I juni 2018 presenterade LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv ett gemensamt förslag om inskränkt strejkrätt, som sedan också blev regeringens. Förslaget är till och med mer långtgående än förslagen från den statliga utredningen som de fackliga organisationerna tidigare kritiserat.
Bland annat undantas inte förbund inom LO, TCO och Saco när det gäller förhandlingar om kollektivavtal där det finns flera fackliga organisationer inom samma arbetsområde, vilket utredningen föreslog. Utifrån en diskussion om konkurrerande fackföreningar inom till exempel Saco och TCO och risken för gula fackföreningar och avtalsshopping föreslog utredningen att undantag görs för de fall där den stridande arbetstagarorganisationen kan anses vara en etablerad kollektivavtalspart.
Motivet till TCO:s och Saco:s ställningstagande har ännu inte getts någon rimlig förklaring
De fackliga centralorganisationerna har alltså fört fram och ställt sig bakom ett förslag som innebär en större risk att de själva drabbas av avtalsshopping från arbetsgivarens sida. Frågan är varför LO, TCO och Saco ägnat sig åt den här typen av självskadebeteende.
Enligt Kurt Junesjö, tidigare LO-TCO:s rättsskydd, är det LO-facket IF Metall och dess motpart Industriarbetsgivarna som varit drivande i kraven på inskränkt strejkrätt. Motivet är enligt Junesjö inte hamnkonflikten, som använts som förevändning, utan udden är snarare riktad mot de fem LO-förbunden inom grupperingen 6F (Byggnadsarbetareförbundet, Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas Förbund, Målareförbundet och Seko) som ifrågasatt industriförbundens lönenorm, ”märket”, som länge styrt löneförhandlingarna generellt.
Om inte 6F underkastar sig märket i sina löneförhandlingar och arbetsgivaren väljer att byta till Metalls avtal kommer inte dessa LO-förbund efter lagändringen att ha laglig rätt att försvara sina avtal genom stridsåtgärder. (Clarté 15/12 2018).
Detta fackliga självskadebeteende tyder på bristande insikt
Junesjös tolkning skulle för LO:s del kunna förklara varför parternas och regeringens förslag till inskränkning av strejkrätten inte innehåller det undantag för etablerade kollektivavtalsparter som den statliga utredningen föreslog. Det som talar för en sådan tolkning är också det LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson skrivit i Aftonbladet: ”Om man tillåter ett förbund att träffa bättre eller sämre avtal där det redan finns kollektivavtal så öppnar man upp för avtalsshopping.” (AB 2/2 2019) LO tycks alltså anse att det är anställda och fackförbund som ska förhindras att ”avtalsshoppa”, vilket ligger i linje med Junesjös tolkning.
Motivet till TCO:s och Saco:s ställningstagande har ännu inte getts någon rimlig förklaring, men det är svårt att tro att alla inblandade verkligen varit medvetna om att deras eget förslag drabbar dem själva hårdare än vad den statliga utredningens förslag skulle göra. Detta fackliga självskadebeteende tyder på en bristande insikt om att de själva kan hamna i samma situation som Hamnarbetarförbundet i framtiden.