Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Expert: Ökade kunskapsskillnader slår igenom i vuxenlivet Den nya PISA-rapporten från OECD visar på ökade skillnaderna mellan elever i Sverige. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Expert: Ökade kunskapsskillnader slår igenom i vuxenlivet

PISA Kunskapsluckor i skolan kan inte hämtas igen senare, visar forskning. Dåliga PISA-resultat ger sämre färdigheter i myndighetskontakter som vuxen. Svenskarna kan till exempel bli sämre på att deklarera i framtiden.
Karin Bromander
6 dec 2016

Efter många år av dalande resultat i PISA-undersökningarna ser det lite ljusare ut för Sverige. Skolverket rapporterar nu att elevernas resultat i matematik och läsning har klart förbättrats, och trenden med allt sämre resultat i naturvetenskap har stannat av. Sverige ligger nu i nivå, eller strax över, OECD-genomsnittet i alla tre ämnen.

”Det vi tidigare har kunnat se är att de årskullar som presterat dåligt i PISA, fortsätter visa dåliga resultat i kunskapsundersökningar i vuxen ålder.”

Om det är ett tillfälligt hack uppåt, eller om det är början på en långsiktig vändning av den svenska skolans resultat har stor betydelse för framtidens vuxengenerationer.

– Det man inte lär sig i skolan är sen svårt att hämta upp. Det vi tidigare har kunnat se är att de årskullar som presterat dåligt i PISA, fortsätter visa dåliga resultat i kunskapsundersökningar i vuxen ålder.

PIAAC görs var tionde år

PIAAC, som står för Programme for the International Assessment of Adult Competences, är en OECD-studie som genomfördes mellan 2011 och 2012, och sedan publicerades 2013. Studien genomförs endast vart tionde år, nästa gång är alltså 2022. PIAAC mäter den vuxna befolkningens kunskaper i samma ämnen som PISA, men i stället för att ställa dem mot en läroplan jämför man dem med behovet av vissa praktiska kunskaper i livet, i till exempel kontakt med myndigheter och i arbetslivet.

+ Expandera
Det säger Erik Mellander, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och ställföreträdande chef vid IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk- och utbildningspolitisk utvärdering.

Han har även lett den svenska expertgruppen för OECD:s kunskapsundersökning för vuxna, PIAAC. Den senaste undersökningen publicerades 2013 och visade att Sveriges vuxna i allmänhet lågt högt i kunskaper i läsning, matematik och datorförståelse.

Men de unga vuxna svenskarna stack ut – de presterade klart sämre i alla undersökta kategorier.

Ökade skillnader mellan eleverna

De nya PISA-resultaten visar nu att skillnaden mellan de svenska elever som presterar bra och de som presterar dåligt har blivit allt större under det senaste årtiondet, och Sveriges ojämlikhet i resultat är klart under OECD-genomsnittet.

Andelen elever som ingår i toppskiktet (5 eller 6 på en sexgradig skala i antingen matematik eller naturvetenskap) i Sverige är nu 16,7 procent, medan motsvarande siffra för de som presterat sämst (under 2 i minst ett av ämnena) är 11,4.

”I Sverige går resultaten att se för årskullar: den åldersgrupp som deltagit i PISA vid 15 års ålder får liknande snittresultat i kunskapsmätningar senare i livet.”

De ökade skillnaderna kan få genomslag i framtida vuxengenerationer. Genom den danska PIAAC-undersökningen syns sambandet mellan resultat i PISA och i PIAAC allra tydligast. Där har man intervjuat samma individer i båda undersökningar.

Erik Mellander leder den svenska expertgruppen i PIAAC-undersökningen, som mäter vuxnas kunskaper.

Erik Mellander, IFAU, och ordförande i expertgruppen. Foto: Linus Liljeberg.

– De som då presterade dåligt, fortsätter att göra det i vuxen ålder och vice versa. I Sverige går resultaten att se för årskullar: den åldersgrupp som deltagit i PISA vid 15 års ålder får liknande snittresultat i kunskapsmätningar senare i livet, säger Erik Mellander.

Sveriges PISA-resultat har fallit under hela 2000-talet. De åldersgrupper som gick ut grundskolan 2000 var 27 år när sedan PIAAC-undersökningen genomfördes. Och de svaga kunskaperna i läsning och matematik kvarstår.

– Nästa PIAAC kommer 2022, och då kommer årets PISA-ålderskull att ingå. Sveriges resultat i PISA-undersökningen bör få konsekvensen att även unga vuxna svenskar fortsatt uppvisar samma resultat.

Tar tid att kompetensera

Analyser av resultaten i PIAAC har visat att kunskapsinhämtning senare i livet inte heller helt kan kompensera för brister i formell utbildning.

– Vad vi tycker oss se är att fortbildning på jobbet har väldigt liten effekt på de kunskaper som mäts i PIAAC. När det gäller arbetslivserfarenhet är det svårare att säga. Du kan kompensera för brister i formell utbildning genom yrkeslivserfarenhet, men det är svårt och tar lång tid.

Mäter både arbetsliv och privatliv

Mätningarna för vuxna är inte exakt samma som de för skolelever. I PISA och TIMSS (se faktaruta) mäter man hur elevers kunskaper förhåller sig till läroplaner, alltså det som de förväntas ha lärt sig i skolan.

– Eftersom PIAAC undersöker vuxnas kunskaper finns det ju ingen läroplan att förhålla sig till. Där tittar man i stället på situationer som uppkommer i ditt dagliga liv. I arbetslivet, men också i privatlivet, till exempel vad gäller myndighetskontakter.

Så om Sverige fortsätter att dala i PISA kan vi alltså förvänta oss att svenskar också blir sämre på att sköta allmänna samhällssysslor, såsom att deklarera?

– Det är inte alls omöjligt.

Utlandsfödda liten påverkan på helheten

Någonting som särskilt lyfts i årets PISA-rapport är en oro för att en ökad andel invandrade elever gör att Sveriges rankning blir sämre. Gapet mellan resultatet för utlandsfödda och infödda elever är också större i Sverige än i många andra OECD-länder.

I förra veckan släppte dock IFAU en rapport som visar att utlandsföddas resultat faktiskt spelar mindre roll för rankningen.

Erik Mellander och medförfattaren Patrik Lind har tittat närmre på utlandsföddas resultat i PIAAC. Den visar att även om utlandsfödda i allmänhet hade sämre resultat, så drog det inte ner rankningen för Sverige som helhet.

– I nästan alla länder som ingår i PIAAC spelar det här mindre roll. Det är helt enkelt en för liten del av befolkningen för att rankningen ska påverkas.

 

Karin Bromander
6 dec 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan