För bara några dagar sedan satt jag i Washington med amerikanska fackliga vänner i centralorganisationen AFL-CIO. De organiserar 15 miljoner löntagare i 60 olika förbund på amerikansk arbetsmarknad. Om vi dagligen i Sverige skräms över vad Donald Trump uttryckt under natten som gått lever våra amerikanska fackliga vänner i en vardag som nu ställts helt på ända.
När Trumps och Musks kvastar nu går – inte minst i den statlig förvaltningen – är rädslan bland anställda är stor. Mycket stor.
Det blev tydligt när den delegation från Världsfacket som jag ingick i skulle möta Världsbanken och IMF, och fick beskedet att den brittiske fackliga representanten inte skulle välkomnas då han i ett uttalande varit kritisk mot Trump.
Efter protester, som innebar att vi från facket kör principen en för alla – alla för en, meddelade vi att utan britten kommer ingen av oss till den sedan länge planerade dialogen. Då ändrades beslutet. Som inte var fattat av Världsbankens ledning ska sägas, men är ett uttryck för den rädsla som idag genomsyrar USA.
Donald Trump vann valet för att han var den som i ekonomiskt tuffa tider för vanliga amerikaner lyckades erbjuda en tro på framtiden
När jag pratade med mina fackliga kollegor i Washington blir en insikt särskilt tydlig. Donald Trump vann valet för att han var den som i ekonomiskt tuffa tider för vanliga amerikaner lyckades erbjuda en tro på framtiden. Ett hopp om en bättre morgondag. Och att andra, i det amerikanska fallet det demokratiska partiet, inte lyckades göra det.
Den slutsatsen gör att jag vill skicka en väldigt tydlig signal till den svenska politiska arenan. Vill vi inte vandra samma väg måste fler än idag börja beskriva sin dröm om ett Sverige att längta till. Vad det är vi gemensamt vill försvara. För även vi är smittade av politiska krafter som vars verklighetsbild är att vi hade det bättre förr. Och att det finns syndabockar ansvariga för våra problem. Läs invandrare.
Det räcker inte med att sucka över miss-matchning och problem att rekrytera
Jag drivs, som fackligt aktiv, starkt av tron på att drömmen om ett Sverige att längta till har några särskilt viktiga ingredienser:
• Tanken om att full sysselsättning är möjlig. Ett eget jobb och en egen försörjning skapar trygghet och det är känslan av trygghet som är helt avgörande för de allra flesta. Jobb är det som skapar sammanhang, tillit och jämlikhet i ett samhälle som gör att grupper inte ställs mot varandra.
För det krävs att vi sätter ut flaggan genom tydliga mål och parar det med nya lösningar som passar de grupper som idag är arbetslösa. Det räcker inte med att sucka över miss-matchning och problem att rekrytera. Vi behöver skapa förutsättningar för människor att kunna forma sina liv och bidra till samhället utifrån sin egen förmåga och förutsättningar.
• Ett grönt välfärdssamhälle där bra arbetsvillkor, tillräckliga satsningar på välfärden på konkurrenskraft och kreativitet är ledstjärnorna. Det innebär att politiken behöver prioritera de reformer som möjliggör den gröna omställningen och att matcha utbildningssystemen mot detta för att få till en rättvis omställning. Men också att tillräckliga resurser måste finnas för att sjukvård, skola och äldreomsorg ska fungera bättre än idag.
• Vi måste vara ärliga med att en komplex tid gör att det inte räcker med att slänga sig med svulstiga löften om guld och gröna skogar.
Att sluta sig är inte svaret på vår tids utmaningar
Vad blir resultatet i verkligheten?
Kommer ”vanligt folk” få det bättre när handelshinder skapas som försvårar tillväxt, när industrins utveckling hejdas då klimatet nedprioriteras, om vi ifrågasätter och misstänkliggör offentlig förvaltning vars uppdrag är att på medborgarnas uppdrag förvalta vår demokrati och välfärd, när hat och hot blir en del av de vardagliga samtalet för att politiker inte förstår att deras roll innebär ett ansvarstagande.
Att sluta sig är inte svaret på vår tids utmaningar. Vi behöver samarbete och vi behöver inkludering. Händelserna i USA är ett tydligt exempel på det. Men om man inte tror att nationalism är svaret på vår tids utmaningar – då måste man erbjuda något annat.
Och våga berätta att nationalism, protektionism och utebliven mångfald aldrig varit svaret på utveckling och förbättring.
Det är ett drygt år kvar till valet här hemma nu. Det är hög tid för de partier som vill vinna val att berätta vilket Sverige de vill se.