I det arbetslandskap som snabbt har vuxit fram under pandemin finns det flera positiva aspekter som är viktiga att vi tar vara på. Ett sådant område är att kunna erbjuda ett flexibelt arbetsliv, där arbetet sker såväl på det traditionella kontoret som på hemmakontoret.
Vi inom Akavia, fackförbundet för akademiker, har genom medlemsundersökningar sett att 60 procent av våra medlemmar vill arbeta hemifrån lika mycket som från kontoret eller mest hemifrån. Våra medlemmar har dessutom i flera undersökningar uppgett att de har blivit mer effektiva, produktiviteten har ökat och innovationskraften har stärkts av hemmaarbetet. Men för att hemarbetet ska kunna fortsätta även i framtiden finns det oklarheter som måste redas ut.
Arbetstagare riskerar i dag att förmånsbeskattas när arbetsgivaren ser till att hemmakontoret blir funktionellt och ergonomiskt.
Under pandemin har arbetstagare haft möjlighet att låna hem nödvändig utrustning. I ett arbetsliv där anställda även framåt förväntas att åtminstone delvis jobba på distans behöver arbetstagare ha ett fullt fungerande arbetsplats i sitt hem. Dock finns det inte en tydlighet kring vad som gäller.
Arbetstagare riskerar i dag att förmånsbeskattas när arbetsgivaren ser till att hemmakontoret blir funktionellt och ergonomiskt. Dessutom ska arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter på den så kallade förmånen. Med denna oklarhet riskerar hemmakontoret att bli kostsamt för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Detta är inte rimligt.
ökat distansarbete kommer att leda till ökade offentliga kostnader för nack- och ryggbesvär. Tydligare regler om att enkelt kunna utrusta ett hemmakontor utan att det ger skatteeffekter skulle kunna motverka det
Till detta kommer risken för fysiska skador av brister i arbetsmiljön på hemmaplan. Forskare på Sahlgrenska universitetssjukhuset uppskattade i början av 2000-talet att de samhällsekonomiska kostnaderna för rygg- och nackskador låg på över 20 miljarder kronor. Hela summan rör inte tjänstemän, men det handlar ändå om betydande belopp som rör den gruppen. Vad kostnaden landar på i dag vågar vi inte ens tänka på. Det vi vet är att bristande ergonomi kan ge negativa effekter med besvär och skador för lång tid framöver, vilket i sin tur kommer att belasta samhället med kostnader.
För att skapa klarhet rörande beskattningen har vi på Akavia skickat en hemställan till regeringen om att snarast göra en översyn för reglerna gällande tjänstebeskattning. Akavia ser en risk att ökat distansarbete kommer att leda till ökade offentliga kostnader för nack- och ryggbesvär. Tydligare regler om att enkelt kunna utrusta ett hemmakontor utan att det ger skatteeffekter skulle kunna motverka det.
ingen ska behöva känna oro, stress eller riskera skador för att arbetsplatsen i hemmet inte är korrekt utrustad.
Ett nytt flexibelt arbetsliv kräver uppdaterade lagar och regler. Arbetsmiljölagstiftningen behöver anpassas för det flexibla arbetsliv som har kommit och som är här för att stanna. Arbetsmiljön får inte bli lidande och ingen ska behöva känna oro, stress eller riskera skador för att arbetsplatsen i hemmet inte är korrekt utrustad.