Silicon Valley må ha en progressiv image, men företagen där skiljer sig inte från andra amerikanska storföretag i ett specifikt avseende: de gillar inte fackföreningar något vidare.
Enstaka lyckade organisationsförsök har gjorts: programmerare och andra kontorsanställda på Kickstarter och apputvecklaren Glitch grundade klubbar förra året. Men med skapandet av Alphabet Workers Union nu i januari (Alphabet är Googles moderbolag) har facket för första gången gjort en inbrytning hos en av de globala nätjättarna.
Det är ett minoritetsfack enligt de amerikanska arbetsmarknadsreglerna, det vill säga de har inte fått stöd av en majoritet anställda i en omröstning och har ännu ingen rätt till kollektivavtalsförhandlingar. Men de har likväl stora ambitioner: ”Vårt mål är att skydda Alphabetsanställda, det globala samfundet, och vår värld”, sägs det på hemsidan.
2018 stoppade Google-anställda över hela världen tillfälligt arbetet och höll manifestationer mot sexuella trakasserier och diskriminering.
– Det och andra erfarenheter av informell organisering övertygade oss om att det finns tusentals arbetare som är beredda att ta strid mot orättvisor, och efter att ha förberett allt länge i hemliga nätverk, kände vi oss redo att ta nästa steg med en formell organisation, säger Andrew Gainer Dewar, dataingenjör och en av organisationens talespersoner.
Nätjättarna slår ner på organiseringsförsök
Parollen ”Don’t be evil” till trots, blev Googles svar på denna våg av engagemang det gamla beprövade: repressalier. Under förra året sparkade företaget Timnit Gebru, en framstående AI-expert som tagit upp frågan om diskriminerande algoritmer, och dessförinnan fyra andra organisatörer. I veckan stängdes en av AWU:s organisatörer, Margaret Mitchell, av från arbetsplatsen.
Alphabet Workers Union är ett anmärkningsvärt fack på flera sätt. Runtom i världen har högutbildade, attraktiva grupper av arbetare ofta format skråliknande yrkesförbund, men AWU betonar tvärtom att de är till för ”alla från ingenjörer till de som serverar i personalmatsalen”, fast anställda eller ej.
– Alla är vi arbetare och alla har vi en del i att generera Alphabets enorma vinster. Vi är starkare om vi står tillsammans, säger Andrew Gainer-Dewar.
Det finns tusentals arbetare som är beredda att ta strid mot orättvisor
Facket skriver också: ”vi vill använda vår återvunna makt för att kontrollera vad vi arbetar med och hur det används”. Det kan låta okontroversiellt, men i själva verket tar det AWU utanför det territorium som fackföreningar sedan mer än ett sekel nästan alltid accepterat att hålla sig till.
Facket har sett som sin uppgift att ta strid om löner, anställningsvillkor och arbetsmiljö – verksamhetens inriktning, däremot, vad allting i slutändan ska tjäna till, har alltid betraktats som arbetsgivarens område.
Sedan ett antal år tillbaka har inte så få webbdesigners, programmerare och andra från Silicon Valley sett tillbaka på den revolution de släppt loss över världen med blandade känslor – ett antal kritiska insiders passerar förbi i dokumentären ”The Social Dilemma” exempelvis.
Facket kräver moraliskt ansvarstagande
Men anställda på Google har också gått från ord till handling, och genom interna upprop och protester till exempel stoppat företagets utveckling av ett avancerat övervakningssystem, Dragonfly, för den kinesiska staten, liksom ett AI-projekt i samarbete med Pentagon. AWU har också i dagarna krävt hårdare åtgärder för att sparka ut högerextrema från sociala medier.
– Vi har ett ansvar för den teknologi vi släpper loss. Den har konsekvenser långt utanför Alphabet. Arbetare inom företaget har en lång historia av att kämpa för att våra produkter ska göra världen bättre, säger han.
Andrew Gainer-Dewar och AWU verkar uppfatta det som närmast självklart att det är både deras rätt och moraliska ansvar att påverka inte bara sina egna arbetsförhållanden, utan själva syftet med deras arbete.
Antagligen mer än någon annan del av näringslivet har Silicon Valley odlat självbilden att företagen har ädlare drivkrafter än vinstmaximering, liksom att en anställning ska ses som ett projekt för självförverkligande snarare än att medarbetarna krasst säljer sin tid för en lön.
Med Alphabet Worker Union och den nya vågen av aktivism inom dataföretagen har de kanske helt enkelt fått anställda som tar retoriken på allvar.