Det var 2008 som den statliga arbetsmarknadsprövningen slopades.
Fram tills dess hade människor som kom från länder utanför EU och ville jobba här prövats mot behovet av just den arbetskraften på svensk arbetsmarknad, av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som inte finns längre.
Reformen innebar att från och med nu skulle i stället arbetsgivarens behov styra mer.
Nu har forskare vid IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) och Stockholms universitet granskat hur det har gått för de som har kommit hit för att arbeta under de här dryga 15 åren.
Forskningen bygger på data om personer som varit folkbokförda här mellan 2000 och 2023.
För folkbokföring krävs att man varit här ett år. Den som vistas i landet kortare än så är alltså inte med undersökningen.
”Betydligt högre förvärvsinkomster”
Forskarna kan slå fast att majoriteten är framgångsrika och har ”betydligt högre förvärvsinkomster än kärnarbetskraften”. Arbetskraftsinvandrare tjänar mer helt enkelt.
De flesta är verksamma i storstäder, särskilt i Stockholms län. ”Företagstjänster” och ”hotell- och restaurangverksamhet” var särskilt vanliga branscher att jobba i.
En femtedel saknar inkomster
Men så finns en grupp, en femtedel av de som ryms i datan, som helt saknar inkomst.
Hur de försörjer har inte forskarna kunnat kartlägga. De som ingår i den femtedelen får inte heller något bidrag i någon större utsträckning.
– Det mest överraskande fyndet är att en så pass stor andel av de som kommit hit för att arbeta inte har några synliga inkomster, säger forskaren Erik Sjödin vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet till forskning.se.
Han anser att Sverige behöver mer tillförlitlig kontroll och uppföljning av arbetskraftsinvandringen.
– Regleringen är designad för att möta behovet av arbetskraft och möjliggöra försörjning. Men när en så stor del av arbetskraftsinvandrarna står utan inkomst, måste vi ställa oss frågan om systemet verkligen fungerar som det är tänkt.