Sverige behöver inte fler skolmisslyckanden Lina Hading, ordf. Lr Studerandeförnening. Foto: TT och Linda Broström/LR.

Debatt Sverige behöver inte fler skolmisslyckanden

Studie- och yrkesvägledare påverkar viktiga livsval och elevernas möjligheter att veta vad de vill, hitta motivation, våga göra klassresor, bryta könsnormer, hitta rätt i livet och ta bra beslut. Nu behövs en legitimation för yrket, skriver Lina Hading, Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
8 okt 2021
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Förra veckan sökte en vän till mig vård för att kolla upp symptom hen haft en längre tid. Hen var lite orolig och såg fram emot att äntligen träffa en läkare. Väl hos vårdgivaren sa de att det inte fanns någon legitimerad läkare anställd hos dem, men att hen skulle få prata med en mycket trevlig och kompetent person de anställt istället. Förvisso en person utbildad inom ett annat ämne än medicin, men personligt lämplig och med varma händer. Jaha, tänkte min vän, det får väl gå bra.

Nej, nu hittar jag på. Så där går det inte till. Men faktum är att många elever som står inför vad som för dem kanske är de viktigaste valen de har att göra, som kanske är oroliga, förväntansfulla, unga där motivationen tryter att orka genom hela grundskolan och sen gymnasiet, hänvisas till outbildade studie- och yrkesvägledare.

I grundskolan saknar en av tre som jobbar som studie- och yrkesvägledare en utbildning i studie- och yrkesvägledning, i gymnasieskolan är det en av fem.

I grundskolan saknar en av tre som jobbar som studie- och yrkesvägledare en utbildning i studie- och yrkesvägledning, i gymnasieskolan är det en av fem. Det är idag upp till huvudmannen att avgöra lämpligheten hos den som anställs, vilken utbildning en verksam studie- och yrkesvägledare ska ha är idag inte preciserat. Det finns inget krav på en examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet.

En statlig utredning konstaterade 2019 att det på sikt bör införas krav på examen för yrkesgruppen. Vi vill gå längre, ett införande av legitimation för studie- och yrkesvägledare, motsvarande den som redan finns för lärare, skulle uppvärdera de kunskaper som utbildningen ger och kunna säkerställa att den som arbetar som studie- och yrkesvägledare har rätt kompetens. Att det är brist på utbildade vägledare är ett stort och dyrt problem, samtidigt som behoven av vägledning ökar. Arbetsvillkoren för vägledarna måste också förbättras, så att fler lockas till och vill stanna i yrket.

Att anställa en studie- och yrkesvägledare utan rätt utbildning kan verka både enklare och billigare. Det blir dock ingen besparing i slutändan.

Det arbete en studie- och yrkesvägledare utför påverkar viktiga livsval och elevernas möjligheter att veta vad de vill, hitta motivation, våga göra klassresor, bryta könsnormer, hitta rätt i livet och ta bra beslut. Allt det vi vill. Studie- och yrkesvägledning är något skolan måste jobba aktivt med under hela elevens skolgång. Där är studie- och yrkesvägledaren en nyckelspelare.

Vägledningen är definitivt inget som går att lösa först i årskurs nio genom ett samtal med studie- och yrkesvägledaren. Därför blir det också inte sällan fel vilket riskerar att sluta i ett ”skolmisslyckande”. En av fyra gymnasieelever går i dagsläget ut gymnasieskolan utan examen. Det utanförskap det skapar kostar vårt samhälle runt 250 miljarder kronor varje år. För att inte prata om det personliga lidandet för dem som hamnar utanför samhället.

Bra studie- och yrkesvägledning är inte en universallösning. Men vi har inte råd med att ett enda felval ger en omotiverad elev som blir ännu en pinne i statistiken för ”skolmisslyckanden”, istället för ett glädjetjut på studentdagen. Att anställa en studie- och yrkesvägledare utan rätt utbildning kan verka både enklare och billigare. Det blir dock ingen besparing i slutändan. Vem som helst ska inte kunna anställas som vägledare, utan den kompetens som ges genom examen måste värderas högre. Det behövs en legitimation.

Relaterad läsning

Lina Hading
Ordförande Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
8 okt 2021
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Mikael 12 okt 2021:

    Själv gjorde jag ett felval i åk 9 för massor av år sedan. Dåvarande SYO-konsulent visste inte så mycket om vad gymnasielinjerna gick ut på. Hon sade ”Jaså du gillar matte – ja då ska du välja ekonomilinjen för där räknar man pengar. Här är blanketten. Jag fyller i linjen så kan du själv fylla i namn och skriva under.”
    Några dagar senare frågade matteläraren vad jag hade valt och då berättade jag att jag fått en ifylld blankett med ekonomilinjen som jag lämnat in. Matteläraren tog sig för pannan och berättade om tekniklinjen. (Jag hade alltid alla rätt på alla matteprov så han visste jag att jag var bra i matte.) Jag fick helt enkelt gå tillbaka till SYO-konsulenten igen som blev lite irriterad över att matteläraren lagt sig i detta.
    Denna historia slutade med att jag i slutändan blev civilingenjör i Elektroteknik. Och sedan snart 30 år tillbaka så undervisar jag på högskola och har bl.a. varit programansvarig för flera masterprogram.
    Min historia visar att det är viktigt att SYO inte bara är bra på att coacha – de måste även ha en rätt bra allmänbildning så att de förstår vad respektive program går ut på. Man kan inte vara en inkrökt tekniker eller humanist utan man måste vara någonstans i mitten med breda kunskaper om våra gymnasieprogram.
    Jag hoppas att våra SYO-utbildningar ger denna allmänbildning.
    Ha en bra dag.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar