EU-kommissionens projekt att skapa en europeisk pelare för sociala rättigheter riktar sig främst till de 19 euroländerna. Anledningen är att den ekonomiska krisen har medfört stora påfrestningar för den gemensamma valutan och dragit isär euroländernas ekonomier.
Varför engagerar sig TCO i det här arbetet?
– För att Sverige har bra och utbyggda trygghetssystem och en bra social dialog, och vi har mycket att bidra med, säger TCO-ordförande Eva Nordmark.
Men också, tillägger hon, för att Sverige är beroende av att Europa utvecklas i en bra riktning som ger oss bättre förutsättningar. Engagemanget ska ses i ljuset av ett Europa med åtstramningar och nedskärningspolitik som har fått allvarliga konsekvenser i många länder: fattigdom, hopplöshet, populism och protektionism.
– Viktigaste utgångspunkten är att ojämlikhet är ett hinder för tillväxt, och att goda sociala villkor går hand i hand med hög produktivitet och tillväxt.
Där, säger Eva Nordmark, är man också överens i Europafacket.
Vill ha garanti som respekterar kollektivavtal
Utifrån EU-ländernas olika arbetsmarknadsmodeller finns det sedan två vägar att gå för ett mer socialt Europa.
– Medan somliga ser EU-lagstiftning som en framkomlig väg vill vi från Norden med vår modell varken se mer maktöverföring till EU:s institutioner eller mer lagstiftning. Ansvaret måste framförallt tas av varje medlemsland. Men vi har olika modeller och olika situationer i medlemsländerna. Här har vi en diskussion i Europafacket.
Samtidigt ställer TCO vissa villkor för att bygga pelaren.
– Vi vill se en särskild klausul som garanterar respekten för kollektivavtal och de olika arbetsmarknadsmodellerna. Och det verkar hörsammas i Europafacket. Skulle det gå i en annan riktning kommer vi inte vara positiva till en social pelare.
Efterlyser bred diskussion om sociala rättigheter
På frågan om hur den konkreta diskussionen i Europafacket ser ut just nu, svarar Eva Nordmark att man ännu inte har fattat något gemensamt beslut. Det finns en gemensam målbild om ett socialt Europa, men än så länge olika idéer om hur man når dit. Det viktiga nu, menar hon, är att få en bred diskussion om vilka sociala rättigheter Europa ska ha.
Hon är övertygad om att medlemsländerna själva, utifrån sina olika arbetsmarknadsmodeller, kommer att komma fram till att sociala rättigheter bäst tillämpas på nationell nivå.
– Men jag vill inte utesluta att vi på någon punkt också behöver en gemensam lagstiftning.
Kan de nordiska facken som starka parter på arbetsmarknaden spela en roll för pelararbetet?
– De nordiska facken har ett möte för att prata om det under hösten. Men vi har liknande system och liknande grunduppfattningar, och vi är rätt så överens. Den frågan är i allra högsta grad levande.
”Kommissionen och EU:s institutioner måste bygga upp dialogen i de länder där den inte fungerar.”
EU:s specielle rådgivare i frågan, Allan Larsson, kallar arbetsmarknadens parter för en frontlinje i utvecklingen mot en social pelare och vill ge dem ett ökat ansvar. Eva Nordmark tycker att det är positivt, men också att det samtidigt är ett avgörande problem att få en fungerande social dialog på europeisk nivå när den inte fungerar på nationell nivå.
– Kommissionen och EU:s institutioner måste bygga upp dialogen i de länder där den inte fungerar. Jag skulle gärna se att mer resurser från den europeiska socialfonden avsätts till detta.
Samtidigt kräver frågan om en social pelare snabba lösningar i perspektiv av utbredd arbetslöshet och ökande fattigdom inom EU. Hur ska det tacklas?
– Här och nu kan kommissionen bjuda in parterna till alla de möten och diskussioner som pågår och som berör arbetsmarknads- och näringslivsutveckling. Det är viktigt att kommissionen på allvar signalerar att man vill se en sådan utveckling.