Taxiförare diagnostiseras med covid-19 nästan fem gånger så ofta som andra yrkesgrupper, medan pizzabagare har en relativ risk som är 4,5 gånger högre. Och för buss- och spårvagnsförare är risken 4,3 gånger högre än andra yrken.
I den nya rapporten från Folkhälsomyndigheten har personer med bekräftad covid-19 samkörts med register för yrkesklassificering vid SCB. Det är personer som har diagnostierats under perioden 13 mars – 27 maj som har inkluderats i analyserna. Vårdyrken har dock exkluderats under förevändningen att den utökade provtagningen av personal gör att siffrorna inom vård- och omsorg inte kan jämföras med övriga yrkesgrupper på ett korrekt sätt, enligt myndigheten.
Vi gör ju ingenting av det här.
Det är sex yrken som har en relativ risk som är åtminstone 2,5 gånger högre än övriga yrken. Utöver de redan nämnda finns här även översättare, tolkar och lingvister, med 2,9 gånger förhöjd risk, restaurang- och kökschefer, med 2,5 gånger förhöjd risk, och övriga servicearbetare som också har 2,5 gånger förhöjd risk (exempel från den här yrkesgruppen är personal som fyller på varuautomater, tömmer myntboxar och parkeringsautomater, eller avläser el-, gas- och vattenmätare).
Allra flest fall i antal mätt finns hos städare, med 164 fall, följt av grundskollärare med 160 fall av covid-19. Men utslaget på landets 105,418 lärare beräknar Folkhälsomyndigheten ändå att den relativa risken för grundskollärare är låg, bara 1,1 gånger högre än för andra yrkesgrupper.
Lärare: ”Går inte att räkna så”
Cristhine Hellsten Kerslow, grundskollärare och en av grundarna av Facebookgruppen Lärarupproret, är kritisk till Folkhälsomyndighetens sätt att räkna.
– Dels är det väldigt få fall som underlag, men vi vet också att covid-19 sprids i kluster och vissa delar av landet är mer drabbade än andra. Ändå slår man ut antalet fall på hela landets lärare. I stället borde man ha gjort en studie just i Stockholm. Det går inte att ta fall av smittade lärare i ett område och lägga ihop det med lärare från områden som inte har smitta, säger Cristhine Hellsten Kerslow till Arbetsvärlden.
Hon berättar att hon i samtal med andra lärare får höra om hur de skolor som drabbats av covid-19 också fått väldigt stor smittspridning.
– Jag ser den här rapporten som ett sätt för Folkhälsomyndigheten att försöka få tyst på oss lärare inför hösten då man tänker öppna gymnasiet igen. Och så hänvisar man till länder som Norge och Finland som också öppnar skolorna, men de har ju först fått ner smittan till en minimal nivå medan vi fortfarande har smittspridning i Sverige. Samtidigt så stänger Finland några skolor där det finns covid-19, man anpassar gruppstorlekar för att minska riskerna, och i Tyskland vet jag att man använder masker, säger Cristhine Hellsten Kerslow.
– Vi gör ju ingenting av det här.
Uppgifterna i Folkhälsomyndighetens rapport kan, som Arbetsvärlden tidigare rapporterat, ställas mot den danska motsvarigheten Statens seruminstitut, som tvärtom bedömer smittrisken som ”hög” i grundskolan. Mätningar i årskurserna 6–10 visade att eleverna smittar lika mycket som andra.
Hur ser ditt förtroende ut för Folkhälsomyndigheten i dagsläget?
– Noll, kan jag säga, tyvärr, säger Cristhine Hellsten Kerslow.
Syns inte i statistiken
Wendy Isacsson är matematiklärare på högstadiet i en grundskola i Skåne och berättar om en kollega som blivit svårt sjuk i covid-19 med magsymptom, men som inte syns i statistiken.
– Hon har varit sjuk i elva veckor nu och har blivit diagnostiserad av läkarna med covid-19 men får inte göra ett covid-19-test, trots att hon bönar och ber för att kunna utesluta annat. Hon har gjort ett antikroppstest och blev helt förtvivlad när det kom tillbaka negativt. Det gör också att hon inte syns i statistiken trots att en stor del som haft covid-19 testar negativt på antikroppar, säger Wendy Isacsson.
Hon har själv räknat om Folkhälsomyndighetens siffror så att de visar antal smittade grundskollärare och gymnasielärare per 10,000 för vardera lärargrupp, vilket visar att grundskollärare har cirka 60 procent högre risk att smittas än gymnasielärarna.
– Vi testar tyvärr för lite, men om vi jämför risken för gymnasielärare, som haft distansundervisning, med grundskollärare, där skolorna varit öppna, så kan vi tänka oss att vi får fram en effekt av att stänga skolorna. Om datan för den här jämförelsen är otillräcklig så är den också otillräcklig för att jämföra lärare med andra yrkesgrupper, säger Wendy Isacsson.
FHM: ”Kan finnas regionala variationer”
När Arbetsvärlden frågar Folkhälsomyndigheten om det är lämpligt att räkna antal fall av covid-19 för lärare och slå ut det på hela landets lärarkår för att beräkna den relativa risken, med tanke på att smittan sker i kluster, får vi följande svar på mejl från utredare Camilla Olofsson:
”Analyserna beskriver hur det ser ut i Sverige som helhet under perioden, vilket är ett vanligt analysförfarande. Som du nämner kan det finnas lokala/regionala variationer inom olika yrkesgrupper och det fångas inte upp. Svårigheter med att utföra regionala analyser i denna fråga är att antalet fall som inkluderas blir för få. Om för få fall inkluderas i analyserna finns röjanderisk och dessutom medför analyser på få fall en stor osäkerhet. Analyserna som utförs är epidemiologiska (i befolkningen) och följer således inte upp enskilda skolor.
Det finns möjlighet för de regionala smittskyddsläkarna att tillfälligt stänga arbetsplatser, men det är bara aktuellt när man har stor anledning att tro att det kan påverka smittspridningen.”