Svenskt Näringslivs tillförordnade chefekonom Jonas Frycklund oroas över att 40 000 jobb kommer att försvinna om det tillfälliga högre taket i a-kassan inte återställs. Att ett företag där det finns till exempel 50 jobb skulle bestämma sig för att ta bort exempelvis tio av dessa, bara för att taket inte sänks är ologiskt. Inga jobbtillfällen kommer att försvinna av det skälet. Att människor som har jobb och tjänar till exempel 33 000 i månaden, plötsligt skulle göra sig arbetslösa med motiveringen att man får 26 000 kronor i a-kassa, är inte heller rimligt.
Detta torde Frycklund hålla med om. Vad är det då han menar?
Jonas Frycklund refererar till tanken att redan arbetslösa kommer att stanna i arbetslöshet längre tid om ersättningen är hög. Den tanken bygger på att längre arbetslöshetstider på årsbasis summerar till högre arbetslöshet. Inte för att jobb har försvunnit eller att fler har blivit arbetslösa, utan för att redan arbetslösa antas stanna längre tid i arbetslöshet. Det är alltså inte så att jobb försvinner.
Men är då faktaunderlaget som det här resonemanget baseras på överhuvudtaget relevant?
A-kassans påverkan på arbetslösheten kan vara allt mellan obefintlig till tämligen hög. I något fall minskar rentav arbetslösheten när a-kassan förbättras
I faktarutan till artikeln på Svenskt Näringslivs hemsida refereras till den famösa studien från finansdepartementet som skattar sambandet mellan arbetslöshet och ersättningsgrad i a-kassan. I en ny rapport från Arena Idé finns andra studier presenterade, som sammantaget visar att osäkerheten är stor. A-kassans påverkan på arbetslösheten kan vara allt mellan obefintlig till tämligen hög. I något fall minskar rentav arbetslösheten när a-kassan förbättras. En enskild tio år gammal studie är därför ingen seriös utgångspunkt för konkreta politiska åtgärder som påverkar hundratusentals människor.
En hel del arbetslösa, om än inte alla, påverkas inte om taket i a-kassan sänks. Omställningsersättning och inkomstförsäkringar från parter och fack ”toppar upp” a-kassan till 80 procent av lönen, oavsett om taket sänks eller inte. Viljan att söka jobb kommer därför inte att påverkas av nivån i a-kassan.
Omställningsersättning och inkomstförsäkringar från parter och fack ”toppar upp” a-kassan till 80 procent av lönen, oavsett om taket sänks eller inte.
Men Frycklund antyder ett aktuellt problem: Företagen letar med ljus och lykta efter arbetskraft. Vi har många arbetslösa, inte minst långtidsarbetslösa, men samtidigt allt fler lediga jobb. Lägre a-kassa till de 187 000 långtidsarbetslösa löser dock inte detta problem. För det första har dessa människor sällan den kompetens och utbildning som företagen behöver. För det andra får de ingen a-kassa eftersom den upphör efter drygt ett års arbetslöshet, det vill säga när långtidsarbetslöshet inträder.
Arbetslöshetsförsäkringen ska bidra till säkrad tillgång till arbetskraft genom förbättrad kontroll av jobbsökandet, inte genom lägre ersättning till arbetslösa. Arbetsförmedlingen och a-kassorna ska se till att arbetslösa söker jobb och tar anvisade arbeten genom tillämpning av den kontrollfunktion som faktiskt finns. Den modellen passar bättre som del av aktiv arbetsmarknadspolitik i vårt land, än modellen där ”hungriga vargar jagar bäst”, som inte bara fungerar dåligt för jobbmatchning och strukturomvandling på den högkvalificerade svenska arbetsmarknaden, utan också är förenad med djupt negativa konsekvenser för enskilda och deras familjer.
Avslutningsvis är Svenskt Näringslivs utspel illavarslande för den tilltänkta kollektivavtalade a-kassan, som de själva ställt sig bakom.
Avslutningsvis är Svenskt Näringslivs utspel illavarslande för den tilltänkta kollektivavtalade a-kassan, som de själva ställt sig bakom. I en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkringen är det parterna, inte regeringen, som bestämmer hur mycket man får i a-kassa. Om låg ersättning till arbetslösa är Svenskt Näringslivs utgångspunkt, kan man förutskicka problem redan innan denna nya a-kassemodell är färdigtänkt. Fackens utgångspunkt är att ersättningen ska vara hög.