Efter många år av dalande resultat i PISA-undersökningarna ser det lite ljusare ut för Sverige. Skolverket rapporterar nu att elevernas resultat i matematik och läsning har klart förbättrats, och trenden med allt sämre resultat i naturvetenskap har stannat av. Sverige ligger nu i nivå, eller strax över, OECD-genomsnittet i alla tre ämnen.
”Det vi tidigare har kunnat se är att de årskullar som presterat dåligt i PISA, fortsätter visa dåliga resultat i kunskapsundersökningar i vuxen ålder.”
Om det är ett tillfälligt hack uppåt, eller om det är början på en långsiktig vändning av den svenska skolans resultat har stor betydelse för framtidens vuxengenerationer.
– Det man inte lär sig i skolan är sen svårt att hämta upp. Det vi tidigare har kunnat se är att de årskullar som presterat dåligt i PISA, fortsätter visa dåliga resultat i kunskapsundersökningar i vuxen ålder.
PIAAC görs var tionde år
PIAAC, som står för Programme for the International Assessment of Adult Competences, är en OECD-studie som genomfördes mellan 2011 och 2012, och sedan publicerades 2013. Studien genomförs endast vart tionde år, nästa gång är alltså 2022. PIAAC mäter den vuxna befolkningens kunskaper i samma ämnen som PISA, men i stället för att ställa dem mot en läroplan jämför man dem med behovet av vissa praktiska kunskaper i livet, i till exempel kontakt med myndigheter och i arbetslivet.
Han har även lett den svenska expertgruppen för OECD:s kunskapsundersökning för vuxna, PIAAC. Den senaste undersökningen publicerades 2013 och visade att Sveriges vuxna i allmänhet lågt högt i kunskaper i läsning, matematik och datorförståelse.
Men de unga vuxna svenskarna stack ut – de presterade klart sämre i alla undersökta kategorier.
Ökade skillnader mellan eleverna
De nya PISA-resultaten visar nu att skillnaden mellan de svenska elever som presterar bra och de som presterar dåligt har blivit allt större under det senaste årtiondet, och Sveriges ojämlikhet i resultat är klart under OECD-genomsnittet.
Andelen elever som ingår i toppskiktet (5 eller 6 på en sexgradig skala i antingen matematik eller naturvetenskap) i Sverige är nu 16,7 procent, medan motsvarande siffra för de som presterat sämst (under 2 i minst ett av ämnena) är 11,4.
”I Sverige går resultaten att se för årskullar: den åldersgrupp som deltagit i PISA vid 15 års ålder får liknande snittresultat i kunskapsmätningar senare i livet.”
De ökade skillnaderna kan få genomslag i framtida vuxengenerationer. Genom den danska PIAAC-undersökningen syns sambandet mellan resultat i PISA och i PIAAC allra tydligast. Där har man intervjuat samma individer i båda undersökningar.
Erik Mellander, IFAU, och ordförande i expertgruppen. Foto: Linus Liljeberg.
– De som då presterade dåligt, fortsätter att göra det i vuxen ålder och vice versa. I Sverige går resultaten att se för årskullar: den åldersgrupp som deltagit i PISA vid 15 års ålder får liknande snittresultat i kunskapsmätningar senare i livet, säger Erik Mellander.
Sveriges PISA-resultat har fallit under hela 2000-talet. De åldersgrupper som gick ut grundskolan 2000 var 27 år när sedan PIAAC-undersökningen genomfördes. Och de svaga kunskaperna i läsning och matematik kvarstår.
– Nästa PIAAC kommer 2022, och då kommer årets PISA-ålderskull att ingå. Sveriges resultat i PISA-undersökningen bör få konsekvensen att även unga vuxna svenskar fortsatt uppvisar samma resultat.
Tar tid att kompetensera
Analyser av resultaten i PIAAC har visat att kunskapsinhämtning senare i livet inte heller helt kan kompensera för brister i formell utbildning.
– Vad vi tycker oss se är att fortbildning på jobbet har väldigt liten effekt på de kunskaper som mäts i PIAAC. När det gäller arbetslivserfarenhet är det svårare att säga. Du kan kompensera för brister i formell utbildning genom yrkeslivserfarenhet, men det är svårt och tar lång tid.
Mäter både arbetsliv och privatliv
Mätningarna för vuxna är inte exakt samma som de för skolelever. I PISA och TIMSS (se faktaruta) mäter man hur elevers kunskaper förhåller sig till läroplaner, alltså det som de förväntas ha lärt sig i skolan.
– Eftersom PIAAC undersöker vuxnas kunskaper finns det ju ingen läroplan att förhålla sig till. Där tittar man i stället på situationer som uppkommer i ditt dagliga liv. I arbetslivet, men också i privatlivet, till exempel vad gäller myndighetskontakter.
Så om Sverige fortsätter att dala i PISA kan vi alltså förvänta oss att svenskar också blir sämre på att sköta allmänna samhällssysslor, såsom att deklarera?
– Det är inte alls omöjligt.
Utlandsfödda liten påverkan på helheten
Någonting som särskilt lyfts i årets PISA-rapport är en oro för att en ökad andel invandrade elever gör att Sveriges rankning blir sämre. Gapet mellan resultatet för utlandsfödda och infödda elever är också större i Sverige än i många andra OECD-länder.
I förra veckan släppte dock IFAU en rapport som visar att utlandsföddas resultat faktiskt spelar mindre roll för rankningen.
Erik Mellander och medförfattaren Patrik Lind har tittat närmre på utlandsföddas resultat i PIAAC. Den visar att även om utlandsfödda i allmänhet hade sämre resultat, så drog det inte ner rankningen för Sverige som helhet.
– I nästan alla länder som ingår i PIAAC spelar det här mindre roll. Det är helt enkelt en för liten del av befolkningen för att rankningen ska påverkas.