I dag är det matematikens dag, när FN lyfter ämnets betydelse över hela världen. Matematik är inte vilket ämne som helst. Det är grunden för naturvetenskapliga ämnen och teknik, en rad utbildningar och samhällsviktiga yrken. Goda kunskaper i matematik har utgjort grunden för ingenjörslandet Sverige och vårt välstånd.
Men ingenjörslandet Sverige står inför stora utmaningar. Varannan student som börjar en ingenjörsutbildning hoppar av, och så har det sett ut länge. Nyligen presenterade Riksrevisionen sin granskning av avhopp från högskolans bristutbildningar och på 24 ställen i rapporten slår myndigheten fast att bristande förkunskaper i matematik är en avgörande förklaring till att många studenter hoppar av.
Här behövs satsningar på fler utbildade mattelärare.
Larmen duggar tätt om behoven av teknisk kompetens. Klimatomställning, digitalisering och försvarsupprustning gör att fler behöver välja och klara av en ingenjörsutbildning.
I en kommande rapport har Sveriges Ingenjörer tittat på sambandet mellan mattebetyget från gymnasiet och sannolikheten att fullfölja en ingenjörsutbildning. Betyget i matte har en avgörande betydelse för studenternas chanser att ta examen. Av de högskoleingenjörsstudenter som har betyget B i matte tar 70 procent examen, med betyget D i matte tar 53 procent examen, medan av studenter med E klarar bara 36 procent sin examen. Vi kan bekräfta det Riksrevisionen ser – sambandet är glasklart mellan förkunskaper och chansen att klara en ingenjörsutbildning.
Många på högskoleingenjörsutbildningen har tuffare förutsättningar att klara utbildningen då ungefär hälften har betyget C eller lägre. Bara var femte student har de riktigt höga betygen, A eller B, i matematik från gymnasiet.
Under de senaste tre årtiondena har finansieringen av ingenjörsutbildningarna urholkats.
Det behövs långsiktiga satsningar. Både på grundskolan och på befintliga platser vid tekniska lärosäten. Bristande förkunskaper leder inte bara till höga avhopp – det är även ett enormt resursslöseri. Studenter investerar tid och pengar i en utbildning de kanske inte kan slutföra, samtidigt som samhället lägger stora resurser på utbildningsplatser som inte leder till färdigutbildade. Vi behöver ett skifte i hur vi ser på rekrytering och utbildning av framtidens ingenjörer.
Att höja antagningskraven kan tyckas vara en enkel lösning för att minska avhoppen, men det skulle också riskera att minska antalet ingenjörsstudenter. I stället behöver vi satsa på att förstärka matematikundervisningen redan i grundskolan. Matematik är det ämne som flest elever får underkänt i och bara cirka 10 procent får ett A. Här behövs satsningar på fler utbildade mattelärare så att fler elever både blir godkända och får de kunskaper som de högre betygen innebär.
Under de senaste tre årtiondena har finansieringen av ingenjörsutbildningarna urholkats. Ersättningen per student och plats motsvarar nu 60 procent av nivån som var 1994, med färre lärarledda timmar och mindre laborationstid som följd. I stället har olika regeringar satsat på fler utbildningsplatser – som står tomma. Satsa på de befintliga platserna och höj ersättningen i stället för att bygga ut med fler platser!
Ingenjörskompetens i internationell framkant kommer inte gratis. Nu behöver vi satsa större, och framför allt satsa rätt. För att säkra vår framtida konkurrenskraft är nyckeln att stärka svenska elevers kunskaper i matte. Då behöver fler faktiskt kunna räkna bra.