Förra veckan sökte en vän till mig vård för att kolla upp symptom hen haft en längre tid. Hen var lite orolig och såg fram emot att äntligen träffa en läkare. Väl hos vårdgivaren sa de att det inte fanns någon legitimerad läkare anställd hos dem, men att hen skulle få prata med en mycket trevlig och kompetent person de anställt istället. Förvisso en person utbildad inom ett annat ämne än medicin, men personligt lämplig och med varma händer. Jaha, tänkte min vän, det får väl gå bra.
Nej, nu hittar jag på. Så där går det inte till. Men faktum är att många elever som står inför vad som för dem kanske är de viktigaste valen de har att göra, som kanske är oroliga, förväntansfulla, unga där motivationen tryter att orka genom hela grundskolan och sen gymnasiet, hänvisas till outbildade studie- och yrkesvägledare.
I grundskolan saknar en av tre som jobbar som studie- och yrkesvägledare en utbildning i studie- och yrkesvägledning, i gymnasieskolan är det en av fem.
I grundskolan saknar en av tre som jobbar som studie- och yrkesvägledare en utbildning i studie- och yrkesvägledning, i gymnasieskolan är det en av fem. Det är idag upp till huvudmannen att avgöra lämpligheten hos den som anställs, vilken utbildning en verksam studie- och yrkesvägledare ska ha är idag inte preciserat. Det finns inget krav på en examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet.
En statlig utredning konstaterade 2019 att det på sikt bör införas krav på examen för yrkesgruppen. Vi vill gå längre, ett införande av legitimation för studie- och yrkesvägledare, motsvarande den som redan finns för lärare, skulle uppvärdera de kunskaper som utbildningen ger och kunna säkerställa att den som arbetar som studie- och yrkesvägledare har rätt kompetens. Att det är brist på utbildade vägledare är ett stort och dyrt problem, samtidigt som behoven av vägledning ökar. Arbetsvillkoren för vägledarna måste också förbättras, så att fler lockas till och vill stanna i yrket.
Att anställa en studie- och yrkesvägledare utan rätt utbildning kan verka både enklare och billigare. Det blir dock ingen besparing i slutändan.
Det arbete en studie- och yrkesvägledare utför påverkar viktiga livsval och elevernas möjligheter att veta vad de vill, hitta motivation, våga göra klassresor, bryta könsnormer, hitta rätt i livet och ta bra beslut. Allt det vi vill. Studie- och yrkesvägledning är något skolan måste jobba aktivt med under hela elevens skolgång. Där är studie- och yrkesvägledaren en nyckelspelare.
Vägledningen är definitivt inget som går att lösa först i årskurs nio genom ett samtal med studie- och yrkesvägledaren. Därför blir det också inte sällan fel vilket riskerar att sluta i ett ”skolmisslyckande”. En av fyra gymnasieelever går i dagsläget ut gymnasieskolan utan examen. Det utanförskap det skapar kostar vårt samhälle runt 250 miljarder kronor varje år. För att inte prata om det personliga lidandet för dem som hamnar utanför samhället.
Bra studie- och yrkesvägledning är inte en universallösning. Men vi har inte råd med att ett enda felval ger en omotiverad elev som blir ännu en pinne i statistiken för ”skolmisslyckanden”, istället för ett glädjetjut på studentdagen. Att anställa en studie- och yrkesvägledare utan rätt utbildning kan verka både enklare och billigare. Det blir dock ingen besparing i slutändan. Vem som helst ska inte kunna anställas som vägledare, utan den kompetens som ges genom examen måste värderas högre. Det behövs en legitimation.