Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Facket först ut att testa ny diskrimineringslag i Frankrike Nu prövar centralorganisationen CGT Frankrikes nya diskrimineringslag. Bilden: CGT:s ledare Philippe Martinez (till höger) i ett möte i maj med den nyvalda presidenten Emmanuel Macron om förändringar av arbetsmarknadsregleringarna. Foto: AP Photo/Michel Euler, Pool.

Facket först ut att testa ny diskrimineringslag i Frankrike

Diskriminering Ett trettiotal aktiva inom det franska facket CGT säger att de har fått sämre lönepåslag än sina kolleger. Nu inleder de en grupprättegång mot arbetsgivaren, och testar därmed en helt ny lag mot diskriminering.
Anna Trenning-Himmelsbach
5 Jun 2017

Förbudet mot diskriminering är inskrivet i den franska grundlagen. Ändå har det varit svårt att driva fall i domstol, eftersom utsatta personer fram tills nyligen måste vända sig till en domstol på egen hand. Men strax före jul antog parlamentet i Frankrike en lag som gör att det går att driva grupprättegångar i fall som berör diskriminering.

Den nya franska lagen

Grupprättegångar kan drivas när minst två personer har utsatts för diskriminering av samma person, arbetsgivare eller myndighet. Enbart etablerade föreningar och fackförbund kan vara kärande.

Processen inleds med en skrivelse riktad till den anklagade.

Under sex månaders tid ska parterna föra en diskussion för att gemensamt finna en lösning. Misslyckas förhandlingarna lämnas en stämning in till en civilrättslig domstol. Domstolen kan tilldöma de utsatta personerna skadestånd, och upprättelse, men enbart för en aktuell period, räknat från den dag då skrivelsen lämnades in.

Om anställda vill ha retroaktiv ersättning kan de i efterhand vända sig till en arbetsdomstol.

+ Expandera
Den berör inte bara negativ särbehandling på arbetsplatser. Men det är den fackliga centralorganisationen CGT som är först med att testa den nya möjligheten.

CGT har inlett en procedur för att starta en grupprättegång mot Safran Aircraft Engines, som tillverkar flygmotorer. 34 anställda, som är med i facket, får lägre löner än kollegor som befinner sig i en jämförbar situation, säger Jean-Jacques Desvignes i CGT:s metallfederation.

– Det går att bevisa tack vare en metod som en av våra medlemmar har utvecklat och som i dag uppfattas som tillförlitlig av rättsväsendet, säger han.

System för att mäta olika faktorer

Det handlar om en den så kallade Clerc-metoden. François Clerc är en före detta Peugeot-arbetare som på 1990-talet lyckades bevisa att han hade bromsats i karriärutvecklingen på grund av sitt fackliga engagemang för CGT. Det gjorde han tack vare att han skapade ett koefficient-system där en rad faktorer ingår, som utbildning, tid inom företaget och nuvarande arbetsuppgifter.

Enligt den här metoden tjänar CGT-medlemmarna hos Safran Aircraft Engines mellan 200 till 400 euro mindre i månaden än icke fackligt aktiva kollegor.

Våra medlemmar är ofta utsatta eftersom CGT är ett fack som ställer krav.

Men Jean-Jacques Desvignes säger att det berörda företaget inte är värre än andra arbetsgivare.

– Våra medlemmar är ofta utsatta eftersom CGT är ett fack som ställer krav.

Arbetsgivarna försöker därför motarbeta oss, säger han.

Måste föregås av ett halvårs förhandlingar

Att metoden just prövas hos flygplansmotortillverkaren beror på att diskrimineringsfrågan redan har skapat konflikter på företaget. Arbetsgivaren lovade att bättra sig i ett avtal för några år sedan.

– Men nu har vi plötsligt upptäckt att CGT-medlemmarna halkar efter igen.

Jean-Jacques Desvignes hoppas att hotet om en rättegång räcker för att arbetsgivaren tecknar ett nytt avtal. Han skulle vilja att Clerc-metoden används regelbundet inte bara hos Safran, utan också på andra arbetsplatser, för att förhindra alla former av diskriminering mellan olika kategorier av anställda.

Enligt den nya lagen ska en juridisk process föregås av sex månaders förhandlingar mellan parterna. Men om diskussionerna misslyckas blir det rättegång. CGT har anlitat fyra advokatbyråer för att jobba med fallet.

– En grupprättegång innebär mycket jobb, säger en av advokaterna Slim Ben Achour.

Problemet med diskriminering är ju att konsekvenserna berör dåtid, nutid och framtid i form av lägre pensioner.

Han är kritisk till hur den nya lagen är utformad.

– Lagstiftarna borde ha varit tuffare gentemot arbetsgivarna, säger han.

En av svagheterna är till exempel att det inte går att få upprättelse retroaktivt, för uteblivna inkomster.

– Problemet med diskriminering är ju att konsekvenserna berör dåtid, nutid och framtid i form av lägre pensioner, säger Slim Ben Anchour.

Anna Trenning-Himmelsbach
5 Jun 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.