Bläcket hann knappt torka på EU-kommissionens förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor vid plattformsarbete innan Svenskt Näringsliv reagerade med ett kraftfullt uttalande.
– I takt med att allt fler frågor där parterna tidigare varit fria att hitta lösningar flyttas till EU-nivå utarmas den svenska modellen, sa arbetsrättsjurist Niklas Beckman i ett pressuttalande.
Hans budskap var att förslaget måste bekämpas av både den svenska regeringen och arbetsmarknadens parter.
Lugnar oroliga svenskar
Men EU-kommissionär Nicolas Schmit ser ingen krock mellan förslaget och de nordiska modellerna. I en intervju med Arbetsvärlden på ett seminarium om direktivet lugnar han oroliga svenskar.
– Direktivet lämnar rätten till överenskommelser i kollektivavtal orörd i länder som Sverige och Danmark. Vi konsoliderar och till och med förstärker möjligheterna till fler kollektivavtal med plattformsföretagen, säger han.
Vi konsoliderar och till och med förstärker möjligheterna till fler kollektivavtal med plattformsföretagen
Det är inte första gången som kommissionär Nicolas Schmit ställs i denna situation. I ett par år har han stångats med de svenska parterna i frågan om minimilöner och reglering i ett direktiv.
Han har även mött motstånd när det gäller lönetransparens i arbetet för jämställda löner. Nu blossar en strid upp även kring gig-jobben, men ännu är det enbart arbetsgivarna som säger blankt nej till direktiven.
– Vi låter inte bara bli att röra de svenska och danska modellerna utan vi till och med underlättar och stärker denna rättighet att teckna kollektivavtal, understryker kommissionär Schmit för Arbetsvärlden.
Kan krocka med konkurrenslagstiftning
När det gäller torsdagens direktiv om plattformsarbete är den fackliga sidan inte klar med sin analys än. Initiativet från EU-kommissionen är komplicerat. Vid sidan av goda arbetsvillkor för gig-jobbare vill kommissionen låta egenanställda cykelbud, chaufförer och andra som i egen regi jobbar för plattformsföretagen sluta sig samma och förhandla om sina villkor. Detta kan krocka med EU:s konkurrenslagstiftning.
Jens Lidén, jurist på TCO, är en av dem som nu noga analyserar hela paketet inför det svenska fackliga ställningstagandet till förslagen.
– Detta är en prioriterad fråga för oss, men vi kan inte säga annat i nuläget än att vi arbetar aktivt med frågan, säger han.
Direktivet lämnar rätten till överenskommelser i kollektivavtal orörd i länder som Sverige och Danmark
Kommissionär Nikolas Schmit ser inte gränsdragningen mellan egenanställda och arbetstagare i gig-ekonomin som något stort problem längre. Han förklarar genom en hänvisning till avtal med gig-företag om slutits i Danmark.
Om egenanställda hade omfattas av avtalet skulle det ha kunnat strida mot EU:s konkurrenslagstiftning. Enligt EU-rätten skulle egenanställda i gig-ekonomin som sluter sig samma kunna ses som en kartell.
– Detta har vi löst nu, eftersom vi accepterar dessa avtal mellan egenanställda och plattformar. Och självklart, om man är arbetare har man som alltid rätt att ingå kollektivavtal.
Felaktigt klassificerade som egenanställda
Nicolas Schmitt kallar det för en balansering i styrkeförhållandet mellan gig-företaget och den egenanställde. Tidigare har den enskilde gig-jobbaren varit i kraftigt underläge när det förhandlat med plattformsföretaget.
Av de 28 miljoner arbetstagare som jobbar i gig-ekonomin bedöms omkring 5,5 miljoner vara felaktigt klassificerade som egenanställda, enligt EU-kommissionen.
Men än är inte den lösning som kommissionären talar om i hamn. I samband med publiceringen av direktivförslaget startade EU-kommissionen en konsultation om förslag till nya riktlinjer när det gäller konkurrenslagstiftningen och egenanställda. Dessa ska ha rätt till kollektiva förhandlingar om sina villkor utan att det ses som ett brott mot EU:s konkurrenslagstiftning.
Om man är arbetare har man som alltid rätt att ingå kollektivavtal
I denna del gäller initiativet inte bara plattformsarbetare utan egenanställda i en vidare mening, betonar EU-kommissionen.
I direktivet om arbetsvillkor för plattformsarbete finns delar som kan vara känsliga för den svenska modellen. Parterna har sedan tidigare motsatt sig att EU skulle definiera arbetstagarbegreppet. I det nu framlagda direktivet finns i artikel 4 fem kriterier för när gig-jobbaren ska anses vara arbetstagare. Om två av kriterierna uppfylls har personen ett anställningsförhållande även om plattformsföretaget hävdar motsatsen och ser personen som egenanställd.
Dessutom ligger bevisbördan hos företaget om det motsätter sig arbetstagarförhållandet.
Hur detta och annat rimmar med den svenska modellen lär de analyser som nu görs hos fack och arbetsgivare ge svar på.
Kommer att bestrida all direkt EU-inblandning
EU:s offensiv i arbetslivsfrågor har märkts stort denna vecka, samtidigt som det svenska motståndet manifesterats på olika sätt.
I början av veckan beslutade ministerrådet om sina ståndpunkter i frågan om minimilöner inför förhandlingarna med Europaparlamentet om direktivets slutliga utformning. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark gjorde ett protokollsuttalande. Sverige kommer bestrida all lagstiftning som innebär en direkt inblandning från EU:s sida i lönebildningen, sa hon.
Ministerrådet antog senare också sina ståndpunkter i frågan om direktivet om lönetransparens, som är ett verktyg för jämställda löner. Då röstade regeringen nej. De tvingades till detta av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern som bildade majoritet i riskdagens EU-nämnd.
Detta är en prioriterad fråga för oss, men vi kan inte säga annat i nuläget än att vi arbetar aktivt med frågan
De svenska parterna hade däremot tillsammans med sina danska kollegor vädjat om mer tid för analys och diskussion om förslaget. I ett brev till ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen uppmanade parterna dem att inte stressa igenom ett antagande.
Ministrarna han inte mer än åka hem innan EU-kommissionen tog ett tredje initiativ på arbetsmarknadens område och offentliggjorde torsdagens direktivförslag.
Offensiven på arbetsmarknaden kan ses i ljuset av den sociala pelaren. EU-ledningen är angelägen om att skapa ett socialt Europa med anständiga och värdiga arbetsvillkor för alla européer poängterades när paketet kring plattformsarbetet publicerades.