Att skattesystemets viktigaste uppgift är att samla in pengar kan låta självklart men det verkar vara en bortglömd sanning. När jag läser regeringens skatteförslag på olika områden är det snarare viljan att blidka enskilda särintressen som lyser igenom allra starkast, i en tid då samhället och välfärden behöver pengarna kanske mer än någon gång tidigare.
Sverige satsar nu mer än någon gång under min livstid på militären. Samtidigt larmar alla kommuner om de stora investeringar som behöver göras för att klara de påfrestningar som klimatkrisen medför, enligt Swedbank. Det har skurits enormt i en redan underfinansierad välfärd som därför börjar visa på allt större revor, trots alla löften om motsatsen under pandemin.
Systemet öppnar för fusk.
Tiderna talar därför för att tillfälligt stärka upp statens kapacitet. Vi har redan tidigare lyft behovet av en beredskapsskatt. Sverige ska inte behöva välja mellan att försvara landet eller försäkra våra äldre en värdig ålderdom. Samhället har råd med båda, men inte genom att gröpa ur de skattebaser som har gett oss ett av världens starkaste välfärdssamhällen.
Under sommaren kom ett förslag om att utöka rot- och rutavdragen genom fortsatt separata tak. Det innebär i praktiken en rejäl ökning av detta bidrag till ”hushållsnära tjänster” vars lista på senare tid utökats med bland annat hämta post, laga mat till barn, och klippning av rosenbuskar. Finansdepartementet bedömer att effekten på sysselsättningen, vilket ofta används som slagträ i debatten, blir ”försumbar”.
De fackliga centralorgansiationerna får inte ens utredningen på remiss.
Låt oss även fundera kort på hur någon exempelvis ska kunna följa upp att den måltid som lagas i samband med barnpassningen faktiskt är ”enklare” som Skatteverket kräver, och inte mer avancerad. Kanske går gränsen mellan att trilla egna köttbullar eller steka på en påse Scans frysta delikatessvariant? Vi kan bara spekulera. Systemet öppnar för fusk vilket flera myndigheter understryker.
För det andra så läggs en hel del pengar på att det ska bli billigare att flyga, vilket känns lite märkligt mitt i en klimatkris. Regeringen utreder att ta bort flygskatten utan att ersätta den eller göra exempelvis tågtrafiken till ett mer attraktivt alternativ. Vad de fackliga parterna tycker struntar de i, trots rejält fokus på klimatarbete från centralorganisationerna som inte ens får utredningen på remiss. Regeringen vänder sig i stället bland annat till lågprisflygbolaget Ryanair, känd för sin antifackliga politik, som glatt svarar tummen upp åt förslaget.
Slutligen diskuteras en satsning på den lilla grupp som har ett större aktiekapital genom att göra investeringssparkonton, ISK, skattebefriade upp till ett tak på 300 tusen. Gruppen med så stort aktiekapital är liten, vilket beror på att även de som har det gott ställt ofta har pengarna bundna i den egna bostaden. En direkt konsekvens av dopade bostadspriser efter en generation med bostadsbrist.
Dagens Industri kallar det ISK-tricket.
Kanske är det en liten tröst efter färdigköttbullarna att möjligheten nu verkar öppnas för att skriva över några hundra tusen från aktieportföljen på sina barn. Dagens Industri kallar det ISK-tricket och ger familjen ytterligare mer av av bidragsregnet med skattelättnader. Tyvärr är det ingen vidare tröst för en skattepolitik som gradvis går från samhällsekonomisk effektiv till feodal.
Europa befinner sig i krig, världen och Sverige klimatkris och vår välfärd går på knäna. Det kommer att kosta, och det är ett pris som vi bör dela gemensamt som samhälle. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Ett första steg skulle kunna vara att prioritera välfärden framför att beskära rosor.