Ökande ojämlikhet hotar den Nordiska modellen De nordiska flaggorna vajar utanför Harpa konserthus i Reykjavik inför de nordiska statsministrarnas årliga inofficiella sommarmöte på Island. Foto: Naina Helén Jåma / TT

Debatt Ökande ojämlikhet hotar den Nordiska modellen

Debatt Framväxande anställningsformer med bristande arbetsrättsligt skydd och anställda utan möjligheter att ta tillvara sina rättigheter, är tecken på att Norden är på väg mot ett allt mer uppdelat arbetsliv. Misslyckas myndigheter och parterna att säkerställa ett gemensamt kompetens- och omställningslyft riskerar vi att få allt djupare skiljelinjer på den nordiska arbetsmarknaden, skriver 30 forskare som identifierat centrala utmaningar för den Nordiska modellen.
27 maj 2021

Olika internationella skeenden kommer att påverka det nordiska arbetslivet. I den debatt om framtidens arbetsliv som just nu pågår framhålls gärna hur de teknologiska landvinningarna innebär att jobben automatiseras och försvinner. Historiskt har nya arbetsbesparande teknologier gått hand i hand med ökat värdeskapande och sysselsättning i Norden. Däremot har ekonomiska kriser och en sviktande efterfrågan ofta medfört långvarig nedgång i sysselsättningen. Därav kan den pågående pandemin också förväntas förstärka de utmaningar i arbetslivet som nämnda megatrender medför.

Bakgrund

I ett forskningsprojekt finansierat av Nordiska Ministerrådet, har 30 nordiska forskare identifierat de mest centrala utmaningar som regeringarna och arbetsmarknadens parter har att hantera i de nordiska länderna de kommande 15-20 åren. Den 7 Maj i år publicerades slutrapporten.

+ Expandera

För att tydliggöra de historiska kopplingarna som går att göra mellan dagens och framtidens arbetsliv har vi i vårt projekt tagit utgångspunkt i den nordiska modellen. Baserad på koordinering, trepartssamarbete och samverkan mellan stat och marknad har den nordiska modellen skiljt ut sig internationellt, med kännetecken som hög tillit, omställningstakt och förmåga att förena tillväxt och jämlikhet. Norden kännetecknas fortsatt av hög sysselsättning, goda levnadsvillkor och mindre ojämlikhet än de flesta andra regioner i världen. De sista tio-femton åren har utvecklingen emellertid visat tecken på en stagnerande sysselsättning, ökande skillnader i ekonomi och levnadsvillkor samt sjunkande facklig organisering och kollektivavtalstäckning i flera av länderna.

Fyra av fem nordiska arbetstagare jobbar i dag inom tjänstesektorn.

De megatrender som kommer prägla arbetslivet de kommande tio åren antas vidare förstärka dessa tendenser, om inte politikerna och parterna klarar av att enas om effektiva motdrag. På basis av våra analyser i projektet, vill vi framhålla följande fyra utmaningar:

Utmaning 1: Brist på arbetskraft

Demografiska förändringar leder till att befolkningen i arbetsför ålder i Norden kommer att stagnera (med Island som undantag) samtidigt som efterfrågan på arbetskraft i vård och omsorg kommer mer än fördubblas.

Detta är en ny situation för nordiskt arbetsliv, som under hela efterkrigstiden har haft en stark tillväxt i utbudet på arbetskraft. En ökad konkurrens om europeiska arbetsmigranter kommer på grund av minskande befolkningsunderlag i både avsändar- och mottagarländerna även att förstärka denna utmaning.

Det innebär att det blir nödvändigt att mobilisera de reserver av arbetskraft som redan finns i Norden, och att inkludera de som nu står utanför arbetslivet samt möjliggöra för såväl begränsad deltid som ett längre yrkesliv.

Utmaning 2: Brist på arbetstillfällen

Kommer den teknologiska utvecklingen medföra brist på arbetstillfällen i Norden? Även om sysselsättningen inom industrin har fallit sedan 1970-talet, har tillväxten inom tjänstesektorn bidragit till en fortsatt ökning av arbetstillfällen.

Fyra av fem nordiska arbetstagare jobbar i dag inom tjänstesektorn. Många av tjänsterna är arbetsintensiva och präglas av att det är svårt att öka produktiviteten. Eftersom lönerna inom tjänstesektorn måste följa utvecklingen inom industrin, riskerar många tjänster att bli så pass dyra att efterfrågan och sysselsättningen faller (cost disease).

En fortsatt tillväxt av sysselsättning inom tjänstesektorn förutsätter därför att kundernas köpkraft – konsumenterna, företagen och offentliga organisationer – växer mer än kostnaderna för dessa tjänster. Att det blir så är inte självklart. Hittills har de nordiska modellernas omfördelning av intäkter och efterfrågan via skatter och välfärdssystem bidragit till konsumtions- och investeringsmönster som stabiliserat tillväxten av tjänster.

De senare årens strömmar av kapital till egendomar, värdepapper och skatteparadis, avtagande realinvesteringar, ökande skattekonkurrens och anpassningar inom multinationella företag, ger vid handen att detta blir en betydligt mer krävande utmaning i framtiden. Tappet av tjänster under Covid-19-pandemin, och en snabbare digitalisering samt tillväxt i e-handeln, gör inte saken mindre krävande.

Utmaning 3: Förändringar i kompetens- och yrkesstruktur

Den teknologiska utvecklingen gör att vissa jobb försvinner och andra kommer till. Det finns två huvudteser som rör den utvecklingen. Polariseringstesen gör gällande att yrken präglade av både låga och höga kompetenskrav kommer att växa medan en stor andel av de arbetstillfällen som finns i mellanskiktet minskar. Tesen om uppgradering däremot innebär att utvecklingen medför att de enkla jobben i större utsträckning försvinner, medan det blir stadigt flera jobb präglade av höga krav på kompetens.

Vår studie tyder på att hittills är det den sista tesen om uppgradering som bäst motsvarar utvecklingen i Norden – något som inte minst gagnat kvinnor med hög utbildning. En sådan utveckling innebär att många av de arbetstillfällen som varit tillgängliga för de svagare grupperna av arbetssökande riskerar att försvinna. Allt eftersom vi ser att konkurrensen om jobb som inte kräver formella kvalifikationer förstärks, kommer de flesta arbetstagare då också möta ökade krav på livslångt lärande och mobilitet för att kunna hantera den utveckling som följer i kölvattnet av digitalisering och grön omställning.

Om inte myndigheter och parterna på arbetsmarknaden klarar av att säkerställa ett gemensamt kompetens- och omställningslyft, finns därmed risken att vi står inför en skev utveckling, där parallella brister på både jobb och arbetskraft medför nya och allt djupare skiljelinjer på den nordiska arbetsmarknaden.

Utmaning 4: Ökad dualisering och ojämlikhet

Ökande skillnader i sysselsättning, lön och förmögenhet, framväxande anställningsformer med bristande arbetsrättsligt skydd och anställda utan möjligheter att ta tillvara sina rättigheter, är tecken på att Norden är på väg mot ett allt mer uppdelat arbetsliv.

På en ständigt mer gränslös arbetsmarknad där de kollektiva institutionerna tappar kraft, och regleringar inte längre motsvarar de behov som finns i ett arbetsliv präglat av nya, flyktiga relationer så som i plattformsarbete, finns också faran för att ojämlikheten kommer att ta fart efter att pandemin är över. En sådan utveckling kan förstärkas av att ständigt flera företag inte känner till den nordiska modellen, med dess regler, språk och tradition.

I rapporten varnar vi därför för en utveckling där en växande minoritet står kvar på utsidan av vår nordiska modell, medan den breda majoriteten av arbetstagare fortfarande är internationellt topprankade. I slutrapporten benämner vi det för ett 4/5-samhälle. Mer djupgående skillnader mellan de som är innanför och utanför kan då också medföra en utarmning av kärnan i modellen där jämlikhet, och den tillit som springer ur denna, har varit själva  fundamentet för arbetslivets förmåga till krishantering och omställning.

Kristin Alsos, Fafo/Oslo Tomas Berglund, Göteborgs Universitet Jan Olav Christensen, Statens Arbeidsmiljøinstitutt/Oslo Jon Erik Dølvik, Fafo/Oslo Anna Ilsøe, FAOS/Köpenhamns Universitet Kristin Jesnes, Fafo/Oslo – Göteborgs Universitet Marianne J Hotvedt, Universitet i Oslo Kathrìn Òlafsdottir, Reykjavik University Bertil Rolandsson, Göteborgs Universitet Antti Saloniemi, Tammerfors Universitet Trine Pernille Larsen, FAOS/Köpenhamns Universitet
27 maj 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan