Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Facken kräver föräldralön vid vab Fr vänster Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, Martin Linder, förbundsordförande Unionen. Foto: Simon Markusson

Facken kräver föräldralön vid vab

Avtal 2017 Föräldralön vid vård av sjukt barn ska stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden i teknikavtalet 2017, det hoppas Unionen och Sveriges Ingenjörer. Samtidigt yrkar facken på 2,8 procent löneökningar.
21 dec 2016

Föräldraskapet bromsar kvinnors löneutveckling och karriär, det menar fackförbundet Unionen som under överlämningen av avtalskrav för teknikavtalet tillsammans med Sveriges Ingenjörer på tjänstemannasidan krävde införandet av en särskild löneutfyllnad, föräldralön, vid vab.

Fackens krav

Gemensamma avtalskrav

Inkluderar 2,8 procent löneökning och fortsatt utbyggnad av flexpensionssystemet.

Förbundsspecifika krav

  • IF Metall kräver en låglönesatsning där anställda med lön under 24 000 kronor bidrar med minst 672 kronor till lönepott som fördelas på företaget.
  • IF Metall kräver också en minskning av antalet timmar som arbetsgivaren har möjlighet att beordra anställda att arbeta övertid.
  • IF Metall och Unionen kräver att alla anställda ska ha en lägsta löneökning på minst 460 kronor i månaden.
  • Sveriges Ingenjörer och Unionen kräver bättre villkor vid beredskapstjänst. De båda fackförbunden kräver också löneutfyllnad vid vård av sjukt barn, vad. Ett annat krav är att föräldralön ska kunna tas ut i fler perioder.
+ Expandera

– Det bygger väldigt mycket på utgångspunkten att vi ser sambandet mellan att föräldraskap kommer in i våra liv och att både löner och karriärvägar för kvinnor försämras, säger Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, under presskonferensen.

– Vi har sedan tidigare i avtalen lyckats driva igenom krav på så kallad föräldralön i samband med uttag av föräldrapenning upp till sex månader, men när vi tittar på den statistik som gäller för tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn så visar det att kvinnor alltjämt tar ett mycket större ansvar för vård av sjukt barn än män gör.

”Industrin är mansdominerad och incitament att ta ansvar för vård av sjukt barn, om det införs inom just denna sektor, gör det därför sannolikt att fler män kommer ta ut fler vabdagar.”

Martin Linder citerar statistik från 2015 som säger att kvinnor tog ut 62 procent av vabdagarna och männen 38 procent.

– De krav vi ställer från Unionen och Sveriges Ingenjörer på det här området handlar om utfyllnad upp till 90 procent av lönen som ska falla ut vid vård av sjukt barn upp till fem dagar per kalenderår och anställd. Och vi ställer också krav om att de förändringar vi har runt föräldralön ska kunna tas ut på ett mer flexibelt sätt och under flera perioder. I dag är det bara möjligt att ta ut under en period, säger Martin Linder.

Mansdominerad sektor

Att minska lönebortfallen för vabande småbarnsföräldrar, oavsett kön, är något som facken ser som önskvärt i sig. Samtidigt menar Martin Linder att en löneutfyllnad vid vård av sjukt barn skulle ge positiva effekter för kvinnor – eftersom de är såpass överrepresenterade i statistiken.

– Industrin är mansdominerad och incitament att ta ansvar för vård av sjukt barn, om det införs inom just denna sektor, gör det därför sannolikt att fler män kommer ta ut fler vabdagar.

Även krav på att den ostörda fritiden ska värnas finns med i fackens kravdokument, liksom extra avsättningar till deltidspension/flexpension och att helgersättning ska börja gälla kvällen sista arbetsdagen före arbetsfri dag.

De tre fackförbunden Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer kräver 2,8 procent löneökning i ett nytt ettårigt avtal och deras analys av industrins förutsättningar ligger långt ifrån arbetsgivarsidan.

”För höga” löneökningar de senaste åren

Teknikföretagen framför sitt betydligt mindre optimistiska motkrav: en löneökning under 1,5 procent. Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen:

– Industrins konkurrenskraft avgör. Den internationella konkurrenskraften för vårt näringsliv med exportindustrin i spetsen är avgörande för att det ska finnas ett löneutrymme att fördela. Vi har här en negativ trend att vända. Avtalsrörelsen 2017 måste fokusera på att hålla nere lönekostnadsökningarna och bidra till att stärka konkurrenskraften, säger Klas Wåhlberg under presskonferensen.

– De senaste fem åren har löneökningarna varit i snitt en halv procent per år mer än vad som är långsiktigt hållbart och den ränta på ränta-effekt som det ger leder till att till 2017 måste vi hålla nere kostnadsökningarna för att stärka vår konkurrenskraft.

Tycker det är dags att växla ner

För att motivera den betydligt lägre löneökningen målade han upp bilden av en kämpande svensk industri som får allt svårare att hävda sig på en globaliserad marknad.

– Industrin har tappat ungefär 120 000 medarbetare i Sverige på 10 år, vi har en svag produktivitetsutveckling och vi tappar världsmarknadsandelar trots att handeln växer. Samtidigt stiger lönerna mer än i omvärlden så det är dags att växla ner. I dag finns det teknik och kompetens över hela världen. Det är lätt att flytta verksamheter till den plats som är mest konkurrenskraftig för industrin.

Tyskland lyftes fram som en förebild för återhållsam lönebildningen, liksom Finland, Norge, Belgien och Holland.

– Vi måste växla ner löneökningstakten rejält och det innebär att vi måste teckna avtal där den årliga löneökningstakten understiger 1,5 procent. Och hur gör vi det?

Arbetsgivarna vill ta bort garanterad löneökning

Utöver den mer konservativa lönesättningen framförde Teknikföretagen också kravet att utmönstra eller kraftigt minska individgarantierna, det vill säga den garanterade löneökningen för alla medarbetare. I stället vill man se bestämmelser för att hjälpa underpresterande medarbetare att nå en god prestation, berättar Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

– Vi vill utmönstra eller i vart fall kraftigt sänka de så kallade individgarantierna. En sammanpressad lönestruktur där medarbetarna har små möjligheter att påverka lönen genom sin prestation strider både mot industriavtalets grundläggande princip om stärkt konkurrenskraft men också mot de löneprinciper som vi har med såväl IF Metall som Unionen och Sveriges Ingenjörer, säger Anders Weihe.

”Vi vill utmönstra eller i vart fall kraftigt sänka de så kallade individgarantierna.”

Också beredskapstjänst, där arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande utan att vara på arbetsplatsen, vill Teknikföretagen förändra. Enligt Anders Weihe är det inte längre ”en särskilt stor belastning” att gå beredskap – tack vare den nya tekniken. Därför menar man att grundersättningen bör minskas.

– När det gäller beredskapstjänst i förhållande till tjänstemännen så är de avtalen om beredskapstjänst som vi har föråldrat. Det har tillkommit under den tid man arbetade med fasta telefoner och man behövde hålla sig inomhus i sin lägenhet för att stå i beredskap. I dag är de tekniska förutsättningarna annorlunda, säger Anders Weihe.

För att få extra ersättning utöver grundersättning ska arbetstagaren behöva inställa sig på arbetsplatsen eller annan plats som arbetsgivaren anvisar, enligt Teknikföretagens förslag.

– Det innebär att vi behöver skifta om ersättningarna så att man sänker ersättningarna för den grundläggande beredskapstjänsten och inför två olika nivåer för ersättning beroende på om man kan utföra arbetet på den plats man befinner sig på eller om man måste åka till arbetsplatsen eller någon annan plats som arbetsgivaren anvisar, ofta är det då hos en kund, säger Anders Weihe.

Avtalsförhandlingarna kommer i gång efter helgerna.

21 dec 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan