De flesta länder inte redo för EU:s krav på minimilöner Europafackets webbverktyg visar att flera länder inte ens inlett processen att införa EU:s minimiliönsdirektiv. Ett av dem är Portugal. Foto: Francisco Seco/TT, Skärmavbild

De flesta länder inte redo för EU:s krav på minimilöner

Minimilöner Om två veckor ska alla EU-länder ha infört direktivet om minimilöner. Nu slår Europafacket larm: Sju länder har inte ens påbörjat arbetet med att anpassa sin lagstiftning.
CARL VON SCHEELE
30 okt 2024 | 12:17
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

En majoritet av medlemsstaterna i EU kommer inte att ha införlivat direktivet om minimilöner i sin nationella lagstiftning den 15 november då tiden för detta går ut. Vid sidan av dessa blir flera andra länder inte klara i tid trots att de inlett arbetet med implementeringen.

– Vi är verkligen oroliga över de länder som glömt sitt åtagande och inte använt de två åren till att anpassa den nationella lagstiftningen, säger Tea Jarc i ledningen på Europafacket ETUC.

När direktivet om minimilöner antogs för två år sedan kallade dåvarande kommissionär Nicolas Schmit händelsen för historisk. En stor majoritet hade ställt sig bakom direktivets innehåll, som inte minst satte press på medlemsländer som har lagstadgade minimilöner att höja dem till en acceptabel nivå.

Kan hamna i EU-domstolen

De länder som inte är redo riskerar att EU-kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot dem. Det är en åtgärd som EU kan använda när medlemsländer inte helt eller delvis genomför ett direktiv. Om problemet ändå inte blir löst kan frågan hamna i EU-domstolen,

En person med axellångt rött hår, klädd i en ljusgrön kavaj och en ljus topp, tittar åt sidan. Bakgrunden är suddig, vilket framhäver en naturlig utomhusmiljö.
Tea Jarc. Foto: Miran Hladnik

EU-kommissionens talesperson i arbetsmarknadsfrågor Veerle Nuyts vill inte spekulera i vad som kommer att ske:

– Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att snabbt genomföra direktivet för att dra full nytta av dess fördelar och är redo att stödja dem i denna process, säger hon i ett mejl till Arbetsvärlden.

Tea Jarc konstaterar däremot att Europafacket litar på kommissionens övervakning av direktivets genomförande.

– Olyckligtvis händer det ofta att länder är sena med införlivandet av direktiv i den nationella lagstiftningen. Detta är inte det enda gången det händer.

Europafackets app ska pressa länderna

Även om EU-länderna antar många direktiv med stor majoritet hackar ofta införlivandet av reglerna på hemmaplan. Enbart på området som gäller arbetsmarknad och sociala frågor har kommissionen behandlat över 50 sådana ärenden i år.

Nuläget kring minimilöndirektivet enligt ETUC:

Länder som har införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning: Belgien, Ungern, Lettland, Luxemburg, Polen och Rumänien. Länder där implementeringen pågår men inte är avslutad: Österrike, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Finland, Grekland, Nederländerna, Slovakien, Spanien. Länder som inte påbörjat implementeringen: Cypern, Estland, Frankrike, Italien, Litauen, Malta, Portugal. Länder där inga åtgärder i lagstiftningen behövs: Tyskland, Irland, Slovenien. Fotnot: Svenska och danska fack vill inte lämna dessa uppgifter till ETUC. Listan är upprättad efter de nationella fackens bedömning av läget, vilket inte alltid stämmer med hur andra aktörer i landet bedömer situationen

+ Expandera

Vid sidan av EU-kommissionen försöker ETUC öka pressen på medlemsländerna i frågan om minimilönerna. Bland annat har de tagit fram online-verktyget Wage-up som övervakar hur långt varje land kommit med implementeringen av direktivet. Inte minst de nationella facken ska kunna använda verktyget för att sätta press på sina regeringar.

– Under de kommande veckorna publicerar vi fler uppgifter om hur framgångsrika länderna är med implementeringen. Vi kommer också rangordna länderna efter hur de har lyckats, säger Tea Jarc.

Svenska fack på kollisionskurs med Etuc

Europafackets sammanställning är emellertid inte fullständig. Inga uppgifter finns om Sverige och Danmark. De enda länder som motsatte sig ett antagande av direktivet var Sverige och Danmark. Alla andra länder stödde förslaget.

– Danska och svenska fackföreningar vill inte bli inkluderade i vårt övervakningsverktyg, förklarar Jerc. 

De båda länderna är på kollisionskurs med ETUC i frågan om minimilönerna. Medan Europafacket har fullt ut stött direktivet, har de båda nordiska länderna tillsammans med sina regeringen försökt få det stoppat. Nu ligger frågan i EU-domstolen, men ett avgörande kommer inte förrän nästa år.

Europafacket förväntar sig mothugg

Det larm som ETUC utfärdat om problem med implementeringen av direktivet utgår från hur de nationella facken i respektive land bedömer situationen. Det är ett sätt att öka den fackliga pressen på regeringarna, även om andra aktörer på arbetsmarknaden i vissa fall har en annan bild av hur väl olika länder sköter frågan. 

Den kategorisering som finns i sammanställningen kommer förmodligen ifrågasättas av bland annat politiker som gör en annan analys av situationen.

Italien finns till exempel i kategorin av länder som inte påbörjat införlivandet av direktivet i sin lagstiftning. Liksom i Sverige avgörs nivån på de lägsta italienska lönerna i kollektivavtal. Landets fack anser att direktivet ska införlivas i lagstiftningen. Regeringen, å andra sidan, anser att lagstiftningen redan uppfyller alla krav som EU ställer om minimilöner och kollektivavtalstäckning.

Medan det italienska facket anser att direktivet behöver implementeras i den nationella lagstiftningen, anser regeringen att saken är klar.

Ett annat land som finns på listan över de som inte påbörjat processen är Frankrike. Landet har sedan 1950-talet lagstadgade minimilöner. Nuvarande nivå ligger på drygt 19 000 kronor i månaden. Landet klarar därmed de två kriterier som EU-kommissionen har som vägledning för nivån på acceptabla minimilöner; De ska ligga på minst 60 procent av medianlönen och/eller 50 procent av genomsnittslönen.

Tunga länder bland de kritiserade

Men ETUC är ändå kritisk till Frankrikes inställning liksom till andra tunga EU-länder:

– Vad som är oroande är att några av de starkaste medlemsländerna inte har gjort hemläxan, som Tyskland och Frankrike samt kanske Nederländerna, säger Tea Jarc.

För Sveriges del konstaterade en 150-sidig statlig utredning sommaren 2023 att inga förändringar av lagstiftningen behövdes med anledning av direktivet. Vår lagstiftning uppfyllde de krav på regler kring minimilöner som EU ställer, konstaterade utredaren, den meriterade arbetsrättsjuristen Carina Gunnarsson.

CARL VON SCHEELE

/ Kontakta skribenten

30 okt 2024 | 12:17

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev