Årets forskningsproposition stakar som vanligt ut forskningspolitiken för de kommande fyra åren. Men i år har regeringen även ett tioårigt perspektiv för långsiktiga inriktningar ”för att ge forskningen långsiktiga villkor”.
– Sverige har tappat i innovation de senaste åren, och andra länder är på väg gå förbi oss, sade Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning när hon i dag måndag presenterade regeringens forskningspolitiska proposition.
Totalt 2,8 miljarder kronor vill regeringen tillföra forskning och innovation under den kommande fyraårsperioden, 2017–2020.
De tioåriga nationella forskningsprogrammen är bland andra migration och integration, tillämpad välfärdsforskning samt arbetslivsforskning. Nationella forskningsråd, som Forte på arbetslivssidan, får totalt 420 miljoner kronor fram till och med 2020 för att identifiera projekt och fördela resurser utifrån de nationella forskningsprogrammen.
Visstidsanställningar tas bort
Basanslagen till lärosätenas forskning ska öka med 1,3 miljarder kronor 2017–2020, och enligt Helene Hellmark Knutsson är syftet att öka kvaliteten i första hand, inte antalet forskare. Det ska göras bland annat genom ökad samverkan, ökad forskning inom utbildningarna samt att skapa tydligare karriärstruktur som också gör svensk forskning mer attraktivt för forskare.
– Det finns väldigt mycket visstidsanställningar, och de bör minska, sade hon på dagens presskonferens.
Därför ska utbildningsbidragen försvinna helt 2017, och meritanställningar för unga forskare ska utlysas både nationellt och, när det passar, internationellt. Helene Hellmark Knutsson menade att rekryteringar i dag görs mycket inom nätverk och via kontakter.
Mål: 2030 ska hälften av nya professorer vara kvinnor
En striktare rekrytering efter en mer enhetlig ordning hoppas regeringen också ska gynna jämställdheten, vilket kan påverka forskarkarriären på sikt. Enligt regeringen har ökningen av kvinnliga professorer saktat av under de senaste åren. I dag är cirka 25 procent av professorerna kvinnor trots att nästan hälften av de disputerade är kvinnor. Därför vill regeringen skapa ett nationellt mål om att senast 2030 ska hälften av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor. Universitetskanslersämbetet kommer att få i uppdrag att följa upp könsfördelningen bland nyrekryterade professorer.
Som Arbetsvärlden kunde berätta förra veckan ska regeringen tillsätta en utredning nästa år om högskolans styrning och resurstilldelning. TCO kommenterade det då med att utbudet för yrkesverksamma måste kunna styras efter arbetsmarknadens behov, och utbildningsplatserna för yrkesverksamma får inte konkurrera inom samma anslagsramar som för nybörjare. I dagens forskningspolitiska proposition är bedömningen att ett nytt system kan påverka tilldelningen av resurser tidigast i budgetpropositionen för 2020, därför innehåller inte heller den forskningspolitiska propositionen förslag till någon förändring av det systemet.
Nytt resurssystem tidigast 2020
I budgetpropositionen för 2017 föreslår och beräknar regeringen en ökning av Fortes forskningsanslag till följd av en satsning på arbetslivsforskning och samordnande insatser. De samordnande insatserna utreds för närvarande av Utredningen om nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Satsningen omfattar 30 miljoner kronor 2017 och därefter ytterligare 10 miljoner kronor 2018 och 20 miljoner kronor till 2019.
Forte får 70 miljoner de närmaste två åren för att samordna