När EU-nämnden på fredagen behandlade frågan om ett direktiv för lönetransparens bildade Sverigedemokraterna en majoritet tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern. Sverige ska rösta nej till direktivet och avfärda det förslag till ståndpunkt som ministerrådet ska diskutera.
– Regeringen ville delta i processen, men frågan om lönetransparens har gått väldigt fort, mycket snabbare än behandlingen av minimilönerna. Det skulle nog ha behövts lite mer rådrum i denna fråga, säger Pyry Niemi (S), ordförande i EU-nämnden.
Regeringen får inte förhandla lönetransparens
Han bekräftar också att regeringen skickas upp på läktaren när förhandlingarna om den slutliga texten börjar med Europaparlamentet och EU-kommissionen.
– Ja, regeringen tvingas stå vid sidan om förhandlingarna, säger Pyry Niemi.
Behandlingen av direktivet om lönetransparens hamnade i skymundan för EU-nämndens ställningstagande i frågan om minimilöner. Båda frågorna avgjordes på fredagen.
Det är tråkigt. Risken är nu att ingen kan försvara de landvinningar som Sverige har gjort.
Arbetsmarknadens parter är däremot splittrade i sin syn på direktivet, som syftar till jämställda löner. Lönegapet mellan könen ska täppas till. På den fackliga sidan välkomnas EU:s initiativ, medan Svenskt Näringsliv motsätter sig det.
– Vi har en positiv grundinställning till detta direktiv. Det är bra med jämställda löner runt om i Europa. Vi kanske inte behöver regleringen för att förbättra läget i Sverige, men det är ett lovvärt initiativ som vi stöder, säger Oscar Wåglund Söderström, internationell chef på TCO.
EU siktar på att göra direktivet semidispositivt, vilket har varit de svenska fackens främsta krav på direktivtexten.
Välkomnas av facket, inte av arbetsgivarna
Oscar Wåglund Söderström ser en risk i den nej-strategi som majoriteten i EU-nämnden röstade igenom.
– Det är tråkigt. Risken är nu att ingen kan försvara de landvinningar som Sverige har gjort. Regeringen måste fundera på en strategi om hur den ska kunna gå vidare med detta.
Svenskt Näringsliv motsätter sig även lönetransparensdirektivet. Regleringen undergräver den svenska modellen på samma sätt som förslaget om minimilöner, enligt arbetsgivarna. De ser ett mönster. EU-kommissionen vill på område efter område införa regleringar på arbetsmarknaden.
Trots att parterna är oense har LO, PTK och Svenskt Näringsliv i Arbetsmarknadens EU-råd enats om vissa invändningar mot direktivets utformning. Det handlar om artiklar som inte är förenliga med den svenska modellen.
Syftet är jämställda löner
Dessa svenska parter har tillsammans med den fackliga centralorganisationen FH i Danmark och de danska arbetsgivarna skrivit till EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. Syftet med brevet, som postades i måndags, är att begära mer tid. Behandlingen av direktivet har gått med blixtens hastighet. Förslaget måste kunna diskuteras mer och djupare i medlemsländerna och av parterna, hävdar man.
Syftet med direktivet är att täppa till gapen mellan mäns och kvinnors löner.
I direktivet finns bland annat regler som ger arbetssökande rätt till löneinformation om lönenivåer på företaget, anställda rätt till information om lönenivåer för kolleger med liknande arbetsuppgifter och skyldighet för större företag att rapportera om löneskillnader mellan manlig och kvinnlig personal.