Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Svensk lag ger grönt ljus för fortsatt korruption Domaren Tomas Zander kommenterar domen under en pressträff i Stockholms tingsrätt. Ex-vd Lars Nyberg och två andra tidigare Teliachefer frias från mutbrott. Foto: Jonas Ekströmer / TT

Debatt Svensk lag ger grönt ljus för fortsatt korruption

Debatt Hur kan tingsrätten tycka att allt varit i sin ordning, samtidigt som Telia i Nederländerna och Usa erkänt att betalningarna till Gulnara Karimova är brottsliga? Civilekonomen Karl NIlsson som bott och arbetat flera år i Centralasien beskriver mutor till presidentsläktingar i Uzbekistan som skolexempel på korruption och tingsrättens argumentation som komisk.
18 feb 2019

Den som bor i en centralasiatisk huvudstad får höra mycket om presidentens familj. En gång är det en ung son som ingen vågar säga åt när han lever rövare i skolan. En annan gång är det en något äldre son som kör rally mitt i stan, utan att trafikpolisen gör någonting. Eventuellt blev någon påkörd och dog på kuppen. Olika svärsöner knackar på hos framgångsrika lokala företagare med oemotståndliga erbjudanden om att överlåta verksamheten. Och utländska företag som vill göra affärer har alltid problem med ”den lokala affärskulturen”, tills de får kontakt med någon nära presidenten.

Gulnara Karimova vid filmfestivalen i Cannes 2010. (AP Photo/Matt Sayles,)

Telias uzbekiska affärspartner Gulnara Karimova, som kontrollerade stora delar av det uzbekiska näringslivet, följde alltså ett mönster för presidentsläktingar i Centralasien. Hon stod däremot ut i extravagans och publicitetshunger. Medan andra söner och döttrar ofta verkar i det fördolda, ville Karimova också göra karriär som- bland annat- sångare, designer, modell och diplomat. Den höga profilen i kombination med pinsamheten det innebar när Telias mutor blev kända ledde till att hon hamnade i onåd hos sin far presidenten. Var hon håller hus nu är okänt- men antagligen lever hon i husarrest någonstans i hemlandet.

Det går däremot inte att anklaga Telia för någon naivitet. Tvärtom, måste bolagets agerande vara något av det mest rättframt cyniska som går att tänka sig.

Det är i frånvaron av rättssäkerhet och starka institutioner som presidentsläkterna utvecklats till en politisk och ekonomisk superelit. Myntet har två sidor: dels är envåldshärskarens makt sådan att de som befinner sig i hans närhet är straffria. Dels kan envåldshärskare, just för att det inte finns några pålitliga institutioner, bara lita på egna släktingar- och dessa anförtros därför makt. Mönstren är samma i många delar av världen, men förstärks sannolikt i länder där näringslivet sedan sovjettiden är under statlig kontroll.

Det hävdas ibland att svenskar är naiva i förhållanden till endemiskt korrupta länder. Och visst går det att hitta sådana exempel. Ungefär samtidigt som statliga Telia slog sig in på de centralasiatiska marknaderna slog en biståndsminister fast att svenska företag per definition sprider värderingar som demokrati, rättssäkerhet och jämställdhet när de investerar i utvecklingsländer. Det framstår onekligen som naivt. Det går däremot inte att anklaga Telia för någon naivitet. Tvärtom, måste väl bolagets agerande vara något av det mest rättframt cyniska som går att tänka sig. Här hemma, en image av rättskaffenhet gentemot ägarna och allmänheten. Utomlands, miljardbelopp till exakt rätt nummerkonto för en fot in på Uzbekistans snabbväxande telekommarknad. Kanske är det jag som är cynisk nu. Men även om det bara är de uzbekiska affärerna som hamnat i domstol, har jag svårt att tro att Telia agerat totalt annorlunda i de andra liknande länder där bolaget investerat.

Nyheter

Med tanke på att Stockholms tingsrätt i fredags friade Lars Nyberg och två andra Teliachefer från mutmisstankar, trots bevisade miljardbetalningar till Karimova, kan man ställa sig frågan om också det svenska rättssystemet präglas av naivitet. Domstolen menar att Karimova inte räknas till den krets av tjänstemän med formellt ansvar som kunde mutas, och att därför inget brottsligt skett. Det är en motivering som åtminstone har stor komisk potential. Hur kan tingsrätten tycka att allt varit i sin ordning, samtidigt som Telia i Nederländerna och Usa erkänt att betalningarna är brottsliga? Och om det nu inte är mutor som Telia betalat till Karimova- vad är det då? Har Telia alltså betalat miljardbelopp för- ingenting? Det måste ju i så fall bara vara något slags missförstånd. Kanske Telia bara kan be Karimova att få tillbaka pengarna, om de kan hitta henne?

För att vara något mer allvarlig. Den svenska lagstiftningen har visserligen skärpts något sedan Lars Nyberg begick sitt icke-brott, men det verkar oklart om skärpningarna skulle haft någon betydelse för det här fallet. Om rättsläget står sig, visar det att den svenska lagstiftningen helt enkelt inte kan hantera när det är informella makthavare som Karimova som är mutkolvarna. Det är i så fall inte en lucka i lagen. Det är snarare ett stort grönt ljus för svenska företag att fortsätta smörja dem som har den verkliga makten i världens kleptokratier.

Karl NIlsson
Civilekonom som bott och arbetat flera år i Centralasien
18 feb 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tobias 19 feb 2019:

    Ja så rätt så, men detta är inte enda området som domstolar backar upp makthavare som finns i periferin, informella makthavare. Men tyvärr blir det så när domstolen inte har den rätta kompetensen.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.