I juni i fjol tillsattes den stora Arbetsmarknadsutredningen, en omfattande översyn av Arbetsförmedlingen som ska bli klar 2019. Den kom till efter politiska duster och påstötningar från riksdagen som uppmanat regeringen att ta upp arbetet med en utredning.
Detta efter att den tidigare regeringens utredning skrotats 2015.
Cecilia Fahlberg Pihlgren, tidigare förbundsordförande för fackförbundet Unionen, fick uppdraget som särskild utredare i den nya utredningen.
Uppdraget inkluderade att undersöka hur statens arbetsmarknadspolitik, med utmaningar som fastnaglande långtidsarbetslöshet, kan bli mer effektiv och tydligare – och om Arbetsförmedlingen i dess nuvarande skepnad har ett ändamålsenligt uppdrag.
Kommuner hör ibland av sig och säger att de vill ta över mer och göra mer i arbetsmarknadspolitiken.
Men punkten om att utreda konkurrensutsättning av den kritiserade myndigheten var borta, någonting som retade den borgerliga oppositionen.
I ett tillkännagivande i mars uppmanade riksdagen därför regeringen att också ge i uppdrag åt Arbetsmarknadsutredningen att utreda en privatisering av Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) använde utrymme under torsdagens pressträff i Rosenbad till att bekräfta att så också kommer ske.
Utbildningar utan resultat
Samtidigt aviserade hon ännu fler tilläggsdirektiv. Bland annat avser regeringen att ge Arbetsmarknadsutredningen i uppdrag att ta fram konkreta förslag på hur arbetsmarknadsutbildningarna ska bli mer ändamålsenliga.
Detta då siffror visar att utbildningarna knappt ger resultat. Överklaganden av upphandlingarna av arbetsmarknadsutbildningarna var ett av problemen som Ylva Johansson pekade ut under presskonferensen – när en upphandling väl är klar har nämligen så lång tid gått att behovet på arbetsmarknaden, som utbildningen var tänkt att möta, ser annorlunda ut.
När det gäller personer som står långt ifrån arbetsmarknaden av olika skäl så behöver man jobba närmare kommunerna.
En klar majoritet av de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen tillhör i dag utsatta grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Alltså behövs någon form av åtgärd för att rusta en stor del av de arbetssökande.
Samtidigt som oppositionen vill släppa in andra aktörer för att sköta jobbmatchningsuppdraget flaggar Ylva Johansson för att kommunerna ska få ett större inflytande i arbetsmarknadspolitiken.
– När det gäller personer som står långt ifrån arbetsmarknaden av olika skäl så behöver man jobba närmare kommunerna, sade Ylva Johansson under pressträffen.
Ett hinder hon ser är att en person som deltar i kommunal insats inte kan få ersättning från Arbetsförmedlingen.
Jag tror att det behövs ändringar i lagstiftningen.
– Det här vill jag ändra på. Kommuner hör ibland av sig och säger att de vill ta över mer och göra mer i arbetsmarknadspolitiken, att inte AF ska göra allt i vår kommun. Det ska vara möjligt i större utsträckning.
Även detta blir ett uppdrag för den pågående Arbetsmarknadsutredningen – att ta fram lagförslag på hur man kan göra det möjligt, om lagförslag krävs.
– Jag tror att det behövs ändringar i lagstiftningen, sade Ylva Johansson.
Att ge kommunerna ett större ansvar för de som står längst bort från arbetsmarknaden är också någonting som Moderaterna föreslagit.
– De har ett utbildningsbehov och där har ofta kommunerna verktygen till utbildning, sade Elisabeth Svantesson, Moderaternas arbetsmarknadspolitiske talesperson, tidigare till Arbetsvärlden.
Arbetsmarknadsutredningen ska också få ett ”preciserat” uppdrag för att analysera och föreslå hur den statliga arbetsmarknadspolitiken bör samverka med näringslivet – arbetsgivare och branschorganisationer – både på regional och nationell nivå.
Inga färdiga formuleringar
Dragkampen om Arbetsförmedlingen, som de borgerliga vill skrota eller kraftigt banta ner och som regeringen är hårt pressad att effektivisera fortsätter alltså – och pappershögarna på Arbetsmarknadsutredningens bord blir högre. I dagsläget är det sex personer som arbetar med den snabbt växande utredningen. Utöver den särskilda utredaren är det huvudsekreteraren samt en kommunikationsstrateg på deltid och tre sekreterare.
– Just nu är vi fyra heltidare och en 20-procentig kommunikationsstrateg. Slår man ut det på helår så är vi inte så många men jag förväntar mig och har också fått signaler från departementet att man kommer se över bemanningen. Och det är nödvändig, säger Cecilia Fahlberg Pihlgren till Arbetsvärlden. Hon jobbar själv för nuvarande också deltid.
Senast den 31 januari 2019 är det sagt att uppdraget ska slutredovisas. Och Cecilia Fahlberg Pihlgren har inte hört något annat.
– Jag upplever att det verkar finnas en samstämmighet att det är då förslaget ska komma.
Hur ska ni hinna?
– Vi har tid på oss men det är klart att man behöver stärka upp med mer resurser, det blir en större utredning och en större organisation med det. Där har jag inte fått andra signaler än att man ser det – det har kommit självmant från departementet. Sedan är ingenting klart ännu, men det är nödvändigt.
Flera delar i tilläggsdirektiven innebär mycket merarbete för utredningen.
– Det finns delar som är lite mer omfattande och nya och till dem tycker jag dels kompetensförsörjningen på regional nivå och regional samverkan hör, och sedan också att se över möjligheter till privatisering, säger Cecilia Fahlberg Pihlgren.
Vad fick du för information innan presskonferensen?
– Jag har fått signaler om att det skulle komma flera tilläggsdirektiv men det är departementet som formar och skriver direktiven och sedan är det upp till oss att bryta ner och analysera. Det var inte så mycket dialog annat än att jag var förvarnad om att det kommer mer.
Det var nytt för dig också?
– Ja, det var nya saker. Jag följde presskonferensen med stort intresse.
Trots det utökade uppdraget är hon trygg i övertygelsen att utredningen lyckas leverera resultat till slutdatum 2019, även om hon ännu inte fått se de färdigformulerade tilläggsdirektiven i skrift ännu.
– Jag har redan tanken om var man kan stoppa in de här delarna i helheten, säger Cecilia Fahlberg Pihlgren, och fortsätter:
– För oss är det angeläget att få de färdiga formuleringarna så fort som möjligt. Förhoppningen är att vi kan få dem inom några veckor i alla fall.