Debatt

”Anställda vill att chefen sätter lön efter deras kompetens”

I avtalsrörelsen bör större utrymme ges till verksamhetsnära lönebildning. Det är vad de flesta medarbetare vill, skriver Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson och Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv.
7 maj 2015 | 10:12
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverket. Foto: Catharina Biesèrt

Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverket. Foto: Catharina Biesèrt

Christer Ågren, Svenskt Näringsliv.

Christer Ågren, Svenskt Näringsliv.

Nära åtta av tio medarbetare svarade att de vill ha sin lön fastställd efter samtal med närmaste chef. Men inte fler än fyra av tio ansåg att det är så idag, visar en undersökning som TNS Sifo har gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket.

En lönesättning som utgår från verksamhetens krav och medarbetarens prestation och arbetsresultat blir allt viktigare, både för företagens konkurrensförmåga och för effektivitet och kvalitet i offentliga tjänster. Nyckeln till framgång finns i den enskilda medarbetarens motivation och kunnande.

Centrala överenskommelser om förutsättningarna för den lokala lönebildningen bör fortsatt ha en viktig roll. Men fler kollektivavtal behöver spegla förhållandena inom respektive sektor och de förväntningar som arbetsgivare och medarbetare har.

I undersökningen fick ett representativt urval medarbetare på hela arbetsmarknaden frågan om vad som i första hand bör påverka den egna lönen. Fler än åtta av tio svarade den egna prestationen, resultatet och kompetensen. Att alla på arbetsplatsen ska få samma löneökning ansåg bara en av tio.

Mer av verksamhets- och medarbetarnära lönebildning ställer samtliga aktörer inför ett antal utmaningar.

För oss som arbetsgivarorganisationer innebär en utveckling av en lönebildning som utgår från varje verksamhets förutsättningar och behov flera utmaningar. Vi vill och kan göra mer för att arbetet med löneprocessen på det enskilda företaget eller den statliga organisationen bättre ska motsvara verksamheternas och medarbetarnas olika behov.

På arbetsgivarorganisationerna och de fackliga förbunden vilar ett stort ansvar att utforma de gemensamma överenskommelserna så att de ger bästa möjliga förutsättningar för lokalt ansvarstagande. Det innebär avtal som är öppna för en anpassning till verksamhetens förutsättningar och som ger utrymme för en lönesättning med en tydlig koppling mellan lön och resultat. Det krävs också större acceptans för lönespridning så att utrymme skapas att belöna enskilda resultat, utifrån förväntningar, resultat och lön.

På arbetsplatsen krävs en väl förankrad och genomtänkt process, tydliga bedömningskriterier och en dialog mellan chef och medarbetare om förväntningar, resultat och lön.

Upp emot en fjärdedel av alla medarbetare omfattas av avtal där lönen helt bestäms på arbetsplatsen, mot endast en tiondel för tio år sedan. Det är en bra utveckling. Men betydligt fler står fortfarande på tur. Det ställer stora krav på att parterna kan fortsätta driva utvecklingen över hela arbetsmarknaden.

2016 rullar en ny avtalsrörelse igång. Sverige utmanas genom globalisering och digitalisering. Vi måste handla utifrån vad som är bäst för landet, tillväxten, jobben och välfärden. När nya avtal träffas ska vi vara lyhörda för behoven i de olika verksamheterna och hos varje medarbetare. Förutsättningarna för hela ekonomins konkurrenskraft börjar där.

Ulf Bengtsson och Christer Ågren
Generaldirektör för Arbetsgivarverket och vice vd för Svenskt Näringsliv

Relaterad läsning

Visa artikelns 2 kommentarer
Kommentera
  1. Av Anders 11 maj 2015:

    Märks att arbetsgivarna börjat med nästa revision. Visst kan de ha rätt men hur blir arbetsgivare och medarbetare jämnbördiga parter för det måste de väl ändå vara för att det skall fungera?

  2. Av Lars 4 jun 2015:

    Arbetsgivare som är utlandsägda är inte mogna för sifferlösa avtal. För dessa ägare/arbetsgivare så är även 0 en siffra… Fråga dessa arbetsgivare som går under löneprocessavtalen hur ledningen utomlands skulle budgetera löneökningsutrymmet om det står ”noll” i avtalen. I dessa avtal så finns det redan skrivningar att chefen sätter lönen så det argumentet håller inte.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev