Om en månad ska det hela vara klappat och klart – i slutet av september ska den nya franska arbetslagstiftningen träda i kraft.
Åtminstone enligt vad som står i den officiella agendan.
Frågan är nu om förändringsarbetet går som planerat, eller om några av facken lyckas samla till manstarka demonstrationer.
I nästa vecka ska regeringen presentera en rad regelrätta lagförslag, efter att ha haft ett 50-tal möten med löntagarfacken och arbetsgivarorganisationerna sedan i början av sommaren.
Vill ha tak för skadestånd
Flera av regeringens idéer har mötts av ett högljutt gnissel.
Dessa förslag har skapat debatt
- Olika fackliga instanser med ansvar för bland annat säkerhet och arbetsmiljö på en arbetsplats ska slås samman till en instans.
- Arbetsgivare ska kunna utlysa personalomröstning om förändringar som saknar stöd av facken.
- På arbetsplatser utan fackklubb ska arbetsgivaren kunna förhandla med personalrepresentant, som inte är utsedd av facket.
- Fack och arbetsgivare på ett företag ska kunna besluta om försämringar av kollektivavtalet i fler frågor än vad som är möjligt i dag. Löntagare som inte accepterar det sistnämnda ska kunna sägas upp.
- Ett tak införs på de skadestånd, som arbetsdomstolarna kan tilldöma löntagare som har sagts upp oskäligt.
- Företagskoncerner med ekonomiska problem i Frankrike ska kunna göra ekonomiska uppsägningar, även om företagets internationella resultat är goda.
En annan fråga som skapar polemik är att det ska bli enklare för arbetsgivarna att förutse vad det skulle kosta dem, om de säger upp en löntagare utan ett legalt godtagbart skäl, genom att man inför ett tak på de skadestånd som arbetsdomstolarna ska kunna betala ut.
I gengäld har regeringen lovat att alla löntagare ska få högre avgångsvederlag när de blir uppsagda. Regeringen har också sagt att de fasta jobben ska fortsätta att vara den huvudsakliga anställningsformen.
Splittrad facklig rörelse
Flera fack vill varken ropa bu eller bä innan de har sett hur lagförslagen ser ut.
Hos det största, det reformistiska CFDT, säger man att man är öppen för en dialog, men att det finns gränser för vad som är godtagbart.
Hos ett annat reformistiskt fack, Force Ouvrière, säger man också att det tycks finnas en lyhördhet hos regeringen.
Véronique Descacq har deltagit i mötena för CFDT:s räkning och säger i en intervju i veckotidningen l’OBS att det inte är uteslutet att hennes fack uppmanar till konflikt om det visar sig att reformerna är för negativa för löntagarna. Men hon säger också att sommarens samtal tycks ha lett till vissa förbättringar. Hos ett annat reformistiskt fack, Force Ouvrière, säger man också att det tycks finnas en lyhördhet hos regeringen.
Projektet är dikterat av arbetsgivarorganisationen Medef. Filosofin i Macrons program är liberalt
Det näst största och mer oppositionella facket CGT har däremot redan varslat om aktioner och strejker till den 12:e september. Till Arbetsvärlden säger CGT:s förhandlare Fabrice Angeï att regeringen enbart tillfredsställer storföretagens arbetsgivarorganisation.
– Projektet är dikterat av Medef (Frankrikes största arbetsgivarorganisation, reds anm). Filosofin i Macrons program är liberalt och bygger på en stärkning av finanssektorn, på social dumpning och att öka löntagarnas otrygghet.
Fabrice Angeï är också kritisk till att regeringen bara har haft bilaterala möten med facken.
– En regelrätt förhandling handlar om att man lägger ett förslag på bordet, och sedan har en gemensam diskussion.
CGT vill att regeringen drar tillbaka sina reformer, och även slopar ett lagpaket som antogs under den förra socialistregeringen
CGT vill att regeringen drar tillbaka sina reformer, och även slopar ett lagpaket som antogs under den förra socialistregeringen. Det handlar om den så kallade El Khomrilagen, som drevs igenom trots stora demonstrationer.
Emmanuel Macrons popularitet har visserligen sjunkit rekordartat under hans tre första månader som statschef, men frågan är om det räcker för att samla missnöjda invånare till stora protester.
Åtta partsorganisationer överlägger med regeringen
Det franska parlamentet har i förväg godkänt att regeringen beslutar om en rad lagändringar utan någon parlamentarisk diskussion. Under sommaren har regeringen haft ett femtiotal överläggningar med parter – fem löntagarfack och tre arbetsgivarorganisationer.
Fem löntagarfackliga centralorganisationer har en ”officiell förhandlingsstatus” i Frankrike: CFDT, CGT, Force Ouvrière, CFE-CGC och CFTC.