Skolkoncernerna cashar in på sin egen expansion Foto: Jessica Gow / TT och Stefan Jensen.
Debatt

Skolkoncernerna cashar in på sin egen expansion

Med en systemmässig tvåstegsraket blir skolkoncernerna kompenserade för problem de själva orsakar. Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans visar exempel från Södertälje, Västerås och Sundbyberg.
21 maj 2024 | 06:30
+1
0
+1
0
+1
2
+1
2
+1
4
+1
0

Skolkoncernen Academedia har satt i system att begära extra skolpeng från kommuner som drabbats hårt av de vinstdrivande koncernernas expansion. I många kommuner har därför skattebetalarna skickat ännu mer pengar till Academedias utländska ägare, samtidigt som nedskärningarna i de kommunala skolorna bara ökat. Det här beror på en lagstiftning som på dubbla sätt missgynnar de kommunala skolorna.

  1. Kommunen har ett större ansvar än de fristående skolorna vilket för med sig kostnader som inte friskolorna har.
    Skollagen säger dock att kommuner och friskolor ska få samma grundpeng, vilket skapar en överkompensation för friskolor som skolkoncernerna – många av dem ägda av utländska bolag eller av före detta politiker – använder för att växa sig allt större.

  2. Ju högre andel elever som går i fristående skolor, desto svårare får kommunen att organisera sina skolor på ett optimalt sätt.
    Skolor har på några års sikt till 90% fasta kostnader, men när en elev byter från kommunal till fristående skola så försvinner 100% av intäkten. Det här leder i många fall till att de kommunala skolor går back, vilket i praktiken innebär att skolpengen ökar och då måste kommunerna betala ut extra skolpeng – “friskolestraff” – till de fristående skolornas ägare.

Andreas Arvidsson, stabschef hos utbildningsministern, är uppfriskande tydlig om hur Liberalerna numera ser på friskolestraffet:

“Det får den absurda konsekvensen att friskolorna, både den nyetablerade och andra friskolor i kommunen, ska få mer pengar per elev eftersom friskolorna ska ha samma peng som den kommunala skolan per elev, fast de inte alls står med ökade kostnader.”

Tio miljoner i Södertälje

I maj 2022 skickade Academedia ett brev till Södertälje kommun med krav på nästan tio miljoner kronor i ytterligare skolpeng för åren 2018-2020. Academedia hade noterat att Södertäljes kommunala gymnasieskola gått över budget och räknat ut hur mycket extra skolpeng som bolaget nu borde få.

Södertälje kommun gjorde en egen beräkning där de menade att friskolestraffet för åren 2018-2021 (de utökade själva intervallet) uppgick till 7,6 miljoner kronor. Skälet till att kommunens summa blev lägre än Academedias var att kommunen inte inkluderade de extra kostnader man haft när Wendela Hebbegymnasiet avvecklades. Academedia överklagade dock kommunens beslut och krävde extra skolpeng även för kostnader som kommunen haft för avvecklingen. Förvaltningsrätten har nu avgjort frågan och dömt till Academedias fördel.

Det fanns dock ytterligare en viktig anledning till att den kommunala gymnasieskolan i Södertälje drog över budget åren 2018-2021: andelen Södertäljeelever i fristående skolor ökade.

2017 gick 36,3 % av Södertäljeeleverna i fristående gymnasieskolor. 2021 hade andelen ökat till 41,0 %. Den kommunala skolorganisationen hade alltså dels kostnadsökningar på grund av skolstängning och dels en intäktsförlust på grund av skolkoncernernas expansion. Academedia har inte haft ökade kostnader eller minskade intäkter men ägarna ska ändå få extra skattepengar från Södertälje kommun.

Sju miljoner i Västerås

I oktober 2020 mottog Västerås stad ett krav på extra skolpeng från Academedia, som hade läst Västerås stads årsredovisning och noterat att skolkoncernen John Bauers konkursbo fått extra skolpeng utbetald för åren 2010-2013. Västerås stads utbildningsförvaltning fick gå tillbaka till boksluten för 2010-2013 och räkna ut friskolestraffet. Sju miljoner betalades sedan ut i extra skolpeng till fristående skolor.

Orsaken till det kommunala underskottet i Västerås kommunala gymnasieskolor var precis som för Södertälje att andelen elever i fristående verksamhet ökat under de aktuella åren: 2009 gick 27,0 % av Västerås gymnasieelever i en fristående gymnasieskola. 2013 hade andelen ökat till 38,5 %. Den här utvecklingen har sedan fortsatt, med en tillfällig dipp efter flyktingvågen 2015. Idag går 40,6 % av Västerås gymnasieelever i fristående skolor och Västerås stad har betalat ut ca 37 miljoner extra till privata aktörer för verksamhetsåren 2013-2023.

Begäran inlämnad i Sundbyberg

I september 2023 skickade Academedia en begäran till Sundbybergs stad om extra skolpeng för åren 2010-2022. Enligt Academedia har Sundbybergs stads gymnasieskolor gått drygt 50 miljoner back under de aktuella åren och Academedia kräver därför extra skolpeng. Den styrande majoriteten har meddelat att de inte tänker betala ut något friskolestraff men förmodligen kommer förvaltningsrätten att gå på Academedias linje, precis som de gjorde i Södertälje.

När jag jämför de kommunala underskotten för de enskilda åren med hur andelen Sundbybergselever i fristående gymnasieskolor förändrats ser jag samma samband som i Södertälje och Västerås: de år då andelen Sundbybergselever i fristående skolor ökat som mest är samma år som den kommunala skolan gått som mest back.

Det är upp till bevis för regeringen.

Systemet måste ändras

Det svenska skolsystemet har blivit ett attraktivt objekt för investerare eftersom det erbjuder nästan garanterad avkastning på satsat kapital. Lika grundpeng för kommunala och fristående aktörer skapar först överkompensation i den ordinarie skolpengsfördelningen, sedan kan ägarna se fram emot extra skolpeng ju mer de lyckas slå sönder den kommunala skolorganisationen.

Den orättvisa skolpengen måste åtgärdas inom hela skolsystemet, från förskolan upp till gymnasieskolan. Det är upp till bevis för regeringen. Står de på de utländska ägarnas sida eller på lärarnas och elevernas sida?

Marcus Larsson
Tankesmedjan Balans

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev