras bedömningar grundade sig på expertisens utlåtanden, förklarar Marjukka Mäkelä.
Finlands regering leds av Socialdemokraten Sanna Marin och är en koalition där även Centern, Vänsterförbundet, De gröna samt Svenska Folkpartiet ingår.
En bit in i april månad gjorde den europeiska fonden Eurofond med anledning av coronapandemin en webb-enkät bland drygt 86 000 européer, av vilka knappt 63 000 svarade (fondens mål är att utveckla EU-medborgarnas arbets- och levnadsvillkor).
Finland visade sig här toppa statistiken över flest distansarbetare med hela 59 procent, mot ett europeiskt snitt om 37 procent. För Sveriges del låg siffran på 42 procent, men då tillämpade landet ju inte samma ”lockdown” som Finland.
Positiva attityder
Forskaren Virpi Ruohomäki jobbar vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors och är expert på arbets- samt organisationspsykologi.
För Arbetsvärlden sammanfattar hon i ett nötskal de faktorer som gjort distansarbete så populärt och effektivt i Finland.
‒ Det handlar om en fungerande IT-teknologi, goda nätförbindelser och arbetstagare som ofta har tidigare erfarenheter av distansarbete.
På det här viset kunde vi uppfylla drömmen om att jobba hemifrån och slippa tillbringa timmar med resor till och från arbetsplatsen.
‒ Lägg så till det flexibla arbetstider, flexibla arbetsmetoder, positiva attityder bland de anställda och förtroendefulla relationer på arbetsplatserna.
Arbetslivsforskarens förklaringar styrks av Marjukka Mäkelä.
‒ På min arbetsplats var vi utomordentligt väl förberedda vad gäller IT och distansarbete. De flesta anställda på Goethe-Institutet har snabb uppkoppling och egen datorutrustning hemma.
‒ På det här viset kunde vi uppfylla drömmen om att jobba hemifrån och slippa tillbringa timmar med resor till och från arbetsplatsen.
Men saknade du inte dina arbetskamrater…?
‒ Vi hade digitala möten varje dag.
Danskar och finländare nöjdast
Något som också mättes av Eurofound var, hur pass nöjda respondenterna är med livet under denna svåra prövning.
Av danskar och finländare svarade mer än sju av tio, att de hade god livskvalitet. Svenskarna hamnade aningen under sju av tio, men kom även de högt på denna lista.
Marjukka Mäkelä går i pension till hösten och slipper därefter de runt två mil långa arbetsresorna in till centrala Helsingfors, från förorten Parkstad. Ett barnbarn är på väg, maken har fortfarande några år kvar som projektchef på en IT-firma och själv kan hon snart på heltid ägna sig åt släktforskning, språk och musik, med mera.
‒ Man kan väl sammanfatta det som att de här vårveckorna har varit en slags mental förberedelse och visat att det inte alls behöver vara tråkigt eller jobbigt att sitta hemma i sitt radhus, skrattar hon.
Arbetslivsforskaren Virpi Ruohomäki har även hon distansarbetat mycket under den gångna våren.
‒ Men till hösten kommer jag att mer och mer återfinnas på mitt kontor, förklarar hon för Arbetsvärlden.