Socialdemokraterna har tillsammans med LO länge motarbetat arbetskraftsinvandringen med argumentet att det skulle hota svenska arbetare. I själva verket sker rekrytering genom arbetskraftsinvandring endast till bristyrken, därför är det extra tråkigt att den självutnämnt borgerliga regeringen inte bara fortsatt den gamla politiken, utan också driver på den ytterligare.
För ett år sedan chockhöjde regeringen försörjningskravet vid rekrytering av medarbetare utanför EU till 80 procent av medianlönen, vilket motsvarar 28 500 kronor per månad. Tidigare migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) nöjde sig inte med det och ville höja ribban ytterligare.
Enligt hennes förslag skulle ett lönekrav på 100 procent av medianlönen kunna träda i kraft nästa sommar. Det motsvarar nästan 36 000 kronor per månad. Det är hela tre gånger så mycket som vi utgår från att studenter kan leva på.
Från början var motiveringen till höjningen att motverka fusk i yrken som definieras som ”lågkvalificerade”. I grund och botten är det helt fel att begränsa företags möjligheter att anställa arbetskraft från andra länder, men det fanns i alla fall fragment av ett argument för den förra höjningen
Hälften av de som berörs av den föreslagna höjningen är yrken med krav på högskolekompetens.
Om lönekravet höjs med ytterligare 20 procentenheter går det inte längre att tala om ”lågkvalificerad” arbetskraft. Hälften av de som berörs av den föreslagna höjningen är yrken med krav på högskolekompetens. Bland dessa yrken finns både de hett eftertraktade ingenjörerna och de samhällsbärande forskarna, läkarna och lärarna.
Varför ska skolor stoppas från att rekrytera engelsklärare från Nordamerika, och varför ska våra universitet hindras från att värva de smartaste forskarna? Johan Forssell (M) kan rädda arbetsgivarna från den LO-marinerade isolationismen.
Med ett lönekrav på 100 procent av medianlön skulle skatteintäkterna minska med nästan två miljarder kronor, enligt Migrationsverket och SCB:s statistik. När ekonomin vänder kommer dessutom efterfrågan på kvalificerad personal att öka. Regeringens motiv för reformen håller inte. Sverige förlorar på främlingsfientlighet.
Varken Forssell eller hans företrädare har kunnat svara på arbetsgivarnas och näringslivets farhågor annat än med löst prat om arbetsmarknadsprövningar som Sveriges sämst presterande myndighet, Arbetsförmedlingen, skulle vara ansvariga för.
Regeringen får inte sätta sin invandringsfientliga agenda framför Sveriges ekonomi.
Detta duger inte. Regeringen får inte sätta sin invandringsfientliga agenda framför Sveriges ekonomi. Den unga generationens företag, jobb och framtid står på spel.En regering som sabbar svensk ekonomi och gömmer sig bakom förlegade och felaktiga föreställningar om att invandrare “tar våra jobb” sviker vår generation.